2005: Juni Juli Augusti September Oktober November December
2006: Januari Februari Mars April Maj Juni Juli
Hela dagboken (lång!)
Av Hans Kunkell <http://www.hasseman.com>
Mer från Japan: Fotografier och filmer.

Japandagbok
05/06


 2005-06-27 >> Hotell-vajkingu
se Igår, söndag, var jag, Naoko och hennes systers familj på ett hotell och åt Vajkingu (smörgåsbord, buffé). Detta för att hennes syster dagen dessförinnan haft födelsedag. Vi slutade äta strax innan magarna sprack och då tittade vi runt i hotellet, bland annat i kapellet och rummet där japanska bröllopsceremonier äger rum. Många bröllop hålls på hotell där paret kan genomföra sitt bröllop western-style, traditionellt vis eller båda!

Därefter åkte vi till ett torn vars namn lyder Chiba Port Tower. Det byggdes 1986 för att fira att prefekten (län eller kommun eller vad det nu är) Chiba passerat fem miljoner invånare. Vi åkte upp de cirka 100+ meter och utsikten var över staden Chiba och dess hamn med oändligt många industrier. Precis intill tornet (och industrierna) fanns en liten vik där barn badade och samlade snäckskal men också vindsurfare fanns där.


2005-06-28 >> Ny telefon ---- Welcome
se Jag har köpt en mobiltelefon nu. Det är en Toshiba V603T. Med den kan jag ringa, maila, titta på TV, lyssna på radio, ta bilder i megapixelkvalitet, videofilma. Den har dessutom japansk-engelsk och engelsk-japansk ordbok. Saknas gör dock en korvkokare... en anledning kan vara att de inte äter bandykorv i Japan, eller egentligen inte mycket korv alls.
en Hi there! This is my first message (in english) in this "diary" since I arrived to Japan. It was very hot when I came outside the airports' terminal building. I have so far just spent my time with Naoko and her family. They have taken well care of me (and I think they'll continue on doing that). I bought a mobile phone yesterday. It has all features that a european phone has except that the camera quality is much higher and it has a TV reciever so I can watch my favourite programmes anytime, anywhere.

2005-06-30 >> Two days at school
en Now I have been in school for two days. In my class we are seven students coming from Australia, Italy, Turkey, South Korea, Canada, Indonesia and Sweden (I). All men except the korean(ess). So far we have studied hiragana which is one of two alphabets excluding kanjis (chinese alike characters). It might look like this: べんきょう [benkyoo] = study, くだもの [kudamono] = fruit(s), すし = sushi, ものしり [monoshiri] = person who knows a lot. I was taught these alphabets almost three years ago so I recognise it all. I admit I have forgotten some of it, but mostly it is much of a repeat. But that is very good since "Repetition is the mother of wisdom" according to Stalin (!). No matter who said that I agree. I have just finished my homework which has been practising in writing lots of lots of words in hiragana over and over again. And we will continue with this tomorrow and next week as well. Over and out.

2005-06-30 >> Sushi
se Ikväll åt vi middag på en sushi-restaurang. Man tager helt sonika den tallrik som man behagar när de åker förbi på rullbandet. Priset per tallrik är 105 yen (nu för tiden är alla priser i Japan inklusive moms) vilket med dagens kurs motsvarar under 7,42 kronor (enligt Yahoo). Oftast är det två bitar på tallriken så man behöver väl kanske en sisådär fem tallrikar, alltså inte så dyrt, rent av tvärtom för så god och nyttig mat. Gratis grönt te ingår. Man kan även beställa lite specialare genom en mikrofon kopplad in till köket.
en Today we had dinner at this sushi place. I guess you all have seen it before but the plates with nice sushi comes on a band and you just pick what you want. For each plate you will need to put up 105 yen.

2005-07-03 >> Sentou
se I helgen var vi på Oedo-onsen. Det var ett japanskt badhus speciale. Vanligtvis på ett sentou så brukar man först tvätta sig ren och sen sätta sig i olika bad med olika temperaturer (mellan 14 och 43 grader kanske), eventuellt med lera eller mineraler eller jetstrålar som kan massera ens rygg. Man kan även sitta i bastun där det allt som oftast finns tv så att det inte känns lika lääääänge. Tillbaka till detta badhus. Här fick man först låna en yukata (enligt mig en mycket simpel kimono eller morgonrock). Därefter fick man vandra omkring på en kopia av en stor gata i Edo, dvs Tokyo under 1800-talet. Det fanns en del affärer och en massa restauranger som serverar alla sorters god (japansk) mat. Så detta badhus var alltså lite som en temapark, precis som alla japaner älskar. På detta badhus fanns förutom ovanstående nämnda även ett fotbad. Det var som en bana med 2 dm djupt vatten och då och då satt stenar i formationer vars enda syfte var att göra ont. Massera kan vara ett annat sätt att se det på. Några bilder från detta badhus kan du se här. Dock finns inget från själva badandet då alla badar så som vi en gång skapades.
en We were at the Oedo-onsen bath house last weekend. Except same features as an ordinary bath this was like a small theme park set back in the Edo-period, that is around 1850 (I guess). Houses of this time held restaurants and shops. Everyone had to be dressed in yukata (simple kimono) whiched was included in the expensive entrance fee. After eating something nice we relaxed in the hot indoor and outdoor baths and sauna. Ooo, I love it. Some photos from this visit can be seen here.

2005-07-07 >> Trängsel
se I Japan bor det många människor (över 120 miljoner), dessutom på en area som är lite mindre än Sverige. Det går heller inte att använda hela ytan då det finns en hel del berg. Där växer det mest träd. Överallt i Tokyo med omnejd är det folk. Och bilar. Bilden här bredvid är en svagt trafikerad väg som jag ibland tar till järnvägsstationen. Det får nätt och jämnt plats med en bil här. Men många gator ser ut så här, särskilt i bostadsområden. Jaja, när jag kommit till stationen är det dags att komma på tåget. Först måste man dock köa på därför avsedd plats. Det kan låta lite lustigt men är egentligt ganska schyst mot de som väntat längst. Om jag väljer att ta det långsamma tåget som stannar vid varje station brukar det finnas gott om plats och man kan oftast sitta de 50 minuter som färden tar. Väljer jag expresståget så kan det bli trångt, särskilt när jag åker hem vid 17-18-tiden. Fördelen är man inte behöver hålla i sig utan stöder sig mot varandra. Dessutom ökar den ekvivalenta absorptionsarean så att det blir lättare att lyssna på musiken i min nya fräscha iPod. Med expresståget tar resan till slutstationen bara 40 minuter och då har jag dessutom bytt tåg två gånger. Japaners förströelse under resan är många. Det kan vara bok- och serieläsning, musiklyssning, fixa make-up, skicka e-mail, stirra tomt rakt ut i luften eller sova. Själv brukar jag läsa lite eller lyssna på musik och några av de få radioprogram som SR lägger ut som podcast på internet.

2005-07-09 >> Persikofrossa!
Lavendel se Gjorde idag en bussutflykt med Naoko. Huvudanledningen var att få åka på persiko-frossa. Så tidigt steg vi upp i morse för att bege oss till en närliggande busstationen. På alla sådana här turer finns det så klart en guide som oftast är en kvinna i en söt och färgglad uniform. Hatt är antagligen obligatoriskt till uniformen och vår värdinna hade en som påminde om brittiska poliskvinnors. Efter att vi gjort ett stopp och plockat upp alla förväntansfulla resenärer körde vi på motorvägen genom Tokyo för att ta oss upp i bergen omkring Mt. Fuji. När vi åkte förbi nöjesfältet Fuji Q Highland, som för övrigt har världens snabbaste respektive högsta berg-och-dalbana, ropade alla "ååååååååh" när tåget åkte nerför den första branta backen. Det lät nästan som om de själv satt i banans tåg.
Vårt första stopp var vid en sjö vars namn jag inte lade på minnet. Här kommer nog andra olikheten mot svenskar. Istället för att gå och titta på den vackra utsikten vid sjön omgiven av granbeklädda berg så gick alla raka spåret in i butiken för att köpa souvenirer. Det hann köpas en hel del på de 20 minuter korta stoppet vi fick på denna "station". Nästa stopp vid ett lavendelfält blev lite längre då den i priset ingående lunchen skulle avnjutas. Den bestod av ris, stekt lax, ägg, sallad och karage som är friterad kyckling (mums!). Upp på bussen igen och nästa anhalt blev ett kort stopp på en fabrik för wasabi-tillverkning (wasabi är en gegga gjord på grönpepparrot). Det fanns många olika varianter, en del goda andra inte men alla var ganska starka. Äntligen dags för dagens höjdpunkt - persiko-frossa. Persikoplockning Vi hade förvisats till en avspärrad del av odlingen och då nya busslaster hela tiden anlände blev det mycket trångt. Man kunde iallafall plocka en del persikor från träden och jag klättrade till och med upp i dem för att ge Naoko och några äldre damer på bussen det allra bästa. Tyvärr var det svårt då de var lite för omogna. Men det var iallafall roligt att vara där och till slut hade jag nog tagit upp emot tio stycken. Förvisso slängde jag tyvärr några halvätna då de var omogna. De sa till oss innan att vi inte fick plocka med oss så det föll sig helt naturligt att nästa anhalt skulle bli "Fruits Village" där man kunde köpa persikor och andra frukter ganska dyrt.
Sen besökte vi i rask takt ett elfenbensmuseum där det fanns enastående skulturer gjorda i elfenben (som tur var gamla), en juvelerare som säkert är ett stående inslag på alla resor för japaner (iallafall på de som jag har varit) och en vinproducent. Hemresan på cirka 10 mil tog väl en sisådär tre timmar när bussen tvingades krypa fram, trots att det var motorväg.

2005-07-11 >> Jordbävning ---- Earthquake
se Nu på morgonen för bara två timmar sedan kände jag min livs första jordbävning. Visserligen har det förekommit i Sverige men jag har aldrig känt av någon då jag alltid har sovit. Men nu äntligen kom det jag har väntat på. Förvisso en väldigt liten, bara 3 på Richterskalan och dess epicentrum var ute till havs öster om Japan. Naoko uppskattade det som vi kände till en tvåa, alltså mycket liten. Det var för att vi fortfarande låg kvar i sängen som vi kände av den, det bara burrade lite grann i kanske 10 sekunder. Det var en lagom introduktion till denna naturens kraft. Det intressanta var direkt efteråt då vi slog på tv:n. Bara två minuter efter skalvet berättade de om skalvet på tv som en liten notis, hur stark den var och var det skedde visades på en karta. Det var under nyhetssändning men även annars ska det komma iallafall en liten textremsa om detta. Det intressanta var den korta tidsperioden från jordskalv till information på tv!
Om ett riktigt stort skalv inträffar kommer telefonnäten kollapsa eftersom alla vill ringa till varandra. Då finns det telefonnumret 171 (som tydligen skall fungera ändå) där man knappar in det nummer man egentligen vill ringa och sen kan tala in ett 30 sekunder långt meddelande om att man är okej (förhoppningsvis). Sen kan den personen lyssna av meddelandet sen. Jag önskar att jag inte ska behöva använda den servicen.....
en Today I experienced my first earthquake ever. It was very small, only a 3 on the Richter scale. The epicentre was in the sea and what we felt was much less. We were still lying in the bed and it kind of felt that the bed was a huge mobile phone (much older than from the 80-ies) vibrating. Just about two minutes afterwards they announced it on the tv with information such as where and how strong it was. It made me feel like even if they can't control the earthquakes their systems works fine and they are well trained for a bigger one. In case of a huge earthquake the tele systems will collapse and instead people can use a messaging service where you enter the phone number you wish to call and then leave a 30 seconds long message. It works exactly like the answering machines on mobile phones. But I hope I do not need to experience that big earthquake...

2005-07-15 >> Yakiniku
Yakiniku se Härom kvällen var vi på en yakiniku-restaurang. Vi valde att sitta på golvet vid sådana här låga bord. Jag som inte är särskilt vig och aldrig sitter med benen i kors förlorade känseln ganska snart i mina ben. Och när vi skulle gå så tog det ett tag innan de ville göra som jag ville utan att det gjorde allt för ont. "Men det som inte dödar, det härdar" har min bror lärt mig och med lite träning kan man nog sitta så där utan större problem. Nu till maten. Yakiniku betyder grilla (yaki) kött (niku). Jämför med yakitori som betyder kycklinggrillspett och yakisoba som är stekta nudlar. Jag beställde en set-meny bestående av 200g rått kött (inte råttkött!) i tunna skivor med valfri dryck, valfri soppa och en liten sallad. För detta pungades ut under 1300 yen som är under 100-lappen. Fast då måste man ju tillaga köttet själv. Det gör man på den lilla grill som är nedsänkt i ett hål i mitten av bordet. Det framgår om ni tittar på bilden här bredvid där man också tydligt ser att jag drack kola. Mätta och belåtna begav vi oss mot ett sentou (badhus) där en man för första gången tilltalade mig. Han frågade var jag var ifrån och sa då på en gång att vi kunde spela hockey i Sverige. Han var själv från Hokkaido (nordligaste ön i Japan som har samma klimat som Sverige och ser ut som Norge, enkelt beskrivet) och spelade hockey. Han berättade att han jobbade som "koumuin" vilket inte är ett speciellt jobb utan innebär att man jobbar i motsvarigheten till kommunen, till exempel på posten eller på en skola. I Japan är detta mycket attraktivt då man i princip aldrig behöver vara orolig att inte få jobba, till skillnad från de privata företagen som kan tvinga folk ut i arbetslöshet och tragiskt nog i sällsynta fall till självmord då de inte längre kan försörja familjen. Tillbaka till mannen från denna utsvävning. Vår konversation var inte sååå långlivad men det var kul att använda den lilla japanska jag kan i skarpt läge.

2005-07-16 >> Ostbågar på 100 yen shop
se I Japan finns det många 100-yen-butiker, det vill säga alla varor kostar 100 yen. Egentligen stämmer det inte. Momsen tillkommer på 5%. Till skillnad från 10-kronorsbutiker i Sverige och 1-pound shops i England så säljer de en hel del bra saker här. Nyligen köpte jag en 90-grams påse ostbågar för 7:50. Efter mycket om och men fick jag upp påsen med Estrella-rycket®. Smaken var dock inte lika fyllig som OLW:s och lite luftigare, det vill säga inte lika solida. Men man blev exakt lika kladdig om fingrarna och andedräkten blev säkert densamma! Testet genomfördes inte med en fin kall Falcon Bayerskt så det kan krävas ytterligare prov innan ovanstående omdöme kan verifieras. Den som vill läsa mer om ostbågarna Karl (stavas KA-RU här) kan göra det här.

2005-07-16 >> Grillfest
Grillfest se Har varit på grillfest. Det var i en stor park i Hikarigaoka i Tokyo. Vädret var strålande, lite för strålande och hett. Det var inte som att grilla när man var ute med Skogsmulle, det vill säga att man bara hör vinden viska bland träden, utan det var en hel del människor som ville grilla. Det var i och för sig bra denna gång för en grupp hade grillat färdigt och då fick vi ett oöppnat paket med fint kött helt gratis. Ni ser säkert på bilden att vi inte var ensamma. Själva grillandet dröjde eftersom de inte fick någon fart på elden. En till en och en halv timme senare hade jag tröttnat på att dricka öl, spela fotboll och vänta så då tog jag tag i det hela och styrde upp en fin eld och efterföljande glöd. Naoko var inte sen med att passa på att lura i japanerna att i Sverige har vi inte elektricitet så vi måste kunna tända en eld. De flesta nickade förstående på detta påstående och uttalade ett svagt "eeeeeeeeh". I Sverige grillar man kanske en kött- eller fiskbit och till det äter någon form av potatis med sallad, sittandes på sin plats. Här blev det tunna skivor med kött, yakitori (kycklinggrillspett), svampar, grönsaker. Är osäker på om man brukar tar med ris ut på grillfest och detta var ett undantag eller ej. Under och efter middagen spelade (kickade) vi lite fotboll och kastade baseboll till varandra.

2005-07-23 >> Jordbävning 2 ---- Earthquake part II
se Ånyo jordbävning. Denna gång med epicentrum precis där jag bor - i Chiba. Den mätte hela 5,7 och skakade om rejält. Så pass stor att nyheterna berättat om den i Sverige, har jag erfarit. De har inte varit en så stor jordbävning i detta område på 10 år så vi får hoppas att detta var en rejäl urladdning och att inga värre kommer. Ett tiotal människor ska ha skadats men inga dödsfall har som tur är inträffat. Jag var, när skalvet skedde, iväg från en simhall och tydligen slutar hissarna att gå när ett så pass kraftigt skalv inträffar. Det var tur att vi inte var i hissen när det inträffat. Det skulle kunna vara rätt läskigt att bli inlåst där. Tågtrafiken stoppas likaså. Det dröjde någon timme innan jag åter kunde höra tågen rulla förbi utanför mitt hus.
en Another earthquake. This time it reached 5.7, which is quite a lot. It happened in Chiba, which is the prefecture I am living in. It was the biggest in ten years so I hope it will not be a larger one for long time. After the earthquake elevators stops automatically. And train stops as well. It took an hour or so until it started again.

2005-07-23 >> I en japansk simhall
se Igår var jag i en japansk simhall. Det var intressant för det var ganska olikt Sverige. För det första måste man ha badmössa. Jag fick låna en grön sådan av min kompis. Den var av nylon och lätt att sätta på och inte en sån där gummisak som man måste fylla med potatismjöl för att kunna trä på knoppen. Så det var helt okej. En annan sak som skiljde sig var att varje heltimme är det paus. Alla måste gå upp ur bassängen och vila i fem minuter. Då kan man gå in i ett uppvärmt rum (inte lika varmt som en bastu) så man slipper frysa. Efter fem minuter blåser de åter igen i sina visselpipor och ropar ut i högtalarna att vi åter kan simma och bada. Den tredje annorlundigheten var i motionsbassängen. Halva utrymmet gavs åt folk som vill gå fram och tillbaka, vilken jag var en av. Bassängen hade ungefär samma djup överallt, 120-140 cm. Jag funderade en stund om detta var för folk som inte kunde simma men så var tydligen inte fallet. Jag valde att varva promenader med att simma. Två timmar kostade 500 yen, det vill säga 30-35 kronor. Går man ut för sent måste man betala extra.

2005-07-24 >> Funabashi Matsuri
se Matsuri betyder festival och det är precis det som jag har varit på här i Funabashi i Chiba där jag bor. Det var mycket folk och som ni kan se på bilderna här intill fanns det en hel del intressanta inslag och aktiviteter under den helg som festivalen pågick. Den där enorma trämackapären kastades fram och åter mellan två grupper män. Den såg ut att väga väldigt, väldigt mycket. Meningen med hela denna scen är att människorna skall visa att de är starka och kan klara att stå emot stora svårigheter i framtiden.
Den andra bilden visar Taiko som är japanska trummor. Det spelas väldigt rytmiskt och det är inte bara kul att lyssna på utan även att se dem spela, när de hoppar omkring och byter trumslagare på de stora trummorna. Det fanns utöver detta en hel del annat att se på men framför allt att äta. En till synes oändlig mängd stånd var utplacerade längs med gatorna. Där serverades bland annat karage (friterad kyckling), okonomiyaki (japansk "pizza" sägs det), takoyaki (bläckfisk i mitten av en stekt boll), Furankufuruto (korv från Frankfurt, eller iallafall omrking Tyskland), biru (öl) och yakisoba (stekta nudlar). Plus mycket mer...
en During the saturday and sunday was the Funabashi Matsuri (which means festival) in - yes, you guessed right - Funabashi. It was of course, as everywhere in Japan, crowded. Along the streets was food served. It was karage (deep-fried chicken), okonomiyaki ("pizza"), takoyaki (fried octopus) and lots of more things that I can not mention here this time. But that food can you eat everywhere.
More interesting was the activities they had. As you can see on the picture they had Taiko which is japanese drums. It is nice to listen to the cool rhythm. Another strange thing was Omikoshi. That is the probably-heavy wooden construction. Men was divided into two groups on each side of it and throw it back and forth. It is to show that they in the future can handle any difficult problems that comes up!

2005-07-25 >> Ainori (japansk TV-såpa)
se Ainori är en japansk såpa som går på tv just precis nu (måndagar klockan 23). Programmet utspelar sig i olika länder där 8 personer färdas i en rosa minibuss. Just idag är de i Qatar, medan de två senaste veckorna varit i Förenade Arabemiraten. Naoko säger att det inte bara är såpa utan de också brukar berätta intressanta saker om landet de befinner sig i, men jag har aldrig sett det då jag har tittat.
Ai betyder kärlek och målet är att det ska bildas par. När en person vill fråga om "chans" gör han eller hon det och måste sedan vänta på svar till dagen efter. Säger den andra personen då "ja" får de åka tillbaka hem tillsammans, annars bara den som frågade får lämna programmet och en ny person kommer in. Hela programmet kommenteras av komiker i en studio. Jag har under de fyra gånger jag sett programmet tyvärr aldrig sett ett par lämna spelet tillsammans...

2005-07-31 >> TV-universitet
se Idag kollade jag på TV och det var något som liknade Utbildningsradion (UR). Fast det här var inte en språkkurs eller något annat informativt utan ett program från en universitetsutbildning. Så, man ska följa programmen och sen kan skriva tentor och man kan få ut en examen!!! Men man måste ju givetvis betala; jag vet dock inte hur mycket det rör sig om men det är säkert en hel del eftersom en privat universitetsutbildning kan kosta 100000 per år. Statliga universitet är dock billigare, men inte gratis.

2005-07-31 >> It is hot
en I now understand the reason for japanese people to take a bath or shower in the evening instead of in the morning as many western people do. It is because it is soooo hot and so humid. From the morning you wake up til it is time to sleep you sweat a lot and the humidity of nearly 200% make your body always wet. I look forward to the autumn when the temperature will get to more reasonable 25 C instead of 35 degrees. But in many places - homes, offices, schools, stores etc. - they have air-conditioners (or ea-con as they say here) which makes you freeze instead and perhaps catch a cold. It makes a very big difference from being inside in a cooled room and outside. It feels like hitting a wall when you go out. It is time for me to do that now, so "matane" for a while!

2005-07-31 >> Elektriska stolen på Sentot
se Var på sentou (bad) ikväll. Jag satt i det kalla badet på 18 grader när jag kände att det var dags att byta till ett varmare bad. Jag klev bara över till det närliggande badet och satte mig, utan att titta var, rakt i "den elektriska stolen". Jag kände av det genom att mina ben verkade konstiga. Jag undersökte saken och fann att på sidan av mig fanns det elektricitetsutrustning som orsakade detta obehag i min kropp. Det var oskönt men kul att prova detta elbad. Personligen föredrar jag bara vanligt bad, bastu, och masserande jetströmmar. Förresten, är det någon som vet vad elbadet kan vara bra för??

2005-08-01 >> Helkroppssaltad
se Jag måste bara berätta om ett sentou som öppnade idag inte långt ifrån vårt hus. Det här är tredje inlägget på raken som handlar om bad men ni får ha förståelse. Det som var speciellt på det här stället är att det fanns en liten bastu där man skulle smeta in sig i salt. Detta skulle förbättra svettningen, rengöra huden, döda dumma bakterier och säkert en massa annat gott. Slut på meddelandet.

2005-08-03 >> Kakunodate, Akita
se Har varit på semester i Kakunodate i Akita (norra Japan). Resan började med Shinkansen som är färdmedlet nummer ett i Japan. Tåget vi for med var inte det modernaste av de många varianter av Shinkansen som tillverkats sen 60-talet, men ändock snabbt och bekvämt. Några få detaljer är att stolsparen gick att rotera 180 grader, så om man som vi var flera stycken kunde välja att sitta mitt emot varandra. Varje gång tågpersonal äntrar eller lämnar en vagn bugar de vackert. Efter cirka tre timmars färd från Tokyo stannade tåget slutligen i Kakunodate. De sista 30, 40 minutrarna tuffade tåget långt ifrån sin maxhastighet på bergssluttningarna.
Akita är mest känt för sina samurajhus och onsen - vulkaniska källor som utnyttjas flitigt av japaner. Samurajer fanns ju inte bara här men det unika är att så många hus har bevarats. Jag besökte Aoyagifamiljens hus med en stor trädgård och kringliggande hus. Huset var bebott ända till 1985 då det blev museum.
Efterföljande dag besökte vi festivalen i Akita (själva staden Akita). Där pågick en tävling i att bära lyktor, ungefär sådana som vi har på kräftskivor, och i ett antal av nästan 50 stycken uppsatta på en bambuställning så att de blev som ett segel. Under taikotrummornas rytmik balanserades dessa och när vinden tog tag i "seglet" gäller det att kunna balansera rätt. Vissa balanserade med händerna, andra kunde göra det på pannan eller på höften.
Nästa anhalt blev ett onsen. Jag som åker till sento minst en gång i veckan såg givetvis fram emot denna programpunkt, eftersom det skulle bli mitt första besök. På grund av att vattnet innehåller mycket svavel så är vattnet vitfärgat, ungefär som en blandning av mjölk och vatten. Varför det innehåller så mycket svavel lämnar jag till en geolog att besvara. Hur som helst luktar det mycket (ägg)-fis och när jag luktade på min arm dagen därpå kändes det fortfarande. På hemväg från onsenet åkte vi förbi en utsiktsplats för sjön Towadako som är den djupaste i hela Japan. Dess djup känner jag dock ej för tillfället, men det var mycket vackert. Det var så där magiskt med lite dimma bland de böljande bergen. Se bilder från allt detta här. Summan av kardemumman; för mig som bor i en storstad som Tokyo var det skönt att komma bort från den enorma trafiken och alla människor. Jag kan verligen rekommendera ett besök i Akita om ni har vägarna förbi Japan.

2005-08-09 >> 60 år sedan atombomben i Nagasaki
se Det är idag 60 år sedan atombomben släpptes över Nagasaki. På japansk tv kan man följa många program/dokumentärer som visar människor som levde då - och nu. Bland annat ett program som innehöll en amerikansk vetenskapsman som var med och tillverkade bomben fick möta en överlevande. Och en annan man hade bränt sönder hela ryggen och kunde än idag inte ligga på rygg på grund av värk. Stackars människor...

2005-08-13 >> Svenskheter i Japan
se I Japan är det mesta japanskt. Sitter man längs med en väg och räknar bilar så är säkert 99% japanska bilar såsom Toyota, Honda, Nissan, Suzuki, Mitsubishi, Subaru, Mazda etc. Ska man köpa en TV, stereo, kylskåp eller dator är det också japanskt. Mobiltelefoner är också japanska förutom SonyEricssons (SE) då som är halvjapanska eller halvsvenska beroende på hur man nu ser det. När jag var i Japan för två år sedan såg jag under en hel månad bara en enda person som hade en SE-telefon; idag är det lite fler vilket man kan tycka är positivt.
Bilden här bredvid är från Restaurant Stockholm som är en svenskhet som finns här i Japan. Jag åt dagens lunch här igår som bestod av pyttipanna och knäckebröd. Det finns givetvis ett smörgåsbord som kostar 3000 yen för icke-svenskar, svenskar betalar endast 2000 yen. Det blir säkert ett framtida besök där igen. Andra svenska saker man kan finna är en och annan Volvo och mer sällan en Saab (oftast Saab 9000). Idag såg jag också en fläkt från Electrolux och år 2006 öppnar tre stycken IKEA-varuhus i Japan, varav ett är mycket nära, faktiskt gångavstånd om man har en 40 minuter på sig. Med bil tar det nog 20 till 30 minuter beroende på trafik. Jag har också sett en affär som säljer Annas pepparkakor med citronsmak (har jag för mig).

2005-08-16 >> Obon
se Det har varit Obon i dagarna tre i Japan. Jag tror att det kan jämställas med Alla Helgon. Folk är lediga och tar därför i akt med att resa iväg eller åka med hela familjen för att shoppa (det är inte lika dött på gatorna som i Sverige när vi har en stor helgdag). Meningen är egentligen att man ska åka till sin familjs grav och be. Man skall även i hemmet tända en speciell lampa (lykta) så att de anhöriga kan hitta hem till sitt hus. Har hört att lyktorna sedan efter Obon skall placeras i floden så att de anhörigas själar kan återvända till sin värld.

2005-08-17 >> Studio Ghibli Museum
Laputa se Har gjort ett besök på Ghibli Museum i Mitaka utanför Tokyo. För den som inte känner till Studio Ghibli så är det en känd animationsstudio som funnits sen tidigt 80-tal. Deras första film kom redan 1984. Mest känd i Sverige torde vara "Sprited Away" som fick en Oscar 2002. På museét kunde man beskåda diverse figurer ur filmerna, bland annat Nekobus (kattbussen) från filmen Totoro (tyvärr fick bara barn leka där...), denna robot på bilden här bredvid från Laputa (inte la Puta som betyder något helt annat på spanska!). Det visades också en för museét specialgjord kortfilm, fanns en shop som var full med folk, samt teckningar och information om hur en animerad film görs.
en Did a visit to the Ghibli Museum in Mitaka, Tokyo. There they had figures from some of the films. Most popular among the kids was the nekobus (cat bus), but we took a photo in front of a robot from Laputa, which you can see next to this. At the museum they also had special made short films and showed the technique of making animations. You probably don't expect anything else but the souvenir shop was very crowded!

2005-08-20 >> Sojasåsfabrikbesök
se Igår var det tänkt att vi skulle åka ut med båt och titta på delfiner, men tyvärr blåste det för kraftigt och turen fick ställas in. Vi besökte iallafall ett utsiktstorn med utsikt över Stilla Havet, vi var nämligen så långt österut man kan komma i Japan (det är prefekturen Chiba). Därefter sojasåsproducenten Higeta som är en av Japans tre största. De andra är Kikkoman och Yamasa. Vi vandrade omkring bland stora baljor i fabriken och sen såg vi också hur tillverkningen skedde för i tiden. Higeta startades år 1616 men sojasåsen kom till Japan från Kina för redan 2000 år sedan. Higeta kommer från de två orden hige och ta som betyder skägg/mustasch respektive risfält. Klicka här för att komma till deras hemsida där ni kan se dess logotyp.

2005-08-25 >> Tyfon med en massa regn ---- Typhoon is coming...
se Idag fick vi sluta tidigare från skolan eftersom en tyfon håller på att dra in över Japan. Blåser det för mycket stannar tågtrafiken och man skulle bli fast inne i Tokyo. Det var ungefär en månad sen senaste tyfonen och då fick vi stanna hemma från skolan. Den gången vek den tidigt av mot nordost och orsakade därför inte så mycket mer än lite mer blåst och en massa regn. På TV kan man följa var "ögat" är för tillfället med aktuellt lufttryck, vindhastighet samt dess fart. Vi får se hur det går den här gången...
I Japan har alla paraply när det regnar. Förresten inte bara när det regnar utan även för att skydda sig mot solen. Så när man möter folk gäller det att se till så att man inte får ögonen spetsade då det ofta är trångt i kombination med mycket folk. Och sen vid entréerna till varuhus samt vissa affärer och restauranger finns det paraplyfodral (avlånga plastpåsar) att ta. Däri stoppar man sitt paraply, antagligen för att inte dra in så mycket vatten eller för att kunderna inte ska blöta ner sig själva med våta paraplyer. En annan god sak som detta serviceinriktade folk ordnar är att plasta in morgontidningen när det regnar. Det kanske är något för Sverige att ta efter?
en A typhoon is once again on the way to Japan. Therefore we finished earlier at school so we don't get left in Tokyo when the train need to stop due to the heavy winds. Last time, about one month ago, the typhoon made me disappointed since it didn't come to Tokyo. I wanted to see flying bicycles. What happens this time I still don't know. I will follow it on TV where I can also see current pressure and wind speed.

2005-08-26 >> Personolycka
se Idag blev jag lite sen till skolan på grund av en "personolycka" (läs: självmord) vid en järnvägsstation. Det är första gången som jag råkar ut för detta med försening som följd sedan jag kom till Japan för två månader sen. Annars kan man läsa rätt ofta om det på Yamanote-linjen som har TV-apparater med aktuell information om förseningar i tågtrafiken.
När ett självmord sker är det givetvis olyckligt och ledsamt för familjen. Men, dessutom tvingas familjen att betala flera miljoner kroner i skadestånd till tågbolaget på grund av förseningar. Föräldrarna kan komma att ha skulder för resten av livet.

2005-08-28 >> Tokyo Samaarando
Tokyo Sama-rando se Söndagen denna helg spenderas i utkanten av västra Tokyo, i Hachioji. Där besökte vi Tokyo Samaarando (eller Sommarland som jag skulle ha sagt i Sverige, detta är ett av alla japaniserade engelska uttryck). Vi hade lite otur med vädret. Det var mulet på morgonen men förra gången som vi hade bestämt att åka men sedan avbröt blev det sedan kanonfint. Vi trodde att det skulle ske denna gång med. Men icke. Temperaturen var bara 25 grader och molnigt. Det var väl tur i oturen eftersom jag glömt min solkräm hemma.
Såååå mycket folk. Varje timme kördes vågmaskinen. Det var som om ytan var täckt av svart olja på grund av alla japaner (de flesta har svart hår om det inte är blonderat). Jag och Naokå var i där en gång och det var trångt kan jag erkänna. På bilden här bredvid är en mastodonthink som när den fyllts till bredden tippade och tömde sitt innehåll på förväntansfulla badare. Utomhus fanns det också vattenrutschbanor. De var jäkligt roliga men med lång väntetid. Vi åkte först en sån där vanlig som finns i alla lite mer äventyrliga badhus. Där väntade vi över en timma innan vi fick åka. Alla huttrade på grund av det lite kyliga vädret och vinden. Den andra rutschbanan jag åkte var Fritt fall, det vill säga den är jäkligt brant. Kön var väldigt kort så jag trodde det skulle gå fort. Men tyvärr inte. Även här fick jag vänta en timme, vilket fick mig att tycka synd om Naoko som satt nere på marken och tittade på. Hur som helst var det kul att åka hit och hemresan med bil har aldrig gått så fort. Inte en endaste lilla köbildning på motorvägen, trots att det var sista söndagen på semestern för många!
en This weekend (sunday) we went to Tokyo Summerland, or Samaarando as they say here. It was sooo much people and for each slide we had to wait for about one hour. But once it was our go it was so fun! We did one common slide which you will find in any water palace and the Free Fall. The weather was unfortunately not the best this day; cloudy, a little bit windy and around 25 degrees Celsius. It made everyone to freeze and get goose bumps during waiting. Inside they had a wave machine and once every hour the pool was full with people who wanted to experience some waves. All people's hair made it look like it was covered with black oil. They way home on the highway was extremely fast, not even a sign of traffic jam. That was really surprising! And a happy surprise!!

2005-08-31 >> Fyrverkerier
se Det är i och för sig en månad sen sedan jag var och tittade på hanabi - fyrverkeri, men tänkte att ni där hemma kanske vill veta hur man gör här. Det anordnas lite varstans under sommaren av olika aktörer, både privata företag och städer. Till exempel bjöd Funabashi stad som jag bor i på ett fyrverkeri en kväll. Det skiljer sig ganska stort mot Sverige där man vid tolvslaget på nyårsaftonen går ut ett tag, tittar upp mot himlen och hoppas att andra människor varit slösaktiga med sina pengar, samtidigt som man huttrar. I Japan åker man till en plats, som givetvis annonserats i reklamblad eller tidningar dessförinnan, med utrymme för många människor att vara på. Där sitter man på sin filt (av plast, dock) och äter och dricker sin medhavda matsäck innan skådespelet börjar. När det blivit tillräckligt mörkt (vid sjutiden, inga vackra ljusa svenska sommarkvällar här inte) börjar kanske en timme lång föreställning där upp emot 10 000 bomber och raketer smälls av. Den intensivaste och vackraste delen är givetvis finalen då så mycket som går att skjuta upp samtidigt tuttas på.

2005-09-01 >> Shower toire
Shower Toilet se (Mamma, du behöver inte läsa det här om du inte vill. Nu är du iallafall varnad!) Idag var jag på toaletten. Och eftersom jag gick lös med det tunga artilleriet var det tur att vi har en Shower Toilet. Jag skulle gärna lägga till ändelsen 2000 eftersom det skulle låta so coolt och verkligen torde kunna vara det senaste inom toalettbranchen. Shower Toilet 2000, känn på den! Som man ser på den lilla oskarpa bilden är den för brukaren försedd med en instrumentpanel (infälld i underdelen av bilden) till höger där man styr systemet. Jag har inte provat eller förstått alla funktioner än men med ett tryck på den blåa fyrkantiga knappen åker ett liten rör från toalettstolens bakre insida ut och riktar en stråle upp mot ändtarmens mynning. Via ratten kan man ändra styrkan. Efter att man blivit ren som finaste barnrumpa trycker man på den röda stopp-knappen. Vattentillförseln bryts och röret förs åter tillbaka i viloläge. Det finns också en knapp avsedd för kvinnor men den har jag inte provat än. För den som är intresserad av en Shower Toilet kan jag meddela att den fås för cirka 50 000 yen. Skicka ett mail om ni vill att jag ska smuggla med en hem till Sverige vid nästa hemresa...

2005-09-01 >> ヒトラー -最期の12日間-
se Var på bio då det var den första i månaden. Det är i Japan billigare då och kostar endast 1000 yen (<70 spänn). Går man på en film som visas på kvällen kostar det 1200 yen och dagtid ska man punga ut hela 1800 yen. Dyrt! Vi såg ヒトラー -最期の12日間- eller Die Untergang som den heter där hemma. Varken min japanska eller tyska är väl särskilt lysande så jag förstod inte detaljerna riktigt utan bara övergripande. Slutsatsen man kan dra är att krig är dumt och gör folk knäppa. Betyget blir väl en fyra mustascher av fem.
en Did a visit to the cinema (saw the film about Hitler, original title: Die Untergang) since it was the first day of the month. It is cheaper that day!! In Japan it is so expensive daytime, it costs 1800 yen. In the evening you'll need to pay 1200 yen, which is more acceptable. But the first day every month you get even 200 yen cheaper, which is nice!

2005-09-10 >> Omikoshi, Mitaka Matsuri
se På lördageftermiddagen lokal tid infann jag mig tillsammans med några kompisar från min skola i Mitaka (namnet betyder Tre falkar eftersom detta för länge sedan var Shogunens jaktområde). Vi skulle delta i en av skolans många aktiviteter som idag var att kånka runt på en/ett Omikoshi, det vill säga ett "mobilt tempel". Det är fastspänt på två långa balkar av något japanskt tungt superträ. Detta bärs sedan runt av mestadels män och på vissa ställen stoppar man för att göra nödvändig depåfyllning av öl, japanskt te och lite halvkonstig japansk festivalmat. Man kan ju även prata med de andra deltagarna om man tycker det är kul, det är ju trots allt en festival. Vi bar runt på denna mackapär i över en och en halv timme innan vi slutade. Eller bar, det var ingen begravningsprocession direkt utan man ska gunga den upp och ner och ropa "Washoj, washoj, washoj". I början så stod jag raklång men efter en timme märkte jag att jag fick böja mina ben för att inte behöva bära allt själv, folk hade blivit trötta helt enkelt (jag med). Efteråt hade jag rätt ont i höger axel, jag använde inte heller någon fuskkudde att lägga emellan som vissa icke-vikingar gjorde. Efter denna kraftinsats blev det öl, sake och mat, precis som vi blivit bjudna på när vi kom dit.
en Together with some friends from school were we on a school organised trip to Mitaka in west Tokyo. We took part in the festival and carried around an Omikoshi which is a mobile shrine. It was very heavy and we carried it around on the streets of Mitaka for over 1 hour and a half with some few pitstops to fill up the beer and food tanks. Afterwards my shoulder was filled with pain, especially since I didn't cheat with some small pillow-like thing to cover my shoulder. Afterwards we had more drinks and food, and I could go home knowing that the gods will show mercy on me in the future.

2005-09-17 >> Nagoya (världsutställningen 2005 mm)
se Att japansk teknik ligger långt fram vet väl alla och det skulle vi också få bevittna när vi besökte världutställningen i Aichi, men på bussfronten ligger Japan långt efter Europa. Det märkte vi av när vi for till Nagoya. Ca 30 mil och en total restid på nästan 10 timmar i en för avgaserna otät buss som skulle kunna ha använts i min favoritfilm Torsk på Tallinn. Avsaknaden av toalett medförde några kisspauser längs vägen. Vi hade betalat 1000 yen extra för att få säten med extra benutrymme, men då busschauffören rejsade även i kurvor var det svårt att sova och när vi kom fram på morgonen var vi trötta. Efter att ha köat länge kom vi slutligen in på området. Där såg vi bland annat hur jorden skulle kunna ha sett ut om inte månen existerat, en 18 000 år gammal mammut som var mycket välbevarad, åt goda polska pirogi och bigos, besökte den Nordiska paviljongen som tyvärr enligt min mening var delad sämst med Litauen. Dock fanns en Pippi Långstrump som var rolig som lyfte Naoko! Vi fick även gå in i huset som finns med i filmen Tonari no Totoro.
Nästa dag turistade vi i Nagoya. Det är en stad som enligt min guidebok är bra men trist. Vi såg slottet som återuppbyggdes på 50-talet efter att ha brunnit ner under ett bombanfall under andra världskriget. Det är vackert utifrån men att komma in blir inte riktigt lika spännande som om det hade varit en 200-300 år gammalt och när det finns hissar och andra moderniteter. Nästa anhalt i staden blev Toyotas historiska teknikmuséum. Där visades symaskiner, vilket var det område som herr Toyoda startade sitt företagande inom. Givetvis visades även bilar och hur de tillverkas från den allra första till de senaste. I museishoppen kunde man köpa en Stirlingmotor för 10000 yen men jag tyckte det var lite väl mycket, men det hade varit coolt att ha.
Följande dag gick vi upp klockan 5 för att kunna ta det första tåget ut till Expo-siten. Men vi var inte ensamma. Nu var det första gången som jag såg att tågpersonal tryckte in folk i vagnarna för att inte klämmas av dörrarna. Vi var alltså inte först! Men senare på dagen besökte vi bland annat JR:s (japanska motsvarigheten till SJ) paviljong där vi fick se en 3D-film med världens nu snabbaste tåg. Det är nya maglev-Shinkansen (drivs av magneter) som kört i hela 581 km/h. Man fick även gå in i tåget och titta. När tåget blir verklighet för oss resenärer är oklart men det kommer nog dröja åtskilliga år antar jag. Allra populäraste paviljongen var dock den tyska som hade hela 6 timmars väntetid. Jag undrar vem som orkar vänta så länge egentligen?

2005-09-21 >> Att vara utlänning i Japan ---- Foreigner in Japan
se Idag när jag gick till järnvägsstationen för att åka till skolan mötte jag en äldre kvinna. Cirka 15 meter från varandra bytte hon sida av vägen. Okej, tänkte jag men när jag sen vände mig om såg jag att hon åter bytt sida!!! Fast det är inget man får hänga upp sig på som utlänning i Japan, man blir särbehandlad även om denna situation är ovanlig. Även när man sitter på tåget och det finns en ledig plats bredvid väljer de allra flesta att sätta sig bredvid en japan istället. Fast det kan ju vara för att de vill spana in mig samtidigt som de slipper svettlukten. Vad vet jag som rör sig i deras tankar!
en Today I was going to pass a woman walking towards me on my way to the train station. About 15 meters ahead she crosses the street. I don't think so much about it but after she has passed me she returns to the same side again!!! I must be scary!! This case is unique but on the train it quite often happens that people choose to sit next to a japanese instead of me, even if the seat is empty. Perhaps they just want to look at me and avoid my sweat smell....

2005-09-23 >> Sumobrottning ---- Sumo Wrestling
se För 4900 yen fick vi en plats på Ryogoku Kokugikan som är den arena i Tokyo som tre av årets sex sumoturneringar hålls. I 15 dagar (idag var 13:e dagen) pågår tävlingarna från 9 på morgonen till 6 på kvällen. På förmiddagen tävlar de brottare med lägst rank och allra sist mästare och stormästare. En fajt per dag och brottare. En match börjar med att en av domarna ropar ut "Higaaashiiii" (öst) följt av brottarens namn och sen likadant för väst; "Niiiishiiii". Brottarna bestiger den heliga dohyon ("ringen") och gör en liten uppvisning genom att sträcka på sin kropp och lyfta på benen och stampa med fötterna. Därefter dricks vatten för att rena kroppen. Sen kastas det salt innan de ställer upp sig mitt emot varandra och gör de klassiska benlyften och fotstampen för att skrämma bort onda andar. Om de inte känner sig redo för att brottas avbryts det hela och saltkastningen upprepas. Detta får pågå i maximalt fyra minuter enligt nuvarande regelverk. När båda brottare har satt ner sina nävar i marken börjar fajten, som oftast är över på mindre än 30 sekunder. De bugar mot varandra och därefter får vinnaren segerpengar av domaren. Ju fler vinster en brottare har desto senare på dagen får han brottas. Därför möts de två bästa sist och vinnaren för idag fick 3 miljoner yen, motsvarande 200 000 kronor. Man tjänar alltså rätt okej om man är en duktig brottare.
en Today we spent a couple of hours at Ryogoku Kokugikan which is the arena for sumo wrestling in Tokyo. Today was the 13th day of 15 days of tournament. The better rank a wrestler has the later on the day he will do his fight. A fight starts by a small performance by both wrestler's, followed by water drinking and throwing salt. Then they will line up infront of each other. It might take a couple of minutes before they start because they might not feel ready and therefor not put their fists onto the floor. It is also a psychological game they are playing. But when the fight has started it is usually over in seconds or tens of seconds. The winner will recieve money from the referee. The last match today which includes the two best wrestler's had a winning prize sum of 3 million yen!

2005-09-25 >> Hästgalopp
se Det har varit en riktig sporthelg den här helgen. I fredags sumobrottning och idag spelade vi bort lite pengar på hästgalopp. Jag satsade mest på de hästar som hade roliga namn, fast det hjälpte föga... I Japan är spel på hästar väldigt stort och omsätter nog en hel del pengar. Fast det är nog inte lika många som utöver det som Yakyuu (baseboll alltså) som är den största sporten i Japan.

2005-09-27 >> Sommaren är över och japanska poängkort
se Huu, nu har det börjat bli lite kallare i Japan. Framför allt på kvällen. Hade det inte varit för mitt vikingablod och lite extra underhudsfett hade jag behövt en yllekofta. Fast den åker nog fram snart ändå. Jag är iallafall tacksam att sommarens hetta har försvunnit då det har varit lite för varmt.
Idag hämtade jag ut några extra kopior av några foton som jag vill ge bort. Det blev gratis kan man säga eftersom man kan betala med japanska poängkort. I Sverige drar man sitt kort och får månadsvis hem ett brev med en liten kupong (om man har tur). Här får man direkt cirka 10% (beror på affär och vara) av köpesumman insatt på sitt kort. Det blir till och med utskrivet så just nu kan jag läsa att jag har 1706 poäng tillika yen på mitt Yamada-denki (japansk Onoff, Siba eller motsvarade). Så vid mitt nästa köp kan jag antingen använda poängen eller utöka mitt poänginnehav! Verkligen bekvämt!

2005-09-30 >> 25%
se Idag, fredag, var det terminsavslutning. Jag har redan avverkat 25% av min tid här i Japan. Snabbt har det gått! I onsdags hade vi skriftligt prov samt hörförståelse. Igår spelade vi teater (sketcher) som bandades och visades för andra klasser idag. Dessutom hade vi en kanjitävling igår. Jag fick 89 av 200. De bästa prickade in runt 190 men de har ju också studerat ett år längre än mig. Flest koreaner och Hong-Kong-ianer utmärkte sig, vilket inte är helt oväntat. Men nästa år, då jäklar......
en My first term is finished. Three is remaining. This week has mainly been tests and having fun the rest of the time. Yesterday we had a kanji contest at school. My score was 89 of 200 but I feel satisfied with that since I have only been here 3 months. But it is a little bit unfair since people from Hong Kong and so on have kanji in their language.

2005-10-02 >> Okinawa
se Har varit på ön Okinawa i dagarna tre. Denna ö tillhör Ryukuöarna och ligger söder om de övriga japanska öarna (Hokkaido, Honshu, Shikoku, Kyushu) med ungefär lika långt avstånd till "Japan" som Taiwan. Det var först under slutet av 1800-talet som Okinawa blev införlivat i Japan, det vill säga blev en japansk koloni och blev påtvingad det japanska språket och dess kultur. Dessförinnan var det ett kungadöme med handel med såväl Kina och Taiwan som Japan, varför Okinawa oliknar Japan i framförallt kultur och mat. Efter andra världskriget blev det amerikanskt i cirka 25 år och därför ser många av husen lika slitna ut som i en förstad till Los Angeles. De otaliga tacorestaurangerna och militärerna bevittnar om Usas inflytande där. Det var en liten inledning om Okinawa. Första dagen när vi kom dit besökte vi Shirijo. Det är ett slott som var kungens bostad under flera århundranden. Som tyvärr många andra av Japans kulturskatter förintades de under andra världskriget och det nuvarande är byggt 1992. Det finns ändå med på UNESCOs världsarvslista. Tror inte det gäller hela bygget utan endast de ruiner och en port som klarade sig undan beskjutningen.
Efterföljande dag kunde vi avjnuta en frukost bara ett tiotal meter från ett skiftande turkos-blått hav. Mycket vackert! Där badade vi sedan och jag brände ryggen i den starka solen när jag flöt omkring och tittade på på både färgglada och en del kamouflagebleka fiskar. På kvällen besökte vi American Village som är ett område där det finns extra många amerikanska restauranger med flott och sånt samt klädaffärer med importerade varor (som om det inte fanns på övriga ställen med). Där köpte jag en flaska habushu för 400 spänn. Det är specialitén på Okinawa och är sprit med en död habu-orm på botten. Det sägs vara väldigt nyttigt för kroppen och kanske är det därför befolkningen på Okinawa lever längst i hela Japan. Vi får se om det hjälper mig.... När vi gick in på sushi-restaurangen blev jag uttittad av alla amerikaner. Det var väl för att de själv hade rakat hår medan jag ser ut som ett slusk och de undrade väl vad jag var för en rebell. Lika uttittade av japanska skolungdomar kände jag mig dagen därpå när vi besökte Peace Memorial Museum. Det är ett fantastiskt museum som inte bara berättar historien om ett av de blodigaste slagen under andra världskriget, utan från tiden då ön blev japansk koloni och japaniserades. Under de 90 dagar slaget pågick under 1945 dog cirka 10 000 amerikanska + allierade soldater, 90 000 japanska soldater samt 90 000 civila. Inte nog med att de civila blev dödade av amerikanska bomber, de blev även dödade av den japanska armén. Alla som pratade okinawiska (urpsrungliga språket innan ön japaniserades som få idag kan prata) betraktades som spioner och därför dödade. Dessutom tvingades ungdomar att jobba som sjukvårdare i grottor liknande Lummelundagrottorna på Gotland. Även om detta fanns ett museum som berättar historien om en flickskola, Himeyuri (?), och deras tragiska öde där endast ett fåtal av över 200 flickor överlevde. Ön har alltså en mörk och tragisk historia och därför skapades det tidigare nämnda Peace Memorial Museum för att undvika att historien återupprepar sig. För den som har vägarna förbi Okinawa rekommenderas ett besök där starkt.

2005-10-14 >> Miniguide till sentou
se Den som har rest till Turkiet har väl ofta blivit rekommenderad att besöka ett turkiskt bad. Och jag vill nog slå ett slag för ett besök på ett japanskt bad för den som kommer hit. Det är verkligen annorlunda mot svenska badhus men framför allt skönt, behagligt och rogivande. Uttalet av sentou är senntå men jag skriver det som japanerna gör fast med våra bokstäver.
För det första får man inte simma (då får du åka till en simhall) och det luktar heller inte klor. Det kan dock lukta äggfis på grund av svavel om du besöker ett onsen. Skillnaden, som jag tror, mellan onsen och sentou är att ett onsen tar sitt varmvatten från vulkaniska källor medan sentou får det "kommunalt". Ett sentou är oftast mer avancerat med elbad, jetstrålar, bastu men i ett onsen får man oftast bara njuta av naturen då de är belägna på otillgängliga platser. Som ni förstår är sentou lite mer action och därför blir det en guide för det. När du anländer så måste man först ta av skorna och låsa in dem i ett skoskåp, precis som när man går på pubben... Efter att ha betalat 50 spänn eller vad det nu kostar i en automat så får du visa upp din biljett för en kontrollant. Efter att ha bytt om, eller rättare sagt klätt av dig helnäck (du bör ta med två handdukar; en liten för att skyla dig med och en stor till torkning efteråt), är det dags att tvaga dig. Och det ordentligt. Mycket opopulärt om man fuskar med det, vare sig det är på ett badhus eller i familjens bad. Därefter är det fritt att spendera tiden. Du kan göra det i ett bad som oftast håller cirka 40 grader och ibland är tillsatt med mineraler. En gång var jag på ett bad där mineralerna skulle orsaka smärta eller irritation på ett ställe på kroppen där man hade problem! Sen vill jag rekommendera "jetstrålefåtöljerna". Det är som stolar under vattnet med jetstrålar som kan massera nacke, rygg, ben och fötter. Skööönt! På vissa ställen finns det också elbad, det vill säga ett bad där elektrisk ström strömmar. Du bör prova det på badhuset och inte hemma i badkaret med hjälp av strykjärnet... I bastun finns det nästan alltid en TV och även om man inte förstår så blir det inte lika tungt att sitta där inne i hettan. När det blivit för varmt är det bara att kyla ner sig i kallvattenbadet eller gå utomhus och sätta eller lägga sig ner. Det finns givetvis bad utomhus och då kan man ju titta upp på, ja, kanske inte den otydliga stjärnhimlen men lamporna från något flygplan kan man ju vila ögonen på. Efter besöket kan man avnjuta öl, läsk, vatten eller dyr mjölk, betala några kronor för en stund i en massagestol eller bara lägga sig ner på golvet i vilorummet.
Som utlänning bör du vara beredd på att bli uttittad av äldre och små barn. Men det är också därför du bör medtaga eller låna en liten handduk som skydd.

2005-10-21 >> Sudoku
se Har kommit tillbaka till Japan efter en liten resa till Sverige. Hemma märkte jag till min förvåning hur stort Sudoku är, det finns ju i varenda tidning och man kan köpa böcker fyllda med olösta problem. Man skulle lätt kunna tro, med tanke på att spelet påstås komma från Japan, att varenda person sitter och löser dessa i tid och otid men om jag ska vara ärlig har jag aldrig sett det här. Första gången jag och Naoko såg det var på flyget från Okinawa. Redan då blev jag fast och när jag sen kom hem till Sverige fick jag reda på att det var det som var Sudoku. Mitt nya tidsfördriv på tåget är givet...

2005-10-22 >> Shichi Go San (7 5 3)
7-5-3 se "Shichi go san" som betyder "sju fem tre" är den ålder på barn som är lite speciellt i Japan. Det år då flickor fyller 3 och 7 och pojkar fyller 5 ska de enligt tradition besöka templet och få en välsignelse eller liknande. I år fyllar Takara (Naokos systerson) 5 år och därför besökte vi idag ett tempel för att en präst skulle be en bön för honom. Det fanns tre prislägen; 5000, 10000 och 20000 yen. Ju mer stålar desto längre och bättre bön antar jag. Utöver detta tillkommer hyrande av kimono (se bilden på Takaras coola här bredvid).
Vi var från fyra familjer som satte oss ner på golvet. Prästerna kom in och alla bugade länge och flera gånger. Under cirka 20 minuter bad de böner, viftade bort otur med en kvast, bjöd fram alla 7-, 5- och 3-åringar med föräldrar, slog på trummor med mera. Därefter skulle man (försöka) resa sig upp. Det gick men alla (inte bara jag!!) hade då ont i benen och det kändes som en hel myrstack i benen. Jag som trodde att japaner var tränade på detta! Den kvinnliga tempelpersonalen hällde upp sake på fat till oss innan vi gick ut för fotografering och vidare färd till en restaurang. Några bilder från detta

2005-10-27 >> Annas pepparkakor
se Så fort jag kom tillbaka till skolan frågade mina klasskompisar var deras omiyage var. Omiyage är presenter, oftast något ätbart, som man köper på sin resa och sedan ger till sina vänner. Det sägs vara därför japaner shoppar så mycket när de reser men det är nog inte hela sanningen även om det till viss del stämmer. Detta hade jag glömt/försummat till dessa utan kom då på att jag tidigare sett en liten affär som bland annat säljer Annas pepparkakor. Det blev min utväg. Som tur var gick det lätt att ta bort den påklistrade japanska innehållsförteckningen. Nu är allt förvisso på engelska så vi får se om de går på mitt trick till fullo! Imorgon gäller det...

2005-10-30 >> Japansk engelska...
se Idag köpte jag en tröja med en massa märklig engelsk som brukligt på japanska coola kläder. På magen stod det "Go to the drive with girlfriend" med en bild på en bil. På ryggen var det ett kryptiskt meddelande som började "Hopefuls is children a boy". Någon som förstår?? Längst ner fanns ett gott råd iallafall: "wipe you eyes treat yourself to a facial by just smiling slow down you move too quickly". En brödpåse till en skandinavisk brödbutik hade en gång följande text:
Our little friend "TOMTE" use magical secret-power for delicous BREAD that.
Well enjoy in next morning. Children who living in NORTHERN EUROPE
tell us secret just baken BREAD. Yes .... TOMTE'S secret.
HOKOU as. BREAD country SAPPORO is very similar with TOMTE'S land.

(Jag har korrekturläst allt flera gånger så det stod så till 100 procent!). Mer taskig engelska kan läsas här: engrish.com

2005-11-01 >> Brandvarnare
se Här i Japan har brandvarnare fått en annan betydelse för mig. På senare tid har jag uppmärksammat att det inte finns i hus på samma sätt - eller inte alls - som i Sverige (dröjer nog mindre än 3 dagar innan en portabel brandvarnare kommer på posten från mamma... eller?). Men alldeles nyss gick det förbi några "brandvarnare" vid mitt hus. De visslar i visselpipor och klappar två trän mot varandra. Dessa ljud signalerar till boende att de ska tänka på om de stängt av spisen osv. Snacka om omodernt samhälle. Det skulle kunna vara Sverige för hundra år sedan! Landet Japan står verkligen med ena foten i morgondagen medan den andra fortfarande står kvar på samma plats som i går. Poetiskt, eller hur! Men det där ljudet, först förstod jag inte varför jag skulle tänka på brandsäkerhet om jag hör lite träklapp men då förklarade Naoko lite klokt att det är precis som det fungerar med glassbilen hemma! Det är kanske inte ett medfött beteende att springa till glassbilen när man hör dess signal men man lärde sig ganska snabbt vad det betyder, och precis likadant är det väl med träklapp här förmodar jag. Fast sen kan man ju diskutera vilken typ av brandvarnare som är bäst när det väl tagit eld i gardinen, är det den lilla radioaktiva elektriska näsan eller några människor som då och då patrullerar runt husen och klappar trän???

2005-11-03 >> Tokyo Motor Show
Motortjej se Idag är det bunka no hi vilket översätts till kulturdagen. Den inträffar årligen denna dag och folk är lediga och kan därför shoppa eller förkovra sig i annan kulturaktivitet. Själv så besökte vi Tokyo Motor Show. För mig var det första gången att besöka en sådan bilmässa. Det var lite mindre supande här än på Power Meet men lika många bara kroppar. Skillnaden var att dessa här bestod i fagra kvinnor och inte snabbmatstjocka raggare. Damerna låg inte uppe på huvarna som jag hade hoppats men blev gärna fotograferade av besökarna. Antagligen togs fler kort på tjejerna än på bilarna. Och så fanns det ju bilar, motorcyklar och andra delar här också. Från svenskt håll var Öhlins representerad. Eventuellt kan man räkna Volvo och Saab dit också. Volvos monter var riktigt bra där man bland annat fick provköra en riktig S60 i en simulator. Fanns en hel del coola bilar att se och några finns det bilder på här.

2005-11-05 >> Shibuya
Hachiko se Idag reste jag in till Tokyo för första gången på egen hand. Det krävdes bara 4 månader för att bygga upp mod till denna Columbusliknande upptäcksresa. Shibuya, som är en stadsdel i Tokyo, är mycket populärt bland ungdomar då det finns en ofantlig mängd klädaffärer och andra nöjen. I varuhuset Shibuya 109 för tjejer var alla uppklädda som om det var en nattklubb. En hel del ögongodis alltså..... Sen finns det också tjejer som vardagligt kallas för yamamba, troll. Det är väl det otvättade spretiga håret som kännetecknar dessa. En mer ovanlig grupp flickor är de som försöker likna Barbie så mycket som möjligt; alla kläder är ljusrosa och håret superblonderat. Vid Shibuya stationen finns också en känd staty som föreställer hunden Hachiko. Enligt sägnen väntade den varje dag på sin husse, även långt efter dennes död. Ska väl uppmuntra japanska arbetare till lojalitet antar jag...
Åt också på McDonald's för första gången. Blev en Teriyaki-burgare. Den smakade ungefär som brittisk korv!

2005-11-09 >> Fast på tåget
se Idag hamnade jag bredvid en thailändare på tåget. Varför måste de vara så pratglada inför folk de inte känner? Och på tåget har man ingen utväg utan jag tvingades sitta med honom i 40 minuter... Förvisso var han trevlig och ville ta med mig till någon billig thailändsk restaurang. Men när han började nämna att japanska kvinnor var dyrare än thailändska vad gäller vissa "tjänster", frågade om jag visste någon gaybar i Tokyo, och att han tyckte att vi skulle ta gulliga kort (stickers) i automater började jag fundera vad han var ute efter. Vet inte om jag vill följa med honom till den thailändska restaurangen längre....

2005-11-10 >> お茶会 Teceremoni ---- Tea Ceremony
se Idag hade vi teceremoni på skolan. En av lärarna är tydligen utbildad teceremonist (eller vad det nu kan heta). Det blev "turistvarianten" utan kimono, på utlagt tatami-golv och med lite skratt. Lite kortfattat går det till så att man sätter sig med knäna/smalbenen mot golvet och med ryggen rak av stolthet. Därefter inväntar man att sensei (temästaren/-innan) ska komma in, sätta sig och starta teceremonin. En tallrik med mycket söta sötsaker skickas runt som skall ätas före man dricker det beska teet. När man får sin tekopp (mer som en skål) ska man hålla den med vänster handflata undertill och högerhand på sidan. På så sätt kan man rotera koppen så att mönstret eller målningen på ena sidan pekar rakt framåt bort från en själv. Sen ska man dricka och vid sista klunken, som helst ska vara den tredje, ska man avge ett litet slurpande ljud ("ssssuu") som tack och för att visa att det smakade gott. Därefter ska man med fingret två gånger torka av kanten där man druckit och tacka temästaren. Efter eventuell påtår och alla är nöjda så kan det ha gått 40, 50, 60 minuter eller så och benen värker rejält. Temästaren lämnar rummet och ceremonin är över. Nu återstår bara att försöka ställa sig upp...
en Today we had a simple variant of the tea ceremony. It starts with eating sweets. Very sweet sweets. When you get your cup you must rotate it twice or three times and then you can start drinking. Your goal is to finish the cup in three sips but doing it more times like we did is no problem. After the last one you need to make a small ssssuuu noise which means "thank you, it tasted lovely". When finished maybe one hour has passed and it can be quite difficult or at least painful to stand up again.

2005-11-11 >> Munskydd
se Temperaturen har börjat sjunka rejält, idag har det varit "bara" 17 grader. Även om man nu för tiden säger att man inte blir förkyld av kyla så är det ju nånting som gör att det förekommer oftare på hösten än på sommaren. Det verkar som det i allafall med tanke på att andelen munskydd som folk använder syns allt oftare på tågen. Det är ju tacksamt eftersom japaner inte ofta håller för munnen med handen eller armbågen utan låter alla bacillusker flyga all världens väg.
Annars har jag den senaste tiden funderat på om jag kommer att vara i Tokyo/Japan då den stora jordbävningen inträffar. Enligt statistik sker det i Tokyo vart 60:e år. Senaste var 1923 så det innebär ju att vi är inne på övertid...

2005-11-12 >> Flickuniversitet
se Passade på att gå på "Öppet hus" på Naokos universitet eftersom endast kvinnor har tillträde annars. Det är egentligen inte bara universitet utan man kan gå från högstadiet och uppåt, om man är tjej då förstås. En hel del framträdanden erbjöds i form av opera, musikal och min favorit handbjällra. Det var coolt att se 10 tjejer på rad från bas till diskant pingla låter ihop. För yngre besökare erbjöds tävlingar och origami. Jag lärde mig vika en Nemo. Eller, egentligen är väl "lärde" att ta i. Jag skulle inte ens en minut efter att jag vikt den första kunna göra om det. På tävlingssidan vann jag en "Hello Kitty" iklädd kimono!

2005-11-13 >> Nyklippt
se Har äntligen fått en ny frisyr, även om den tyvärr liknar en sån där typisk "pojkflickefrisyr"... Alltså, inte helnöjd. 3100 yen kostade det nu under kampanjperioden, inklusive schamponering. Det bästa var att efter all klippning tvättade de ur håret igen så att man ska slippa allt kliande hår under resten av dagen. Dessvärre ingick inte massage som förra gången jag klippte mig i Japan (2-3 år sedan)... :-(
Sen köpte jag nya byxor på Uniqlo som är japanska motsvarigheten till H&M. Inget kul med de förutom att de har gratis uppläggning. Det skulle mamma gilla!! Aaaah, japansk service...

2005-11-16 >> Edo Tokyo Musuem
se Eftersom thailändaren jag träffade förra onsdagen eventuellt skulle dyka upp idag på stationen tog jag det säkra före det osäkra och åkte in tidigt (ca 9:30) till Tokyo och slog två flugor i en smäll genom att besöka Edo Tokyo Museum. Har länge velat åka dit. Det är ett intressant museum som handlar om Tokyo från ungefär 500 år tillbaka (då hette Tokyo istället Edo) till nuläget. Det fanns en hel del gamla saker som böcker, kläder, leksaker och så vidare men det allra häftigaste var alla modeller som de byggt upp. Allt från skala 1:10 till fullskalemodeller av hus! Några av dessa kan du beskåda online här.

2005-11-17 >> Förändringar
se De senaste tre dagarna har det på natten/morgonen varit jordbävningar. Inga stora men jag har iallafall vaknat vilket jag inte brukar göra lätt.
Sen har jag varit på sjukhuset idag för att titta på Naokos systers nyfödda son. Guuud så liten (syftar dock inte på asiaters medellängd)! Men han blir väl större så småningom. Måste dock säga att japanska sjukhus inte är lika färgglada som svenska. Mest grått och brunt (säger ordet öststatssjukhus något?). Kompetensen hos personalen är det väl dock inget att klaga på antar jag. Får tyvärr inte visa bilder då han inte vill acceptera mitt avtal vad gäller PUL.
Den tredje nyligen skedda förändringen är att det har blivit svinkallt i Tokyo så nu räcker inte en fleece-tröja längre. Dessutom är det kallt inomhus. Vill man ha värme får man he på luftkonditioneraren vilket inte ger samma behagliga klimat som i svenska hem. I drickaautomater har utbudet ändrats från enbart kalla drycker till både kalla och varma. Det är bra! Dessutom har jag hittat ett burkkaffe som inte innehåller socker! Tyvärr var det lite blaskigt men man slipper iallafall en sockerchock!

2005-11-19 >> Sobatillverkning
Nästan färdig soba se Ibland ordnar min skola aktiviteter. Tidigare har jag varit i Akita, på festival och spelat bowling. Idag var vi och tillverkade soba som är en vanlig typ av nudlar i Japan. Först visade läraren på Soba-skolan hur man skulle göra. Receptet är enkelt men tillagningen var lite svårare.
Hade soba funnits i Sverige hade det väl klassats som det femte sädesslaget skulle jag kunna tro. Innanför det svarta skalet finns det en hel del gött. Innanmätet är vitt och påminner om korns form. Det mals iallafall ner i kvarnar innan man blandar det med mjöl och vatten. Sen ska det knådas och bearbetas innan utkavling och strimling. Jag tycker själv att det gick rätt bra (se bild) även om de inte blev riktigt lika tunna som lärarens. Sen tillagades de och vi fick äta vår egentillverkade soba. Tyvärr fick vi inget tillbehör såsom karage eller tempura. Dock kunde vi doppa soban i en sås innan den slurpades i. Riktigt gott faktiskt! Se bilder från detta här

2005-11-23 >> Skönhet
se I Japan är det viktigt att göra sig vacker och eftersom jag aldrig har brytt mig så mycket om det tidigare ("skönhet kommer ju egentligen inifrån") så var det väl dags nu när jag har tillgång till alla möjliga produkter. Jag går ut lite lugnt och sen om jag blir vackrare (om det nu går?) så får man väl fortsätta. På den ljusare bilden har jag en "pormasksutdragare". På TV-reklamen får de ut flera millimeter långa pormaskar och efter att man dragit av tejpen ser den ut som en igelkott, om än ej så många taggar. Varför jag inte fick samma resultat kan ju bero på två saker. Antingen har jag väldigt ren och fin hy - eller - så ljuger TV-reklamen (men det är väl osannolikt. Eller?). På den andra bilden då jag ser ut som den där mördaren med amerikanskt 80-talshockeyvisir så är det bara en vanlig mask. Inte heller den verkar ha gett något resultat. :-(
Sen att jag är lagom trött idag och har lite smått småsprängda ögon beror på nattens 暴走族 「ぼうそうぞく」 [boosoozoku]. Enligt Denshi Jisho betyder det club of rabble-rousing reckless-driving delinquents. Alltså något som inte är så lätt att förstå för en medelmåtta på engelska. Det är iallafall mc-gäng (ungdomar) som är ute och åker på natten utan ljuddämpare samt gasa lite extra på tomgång bara för att störa folk som sover. Men det är dock inte samma sak som やくざ [yakuza] som sysslar med värre kriminalitet som utpressning och mord och sånt. Moppekillarna (förlåt om jag diskriminerar ("åt fel håll"!!) men jag antar att det är flest killar) är ju egentligen bara osäkra människor som inte fått den tid och uppmärksamhet de behövt.

2005-11-23 >> Arbetarnas dag = ledigt!
se Idag är det Arbetarnas dag (fritt översatt från japanskan) vilket innebär att många har en ledig dag som tack för att de jobbar alla andra dagar. Även jag var ledig, antagligen eftersom mina lärare vill vara lediga. Inte mig emot! Jag tog tiden i anspråk och utförde lite shopping. Ååå, dessa japanska 100-yens-butiker. Det är rena himmelriket. Men ej att glömma är de kinesiska, taiwanesiska och koreanska arbetarna som kan producera varorna så billigt. Ett tack till dem! Idag köpte jag bland annat ett par stickade vantar (det är kallt nu), en kanjiövningsbok, en helgrym cd med titeln "Reggae Christmas" (kända engelska julsånger i reggae-version!), en DVD med engelska titeln "The scenary seen from a train window in Japan". Den kostade dock hela 315 yen. Sist men inte minst köpte jag några coola knappar (för att fästas på bröstet) och dekaler med roliga figurer och japansk text. För den som vill göra egna knappar rekommenderas annars denna sida där du kan designa egna knappar!!

2005-11-27 >> Omochi
se Omochi är en "seg risklump" som alltid ätes vid nyår men givetvis kan man äta det vid andra tillfällen också. Besökte idag ånyo pensionärsföreningen i Mitaka (läs om mitt förra besök) för att just tillverka sådan omochi. Jag har tidigare ätit denna livsfarliga matprodukt, som säkert kväver ett antal människor per år, men aldrig tyckt riktigt om den. Men, jag tyckte det skulle bli en kul utflykt även om jag tillverkat omochi förut (se här).
Omochi tillverkas inte av vanligt matris utan av någon annan sort som först ångkokas i 30 minuter innan det läggs i en urgröpt trädstam. Där pressas riskornen först ihop och den mesta luften tas bort emellan dem med en slags slägga. Denna slägga används sedan, i den roliga delan, med att slå på risklumpen på likadant sätt som vid vedklyvning. Se på min klasskompis på bilden här intill! När klumpen är smidig och fin är den klar. Då tar damerna över och delar upp i mindre bitar som sedan doppas i olika pulver/kryddor. Sen är den färdig att ätas. Vilket vi också gjorde en del. Men inte bara sånt utan även grillade, decimeterlånga, hela fiskar (tarmpaketet innehåller väl en massa nyttigheter får vi hoppas), grillad bläckfisk (mycket godare än torkad!!!) som alltsamman sköljdes ned med shååtcyuu (japansk sprit) och te. Den övriga tiden umgicks vi med japaner i alla åldrar. Inte att förglömma var den lokala konstapeln (som tex konstapel Kling i Pippi Långstrump som alltså fortfarande finns i Japan) som måste haft en trevlig arbetsdag med att titta på oss istället för att jaga bovar. Eller så behövdes vi övervakas, jag vet inte...
Och så över till vädret: Idag var det tills solen gick ner från den klarblå himlen tillräckligt varmt för att bara bära en t-shirt. På kvällen behövdes dock en tröja. Kyligt värre!

2005-12-05 >> Blodgrupper
se Jag hade ett jättelångt inlägg om alla mina livsnödvändiga funktioner som Orakel, horoskop, mm i min telefon men det försvann tyvärr när mitt webbhotells server fick ovälkommet besök... Därför i förkortad version:
Iallafall, japaner tror att blodgrupper berättar mer om människor än stjärnorna. Här är snabbversionen av japaners syn på folk utifrån just blodgruppen:
  • A: Lugn, pålitlig, seriös, trogen, obekväm bland mycket folk.
  • B: Energisk, nyfiken, går sin egen väg.
  • AB: Känslig, svårplacerad (ibland blyg, ibland social).
  • O: Social, "tar dagen som den kommer", storhjärtad, pålitlig.
I helgen var jag på biografen och en kommande film heter "Min pojkvän är B" där B syftar på blodgruppen och inte nödvändigtvis på "dålig". Vad kan man dra för slutsats av det?

2005-12-07 >> Överarbete
se Igår träffade jag Naokos kusin för första gången sen jag kom till Japan. En av anledningarna kan ha varit att han inte haft tid innan. Han jobbade nämligen varje dag från 9 på morgonen till 2 på natten!! Fatta, 17 timmar!!! Förstår att han slutade. Först trodde jag dock att det var brister i min japanska men efter många ytterligare frågor så stämde det. Förstår att folk här verkligen dör av sitt jobb, så kallad karooshi.

2005-12-07 >> Tv från Sverige
se Idag var det del två (av kanske bara (!) två) i serien om svenskar som studerar japanska i Sverige. Ca 15 minuter, vid prime time, fick man höra intervjuer med några svenskar som bland annat studerade japanska i Göteborg och på Stockholms universitet. Det var roligt att se bilder från Sverige och Stockholm (Gamla stan, Ice bar, skärgården, Blå hallen under Nobelfesten med mera) och jag hade nästan glömt bort hur vackert det är. Till och med Naokos mamma verkade intresserad av att åka, under förutsättning att det är sommar. Givetvis satt det folk i en studio och kommenterade lite då och då som sig bör i japansk tv. Inget japanskt tv-program utan dessa oftast komiker som skämtar lite för att höja underhållningsvärdet!

2005-12-08 >> Akihabarashopping
Min transformator se A, vilken skönhet! Med en järnkärna på över 8 kg kan jag inte mer än le när jag ser henne, min alldeles nyinköpta transformator. Det hela började år 2003 när jag köpte en hotto pleito (hot plate) som jag tänkte använda för att laga sukiyaki, okonomiyaki, yakiniku med mera hemma i Sverige. Vad jag då inte tänkte på var att Japan har "fel" spänning. (Eller, fel och fel, det kan ju vara vi som har "fel" också. Men de kör ju på fel sida också så vi säger att japanerna har fel). Ändå sedan dess har jag letat efter en rejäl transformator som klarar av minst 1500 Watt. Lättare sagt än gjort! Såg förvisso för en tid sedan en liknande på Narita flygplats men då flygplatser inte brukar vara billigast väntade jag med rätta på inköpet.
Akihabara är ju även känt som "Eletric City" och det namnet är ju inte direkt tagit från luften. Saknar man minsta lilla pryl eller metallbit till en elektronikpryl och den inte finns i Akihabara så går den inte att få tag på alls. Här finns verkligen allt! Och här kan man också pruta en del, även om man alltid blir lurad ändå. Som jag blev. Jag gick in i en butik som jag tänkte kunde sälja en passande transformator. Han hade bara upp till 1kW men sprang snabbt iväg till sin kompis och kom tillbaka med en kraftfullare. Vi dividerade en stund och när priset blivit några tusen yen billigare än på flygplatsen slog jag till. Nöjd som jag var och med gott om tid innan skolan började strosade jag runt i området. Bland smala gångar och små stånd såg jag ånyo min försäljare göra upp affären med hans försäljare. När jag såg att han gått därifrån gick jag förbi och såg att jag kunde fått transformatorn ytterligare 1500 yen billigare, bara 11500 yen. Men men, det är inget jag grämer mig över. Både jag och säljaren var nöjda så då är det ju en god affär!! Nu återstår bara att plugga in den i jacket och känna matoset från japanska smaskigheter (och inte från en överhettad transformator, ha ha).
Wikipedia: Akihabara Läs mer om Akihabara på engelska hos Wikipedia.
Akihabara News är en sida som har nyheter om elektronikprylar. Finns en hel del märkligt!

2005-12-10 >> Tandläkare
se Idag gjorde jag ett besök hos tandläkaren. Det ställe jag besökte var ganska likt Sverige, men några skillnader fanns:
  • Tandläkarna (10 till 15 stycken) arbetade som i ett kontorslandskap. Jämfört med min svenska tandläkaren behöver en japansk bara halva utrymmet.
  • Röntgenapparaturen fungerar som så att man ställer sig (alt. "låses" fast, ungefär som i gamla tortyrapparater) i en maskin och sen under själva röntgningen roterar röntgenröret och filmen i en halvcirkel från ena örat till det andra. Det resulterar i en 180-gradig panoramabild över tänderna. Tufft!!
  • Det var billigt också. Min undersökning kostade bara 2400 yen (ca 170 kr).
  • Alla sköterskor var mycket unga och vackra. De äldre har väl redan gift sig med tandläkaren och därför blivit hemmafru.
Jag lärde mig ett nytt ord idag: tandsten 歯石 [shiseki]

2005-12-12 >> Surströmming vs KUSAYA
se För några månader sen gick på japansk tv ett program om surströmming. Där framstod surströmming som 100 gånger mer illaluktande än den värsta japanska fisken, "kusaya". Kusaya kommer av ordet kusai som betyder just "illaluktande"... Då intresse fanns att prova surströmming köpte jag en burk "Röda Ulven" och en massa mjukt tunnbröd under mitt Sverige-besök i oktober. Sen dess har brödet legat i frysen och surströmmingen har oöppnat fått stå och mogna i kylen. Igår blev det äntligen av att avnjuta denna delikatess. Absolut Vodka inhandlades för endast 1400 yen (ca 100 spänn). Givetvis även lök, tomat, ost, öl dukades upp ute i en park som tyvärr inte kunde erbjuda en temperatur över 10 grader, men regn undslapp vi iallafall. När jag köpte surströmmingen trodde jag att 4 eller 5 personer skulle dyka upp, men det var populärare än så. Vi blev hela 14 stycken och då var det ytterligare mellan fem och tio personer som ville komma (eller "sa sig ville komma", det är ju lite skillnad!). En lärare från min skola hade med sig en grill och den värsta japanska fisken. Medan surströmming får ligga i saltlag under lång tid så endast doppas kusayan i saltlag innan den lufttorkas. Innan den grillats luktar den ingenting, såvida man inte nuddar den med näsan. Men när den hettas upp frigörs "allt det onda" som finns lagrat inuti. Vi kom väl alla fram till att surströmming luktar fis och att kusaya luktade (stank!) avföring. Mitt luktminne tog mig direkt till en ladugårds gödselstack. Den luktade faktiskt rent utav kobajs och smaken var faktiskt inte mycket mildare. (Finns intresse att jag köper med den hem över jul?). Surströmmingen däremot var det faktiskt en hel del som åt av och tyckte om. Det blev alltså en väldigt lyckad fest. När alla var (mätta och) belåtna och den kyliga väderleken gjort sitt for vi hem där vi bjöd gästerna på spetsad glögg, pepparkakor och mammas biskvier (riktigt omtyckta!). Efter lite vila fortsatte vissa av oss vidare ut för att dricka öl och besöka karaoke. Jag är så nöjd för jag sjöng min första sång på japanska igår!!!
Några bilder

2005-12-16 >> Hostess bar
se Om man bara läser rubriken skulle man kunna tro att jag besökt en sån, men tyvärr bara stått utanför och tittat på bilder över senaste månadens bästa och populäraste tjejer. Efter skolans slut idag så gick vi från Okubo där skolan ligger till Shinjuku för att dricka öl. Det finns hur många såna där barer där man kan prata med tjejer och dricka drinkar tillsammans för dyra penningar som helst i detta område. Det roliga var att jag träffade en man som jag tidigare umgåtts med när jag varit i Mitaka. Jag vet dock inte vad han gjorde där, det kan ju vara så att han jobbar där i krokarna också. Vi blev båda minst sagt förvånade och det visar ju också att Tokyo inte är så stort som folk säger!! Men att gå på såna barer är ju rätt oskyldigt, så Naoko kanske tillåter mig ett besök, inte för att jag vill det särskilt utan bara för att uppleva hela den japanska kulturen.

2005-12-16 >> Purikara i Harajuku
se Harajuku ligger granne med Shibuya (läs om mitt förra besök) och är därför särdeles populärt för ungdomar. För att vi (jag och mitt ressällskap för kvällen, tillika kompisar) skulle kunna smälta in bland japanska ungdomar på välkända Takeshita Street gjorde vi så kallat purikara. Det är en förkortning av det japanska inlånade ordet Purinto kurabu eller Print Club. Det är som bilden här intill visar en maskin som man går in i (mina polare står dock utanför), tar några kort med förvalda bakgrunder och sen kan man redigera bilderna efteråt, till exempel "stämpla" dit hjärtan och nallebjörnar, skriva med mera innan de skrivs ut på enkelhäftande fotopapper. Sen är minityrbilderna bara att klippa isär och klistra dit på sin mobil!! Detta är framför allt vanligast bland tjejer upp till 18-20 år men även par gör detta ihop. Och så vi, tre killar, förstås!

2005-12-18 >> Temperatur----Temperature
se Idag är det ruggigt kallt i Tokyo, temperaturen ligger väl runt noll. Japanerna är fullt påpälsade. Att jag klarar mig bättre kan kanske vara för att jag är nordbo men också för att japaner (asiater i allmänhet?) har lägre kroppstemperatur än européer. I Sverige så är man ju fullt frisk om man har 37 grader medan japerna då är febriga. Normal kroppstemperatur för dem ska vara mellan 36 och 36,5 grader. Så det är mer än utseendet och längd som skiljer oss åt!!
en Tokyo has become quite cold. Since I am used to cold wheather I don't have such a harsh time as the japanese, but it might not be the only reason. The normal body temperature differ. While normal for me is around 37 degrees Celsius, a japanese should have somewhere between 36 and 36.5. Interesting, isn't it?

2005-12-20 >> Nyårshälsning
se Det nya året (hundens år) närmar sig med stormsteg. Förvisso firas jul i Japan mellan pojkvän och flickvän genom att man kanske tar sin älskling till en fin restaurang, köper ett smycke eller en märkesväska. Inte som i Europa där familjen ofta samlas. Nyåret är däremot viktigare. Innan nyår så ska det skickas nyårskort, precis som vi skickar julkort. Vi gjorde faktiskt det idag på skolan. På japanska nyårskort finns det i ena hörnet ett nummer som man deltar i en lottodragning med. Man kan vinna tv-apparatur och liknande. Min lärare har faktiskt vunnit en mikrovågsugn på detta sätt!! Och sen lagras också alla kort på Posten till och med den viktiga utdelningsdagen (1:a januari, tror jag), då brevbärarna måste få ett helvete...
En annan företeelse inför nyåret är att man skickar presenter till varandra. Dessa har givetvis ett speciellt namn som jag inte orkat lägga på minnet. Presenterna är nästan bara ätbara saker som, fiskrom (se bild), fisk, kött, alkoholhaltig dryck, frukt, nötter, godis med mera. Man väljer ut på bild, alternativt, vanligt förekommande i Japan, plastimitationer av vad man vill skicka. Sen är det bara att betala (från några tusen yen och långt uppåt) och vid nyår kommer paketet till mottagaren. Detta är inget som alla gör till varandra utan man skickar det om någon gjort en särskilt stor tjänst under året.
Bra fraser att använda är:
  • よいお年を [yoi otoshi o] Gott Nytt År! (Sägs om man inte kommer träffa denna person förrän nästa år)
  • 明けましておめでとうございます [akemashite omedetoo gozaimasu] Gott Nytt År! (Igen!? Används på Nyårsdagen)

Åker snart tillbaka till Sverige för att fira jul och nyår och vill passa på att önska alla en God Jul och ett Gott Nytt År! På återseende i januari!


2006-01-09 >> Åter tillbaka
se God fortsättning på det nya året!!
Har kommit tillbaka till Japan efter två veckor i Sverige. Det sorgliga är att en av våra två guldfiskar (de heter Suzuki-san och Yamada-san, men jag blandar alltid ihop dem) troligen inte har långt kvar i livet. Detta grundar jag på att den simmar mest upp-och-ner eller ligger stilla. De blev iallafall inte sashimi (rå fiskfilé) till middag ikväll. Morgondagens meny är dock ej ännu bestämd...
Annars var det fint i Chiba med 6 grader varmt idag, inte alls fyra meter snö som i andra delar av landet. Kallare var det i Kiruna dit vi åkte under vår Sverigesemester, främst för att se norrsken (utöver Nobel och Volvo är väl norrsken det som japaner främst förknippar med Sverige och frågar om man har sett). Där träffade vi tre japaner som åkte upp på kvällen (från Göteborg) och skulle återvända morgonen därpå i hopp om att se det magiska ljuset. Men de, liksom vi trots tre nätter i Kiruna, gick till vår besvikelse miste om himlaspelet. Vi fick istället nöja oss med souvas, Ishotellet och pizza med rökt renkött.

2006-01-10 >> Nystart
se Idag åkte jag till skolan. Dock tvingades jag för 77000 yen (över 5000 spänn) köpa ett nytt Suica. Det betyder vattenmelon på japanska. Nu var det ingen dyr frukt jag köpte utan det är även namnet på det pendlarkort som JR (Japan Railway) säljer. Med det kan jag åka obegränsat antal gånger under sex månader mellan två stationer, alltså hemmet och skolan. Går jag av eller på vid en avvikande station, dvs som inte ligger på den linjen jag brukar bruka debiteras mitt konto om jag tidigare satt in extra pengar på kortet. Eftersom Japan är ett utpräglat kontantland var jag därför först tvungen att ta ut en massa pengar från automaten. I Sverige känns det som om jag har en röd blinkande lampa i pannan så fort jag bär på mig mer än 1000 kronor och kan bli rånad i vilket ögonblick som helst, i synnerhet när man svängt förbi Forex. Men i Japan känns det tryggare på nåt sätt, även om det på senare år blivit allt vanligare med knäppgökar på stan. Efter inköpet var det bara att bege sig till skolan som till min besvikelse inte börjar förrän i morgon. Inget allvarligt misstag, men det kändes onödigt att åka hela den långa biten i onödan. Det var bara att vända hem igen. Imorgon ska jag väl iallafall kunna överlämna snus, surströmming, glögg mm till några av mina klasskompisar och tidigare lärare.

2006-01-11 >> Var har mina kanjisar tagit vägen?
se Idag började skolan och det är märkligt hur snabbt man glömmer. Efter bara två, tre veckor. När jag skulle skriva kanji på tavlan hade jag till och med glömt hur "person" (hito) som är det enklaste av det enklaste skrivs. Kom på efter ett tag att det ser ut så här: 人 . Jag hade dock inte glömt hur ojämställd japanskan är. Det är två ord som jag framför allt tänker på. Skriver man 奥 (oku) så menas "där inne, inre del" men lägger man till prefixet san (奥さん okusan) blir det fru. Kommer från att efter kvinnan har gift sig så ska hon hållas i de inre delarna av huset... Och en gift man skrivs 主人 (shudjin) som även kan betyda mästare och herre. Tecknet 主 används också för att skriva kejsare och ledare av olika slag. Kan detta bidra till att mannens ställning forfarande är så mycket högre än kvinnans, särskilt på Kyushu i södra Japan?

2006-01-11 >> Musikaliska vägräfflor
se Här är ett inlägg för blivande ljud- och vibbare: Såg på tv idag om räfflade vägar, ja såna som finns på svenska motorvägar och ger ifrån sig ett burrande ljud när man kör över dem. På några vägar på Hokkaido har de gått steget längre. Räfflorna sträcker sig över hela vägbanan och har olika längd mellan räfflorna så att olika toner genereras. Meningen var att om man körde i lämplig hastighet skulle de olika burrande tonerna spela upp en låt och på så sätt uppmärksamma bilisterna om hastigheten och eventuellt väcka liv i sömniga förare. Vägmärket föreställde givetvis en g-klav!

2006-01-17 >> Jetlag 時差ぼけ [jisaboke]
se Jag har ännu inte lyckats ställa om min inre klocka trots att jag varit här i 8 dagar nu, helt otroligt. Det blir inte bättre av att jag ofta somnar på tåget hem, likt många japaner, och på så sätt blir vaken länge på kvällen/natten. Min kropp tror väl kanske att jag bor i Pakistan eller nånting.

2006-01-18 >> Roppongi
Tidig körsbärsblomning se Gjorde en sväng till Roppongi för att besöka Svenska Ambassaden, som för övrigt är en fin arkitektonisk skapelse i hjärtat av Roppongi. Här ligger för övrigt majoriteten av de ambassader som finns i Tokyo. Jag vet inte om området var fint som gjorde att ambassaderna kom hit eller om det var ambassaderna som höll till här som gjorde att alla affärer blev inriktade mot de med större plånbok. Ovanligt många utländska bilar, särskilt Mercedes, glider omkring här. Här finns ett dessutom attraktivt uteliv dit många japaner (läs: japanskor) kommer för att umgås och träffa utlänningar. Själv drack jag den godaste Cappon jag kanske någonsin druckit på en restaurang/bar till för omständigheterna acceptabla men inte billiga 600 yen (600*0,7 och lite avrundat neråt blir 40 spänn). Roppongi betyder sex träd. Några fler finns nog men inte så mycket i detta urbaniserade landskap. Ett av dessa såg jag och det visade sig vara tidig körsbärsblomning. Fast framåt mars april blir det nog mer och vackrare i parkerna runt om i Tokyo.

2006-01-19 >> Haiku
Haiku se En timme i veckan har vi bunka (kultur) på schemat. Idag skulle vi lära oss om den japanska diktformen haiku och senryuu, som tydligen ska vara den kortaste diktformen som finns på jorden. Formen/strukturen är exakt lika mellan dessa; 5 stavelser, sen 7 och åter följt av 5. Det ska tydligen bli en behaglig rytm för japaner! Skillnaden ligger i att en haiku alltid har något med årstiderna att göra. En senryuu däremot får handla om vad som helst. Vanliga teman är väl som alltid kärlek när det gäller poesi. En av de som jag skrev innehöll inget om någon årstid och är därför ingen haiku utan en senryuu. Med reservation för att få vara lite barnslig så lyder den "YA-MA-SHI-TA-SAN O-NA-RA-GA-DE-MA-SU BI-KU-RI-JA-NE" (visas till vänster skrivet uppifrån-och-ned, höger till vänster) och kan fritt översättas till "Yamashita-san / prutt kommer ut / ingen förvåning". Yamashita-san är för övrigt min lärare... en mycket rolig och skojfrisk sådan.
Har du någon haiku liggandes i bakhuvudet, skriv gärna in dem bland kommentarerna så kanske du blir upptäckt en vacker dag!

2006-01-21 >> Snö i Tokyo ---- Snow in Tokyo
Snö i Tokyo se Då har årets första snö kommit i Tokyo (förra (förrförra?) helgen kom pyttepyttelite, dock räknade inte meterologerna det som snö) med förseningar i tågtrafiken, bilolyckor och säkert en hel del benbrott som följd. Morgonens tv-nyheter har uteslutande behandlat ämnet. Det visades barn som gjorde snögubbar men då dessa rullades på en grusplan blev bollarna snarare grå än vita. För övrigt är snön perfekt kramsnö och mycket tung eftersom temperaturen antagligen ligger runt nollstrecket. För att visa att det inte är tal om några enorma mängder snö (några centimeter bara) som orsakar problem har jag med hjälp av digital fotoutrustning tagit ett fotografi från mitt rumsfönster.
en Today snow has for the first time of this year been falling in the Tokyo area. Since Tokyo isn't used to snow so much as other parts of the country it has led to delays in train service, car accidents and probably broken legs. Today's news cast was almost completely dedicated to it. The picture shown is taken from my room's window this morning.

2006-01-22 >> Inte tredje gången gillt
se Har för tredje gången klippt mig på en tredje salong i Japan och blev för tredje gången missnöjd. Jag vet inte vad det är men nånting blir fel i kommunikationen mellan mig och frisören. Jag visade tydligt hur mycket jag vill ha avklippt (ca 4-5 cm) men ändå blev det bara 2 cm kortare. Nästa gång får jag väl prova att säga "ta rubbet" så kanske de halverar frisyren och jag blir nöjd. Det enda positiva denna gång var att det var otroligt billigt, en "katto" (cut and blow) för 1000 yen, dvs under 70 pickalobas.

2006-01-24 >> Människans bästa vän
se Hunden i all ära, men i Japan är det nog luftkonditioneraren som är människans bästa vän. Eller som den heter i Japan, eakon - alltså en förkortning av engelskans air conditioner så klart. För på sommaren blåser den ut kalluft och på vintern varmluft. Men det blir ju ingen fördelad värme direkt och det känns nästan som i England; ena rummet jättevarmt medan det andra är svinkallt. Avsaknad av isolering i husen gör att de snabbt kyls ner. Det bästa tipset som jag kan ge är upphopp och armhävningar (armböjningar som det egentligen heter)!
Bilden visar ytterväggen på min skola och lugn, du ser inte skevt utan det är en synvilla där fläktarna står lodrätt medan väggen lutar i ca 70 grader. Hur som helst visar den hur jäklarns många luftkonditionerare som måste finnas i Japan. Typ ett för varje rum blir några hundra miljoner apparater i Japan.

2006-01-25 >> Engelska på NOVA
se NOVA är en i Japan vanligt förekommande språkskola. Enligt reklam kan man bland annat studera engelska, tyska, franska, spanska med flera språk men engelska är helt klart störst. Idag följde jag med Naoko för hon hade en prova-på-kupong så då tog jag chansen. Det var en voice lesson vilket innebär att man bara sitter och pratar. Vi diskuterade det mesta mellan himmel och jord och jag lärde mig då att suzuki betyder havsabborre. En fisk och ingen bil alltså!
Japaners engelsknivå är annars inget att skryta med. Oftast går det inte att genomföra en konversation, inte ens med jämnåriga! Vad gäller andra språk har jag bara träffat en japan (förutom några lärare på min skola) som kunde prata annat språk än engelska, utöver japanskan, och det var tyska. När jag då säger att jag är inne på mitt femte språk får man väldiga reaktioner och "eeeeh" till svars!

2006-01-27 >> Astro Boys Takadanobaba
se Efter skolan drog jag och några klasskompisar till Takadanobaba som verkar vara en trevlig stadsdel. Där fikade vi på ett för Japan mycket ovanligt kafé - det var nämligen rökfritt!! Takadanobaba är, förutom att låta roligt, också seriefiguren Astro Boys födelseort i serien. Det är en manga från 50-talet. Kuriosa är att som avgångssignal på järnvägsstationen i Takadanobaba används musiken från tv-serien! (I Japan är det ingen summerton eller annat illalåtande läte utan en vacker trudelutt varje gång tågen skall avgå.)
Wikipedia: Atomu / Astro Boy

2006-01-28 >> Nanakaiki
Bild på en präst se I Japan när folk dör så håller man givetvis begravning. Den brukar ofta vara svindyr; kan kosta flera hundra tusen. Men de efterlevande skall också år 3, 7 och 13 efter den avlidnes dödsår ha en ceremoni. I helgen genomfördes en sådan ceremoni till minne av några i Naokos släkt. Namnet nanakaiki kommer av nana (7), kai (gång, eller här: år) och ki (ceremoni). Ceremonin gick i stora drag till så att vi (släkten) samlades hemma hos Naokos kusin och var och en i tur och ordning slog sig ner såsom prästen gör här intill, tände rökelse och ställde den i en kruka, placerade handflatorna mot varandra och bad eller önskade sig något till sig själv! (Detta görs medan de andra sitter och dricker te och pratar, det är alltså inte så allvarligt.) Har man ett kuvert med pengar, vilket man borde ha, så är det tid att lägga det på altaret. När den buddhistiska prästen kom tog han över platsen framför altaret och vi andra fick sitta bakom. Under de följande 40-45 minutrarna rabblade han böner i enformigt tonläge, trummade på sin trumma med mera. Mot slutet fick var och en gå fram och tre gånger släppa något tobaksliknande på en glödande "nånting". Syftet med detta är dock oklart. Sen skulle man försöka ställa sig upp: Fan vad mycket myror som kröp i benen!!
När prästen fått sin betalning (vet inte hur mycket men med tanke på att präster ofta har flera och fina bilar var det nog en del. Ska man jobba som präst är det väl i Japan man ska göra det!) åkte alla till en gravplats där släkten ligger. Där städade vi graven och tände rökelse så snabbt som möjligt då det blåste mycket kallt. Som avslutning på dagen intogs en rejäl måltid på en restaurang. Maten bestod av grillad jätteräka, sushi, sashimi, tempura, inlagda grönsaker, soppa och annat smått och gott från havet. Inget ris serverades förutom det lilla som var till sushin, men det är väl för att det är basmat och inte tillräckligt fint! Väl hemkomna kastade vi salt på varandras ryggar och jag tror att det har nåt med att vi skulle rena oss.

2006-01-30 >> Sushi-instruktionsvideo
se Sushi är mumsigt. Och ska man äta sushi i Japan är det bäst att ha kollat in denna instruktionsvideo (kan dock tas lite på skämt).
en Like sushi? Then have a look at this instruction video before you enter a sushi restaurant in Japan! (It is a comedy documentary).

2006-02-02 >> Famires
se Efter skolan drog vi till en famires, dvs en familjerestaurang. Det finns väldigt många sådana kedjor; vi besökte Saizeriya som har en inriktning mot italiensk mat. Japan är inte så dyrt när det kommer till mat, eller, det behöver inte vara så dyrt. Jag åt majssoppa och sallad till förrätt, en god men lite för liten pizza och två glas rött för mindre än 900 yen, låt se, 7 gånger 9 är 63, så hela kalaset gick väl på knappt 60 spänn i runda slängar. Sen att jag och min kompis gick till Lotteria, en japansk hamburgerkedja, för att fylla ut magsäcken med en burgare borde jag egentligen inte nämna. Vi hade kanske inte behövt det men jag ville prova den "heljapanska" hamburgaren. Det var väl samma klass som McDonald's så från och med nu blir det nog inga fler hamburgare här...

2006-02-03 >> Setsubun
se Då har vi avtackat vintern för den här gången i Japan (lite tidigare än i Sverige, ha ha). I Japan görs det inte med farliga brasor utan soyabönor som man kastar (förhoppningsvis inte i ögat då det kan bli farligt också...). Innan det ska man dock äta sushi. Det är ingen vanlig sushi utan en super-sushi. Som bilden visar är det en lång norimaki, dvs hoprullad i sjögräs som väl är den vanligare varianten iallafall i Sverige!? Den innehöll dessutom alla möjliga saker som gurka, rom, andra grönsaker, odefinierat klägg, ägg (omelett) samt givetvis ris. Man ska inte bara äta den, som säkert skulle kunna bli minst 8 stycken skivade norimaki, utan också göra det sittandes i ett visst väderstreck. I år var det sydsydost. Hur eller vem som bestämmer riktningen är oklart. Det är iallafall av vikt för att kommande "år" (från och med imorgon) ska bli lyckligt.
Efter måltiden fick jag äran att bära djävulsmasken. Då går man utomhus där de övriga får kasta bönor på "djävuln" och tre gånger säga oni wa soto (djävulen ska vara ute). Vi avklarade det fort då den bistra vinden inte skulle kunna få fördärva oss vår hälsa. Innefrån huset kastade vi genom fönstret ut mer bönor och ropade till djävulen att han (hon?) ska lämna oss i fred. Sen kastar man bönor rakt upp i luften inomhus och då ropar man fuku wa uchi som betyder "lyckan ska vara inne". Det återstående momentet är att äta antal soyabönor som man är gammal.

2006-02-05 >> Ohinasama
se Flickornas dag var egentligen igår men idag satte vi iallafall opp ohinasama som kan ses på bilden. Denna tradition görs för att flickorna ska få vara friska och krya. Det fungerar ungefär som julkrubban; en himla massa figurer och detaljer som placeras för att under en månad visas upp. Ohinasama, som kommer från ordet hina (docka) inplacerat mellan artighetsupphöjande prefix och suffix, finns i flera varianter, antingen i ett plan för sådana som kanske bor i lägenhet med litet utrymme, fem plan för rikligt utrymme men allra bäst är det om det är i sju plan. Och då blir det fläskigt, säkert en två kvadratmeter tar konstruktionen upp. Högst upp sitter de med högst rang, sen följer musikanter, tjänare och krigare tillsammans med andra miniatyrer av koffertar, en oxdragen vagn och en kago (längst ner till vänster). Närbilder

2006-02-07 >> Husbygge ---- Building a House
se Hundra meter från mitt hus har det fram tills igår varit en grusplan som använts som bilparkering. Men igår hade de med linor märkt upp var ett framtida hus skall stå och innanför det fanns fyra nyplanterade träd placerade i en några kvadratmeter stor kvadrat. Detta ska ge lycka (eller kanske något annat positivt). Tyvärr var det mörkt och med min mobil hade det inte blivit så bra foton. Och idag var träden redan borta och istället stod män och förberedde grunden. Hur som helst är Japan ett märkligt land som än en gång visar att de både siktar framåt samt håller på traditioner.
en They are building a new house close to mine. For some reason like happiness or future safety they had yesterday planted 4 trees quadratically. This morning they were gone and the building work already started. Interesting with traditions...

2006-02-07 >> Snowroller
se Har precis kollat på Sällskapsresan II, Snowroller. Även fast jag sett den massor med gånger så upptäckte jag faktiskt något nytt den här gången. I slutet av filmen är det en japan i Ormträsk som står och tar kort på en försäljare av sameslöjd och säger: "Sugåcku kiree na tånakai nå tsunå. Kåre wa ikura desu ka?", alltså "Riktigt vackert renhorn. Hur mycket kostar det?". Tänk på det nästa gång ni ser mästerverket!

2006-02-12 >> Fujisan
se Tog bilen ut till staden Chiba för att besöka ett sento. På bilvägen längs kusten kunde vi i solnedgången se Fujisan, det välkända och heliga berget tillika en (för närvarande) sömnig vulkan. Rätt häftigt att se ljusen från Tokyo och bredvid det ett enormt berg ungefär som Lapporten fast inverterad. Det är rätt ovanligt att se Fujisan ca 10 mil bort från Tokyo då det kräver både fint väder och ingen smogg. Önskar jag hade haft med mig kameran...

2006-02-14 >> Barentainsu dee----Barentainsu dee
[Choklad] se Den som är lite klurig kan med hjälp av dagens datum och inläggets titel lista ut att det handlar om Alla hjärtans dag och att Barentainsu dee kommer från, som så ofta, engelskans Valentine's Day. Denna dag uppmärksammas väl över nästan hela jordklotet då handlarna kan kränga lite extra... I Japan, och Sydkorea och kanske fler länder, fungerar det dock lite annorlunda. På denna dag ger kvinnor fin choklad till männen som de beundrar eller, så klart, redan är bekant med (par- och vänförhållande). De senaste två tre veckorna har vid pendeltågsstationerna och i köpcentrum varit fullt med uppsatta stånd som sålt choklad, och det är ingen Euroshopper-choklad inte (ok, jag erkänner att jag aldrig ätit choklad från Euroshopper men jag har provat tonfisk på burk och jag föredrar utan fjäll!!). Männen ska iallafall inte göra något annat än att ta emot chokladen (och äta) och sedan vänta till exakt en månad framåt (14/3) då han på White Day har möjlighet att besvara med mashmallows, blommor eller något annat. Och då får han bara ge till de som han fått ifrån, alltså inte satsa på någon annan tjej.
Chokladen på bilden är från Naokos mamma och syster och flugsvampen kommer ända från OS-iga Turin. Men jag föråt mig lite på chokladen som låg framme på skolan så jag väntar nog till imorgon!
en If you think of today's date you can hopefully find out that the title of this post is "japanese" for Valentine's Day. In Japan it works a little bit different. The last couple of weeks shop owner's have been selling chocolate like I have never seen before. That's because today women are supposed to give it to the men they are either interested of or already know. Men do nothing except eating it. Our duty comes on the White Day which is on March 14th. On that day we are supposed to give something back to those we recieved chocolate from on this day. I haven't got anything from Naoko yet but the chocolate on the picture are from Naoko's mother and sister.

2006-02-15 >> Våren på G ---- Spring Time
se Aaaah, idag kändes det för första dagen som vår. Inget fågelkvitter men väl skön värme, ingen rå luft. Fast i morgon ska det bli kallare igen men det är väl under en övergångsperiod med ömsom varmt ömsom kallt. Ser fram emot våren då det helt klart är den bästa perioden i Japan!
en Today it was quite warm, the spring is on its way and is heartly welcomed by me! Tomorrow, though, cold again according to the forecast but the temperature will hopefully be stabilized soon. The spring is really the best season in Japan - not too hot and not too cold, just perfect!

2006-02-16 >> Paraply
se Idag regnade det. Och det kan vara farligt. Jag tänker inte främst på att den sura nederbörden skulle fräta sönder mitt hår utan på paraplyerna. Alla dessa paraplyer! Jag hade glömt mitt hemma och då lever ögonen farligt. Det är så mycket folk som trängs på trottoaren att man bör leva efter "anfall är bästa försvar" och själv ha ett stort och spetsigt. Enligt statistik som jag själv hittat på ökar antalet ögonskador vid regnväder med 400%. Det är ganska skrämmande!

2006-02-18 >> Japanska otursnummer ---- Bad luck numbers in Japan
se I väst är ju 13 ett otursnummer men då kristendomen inte är särskilt spridd i Japan är inte 13 så farligt här. Däremot ska man akta sig för 4 och 9. Jag vet inte om det är det här som är orsaken eller om det bara sammanfaller, men 4 på japanska heter shi och verbet dö heter shi-nu. Likheter? Likaså siffran 9 uttalas kyu eller ku och påminner om ku-rushimu som typ betyder ha smärta. Om stolsraderna 4 och 9 saknas på inrikes flyg eller tåg låter jag än så länge vara osagt.
en While number 13 is bad luck in the Western countries, 4 and 9 means bad luck in Japan. The reason is that 4 is pronounced shi which is very close to the verb "to die", shi-nu. Similarities with 9, kyuu or ku in Japanese, and the word for suffer, ku-rushimu. Wheather or not the rows 4 and 9 on domestic aircrafts and trains are missing is still under investigation.

2006-02-18 >> Zarigani----Zarigani
[bild: zarigani] se Efter de tragiska bortgångnarna av guldfiskarna Suzuki-san och Yamada-san har jag idag införskaffat två nya fiskar och två små, faktiskt mycket små, kräftor. För den språkintresserade kan jag förtälja att kräfta heter zarigani på japanska. Först fick de alla vara i samma akvarium men kräftorna hakade sig fast i fiskarnas stjärtfenor med klorna och en ilsken Naoko som följd så nu har de fått ett eget hem. De är väldigt lika varandra förutom på storleken. Den större har därför fått namnen Åå-chan (大ちゃん, den stora) och den lille Chichan (小ちゃん, den lille). Gulliga, eller hur!?
en Four new members has been added to our family. It is two goldfishes and two crayfishes or zarigani as it is called in Japanese. The fishes has not been named yet but our two zariganis are now called Oo-chan (the big one) and Chi-chan (the small one). The kanjis used are big (大) and small (小). They are both very small with a lenght of less than 4 cm. They are so cute, don't you think?

2006-02-18 >> Carl Larsson
se Kollade på TV när det helt plötsligt kom ett 30 minuter långt program om Carl Larsson! Förvisso totalt sett lite kortare för att kunna innehålla reklam men ändå. För övrigt är reklamen i japansk tv inte så lång. I Sverige hinner man ju med "2:an" på toaletten under reklamplatsen, det vill säga alldeles för lång paus. I Japan - reklam i max en minut och ändå inte särskilt oftare än TV4! I programmet framkom att Calle hade haft intresse av en japansk konstnär, främst vad gäller sättet att avbilda blommor (japanska körsbärsblommor och Calles rosor).

2006-02-19 >> Snöchock!
se I helgen avreste vi i samlad tropp, en grupp bestående av mig, Naoko, hennes mamma, Naokos systers man och systerson. Först in till Tokyos enorma järnvägsstation. Där hade vi möjlighet att ta kort tillsammans med tre sumobrottare som också var på resande fot. I Tokyo satte vi oss på "Shinkansen MAX"-tåget som skulle ta oss till Echigo-yuzawa som ligger i Niigata-distriktet. Resan tog bara cirka 90 minuter. Först åkte vi genom Tokyo som bara består av hus. Sen blev det lite landsbygd med många hus blandat med åkrar. Fast japanska åkrar är så små att vi i Sverige nog skulle kalla dem sommarstugans jordgubbsland. Men å andra sidan är ju säsongen längre och det sås och skördas flera gånger per år. Sen kom bergen och tunnlarna. Och så lite snö på åkrarna. Sen efter en lååång tunnel på kanske 10 minuter kom vi in i en helt annan värld: SNÖCHOCK skulle nog löpsedlarna ha skalderat. Meterhögt med snö. Jag har aldrig sett så mycket snö. Med buss åkte vi som i en labyrint med ett snötäcke högre än bussen till vårt hotell (typ som i slutet av filmen The Shining fast inte lika läskigt!). Vi ordnade så snabbt som möjligt med hyrandet av snowboard för vädret var bästa tänkbara - rena vårvädret. Själva åkandet i backen var förträffligt för det fanns gott om orörd snö bredvid pisten. Förstår inte varför inga åkte där utom jag. Sen att liftköerna lyste med sin frånvaro är helt otroligt i Japan. Japanska berg är väldigt olika våra svenska fjäll - de är spetsiga och skarpa så liftarna tog, iallafall på detta ställe, oss bara lite mer än halvvägs. Att en dag i backen sedan avslutades med en enorm viking (dvs smörgåsbord) bestående av sushi, tempura, sashimi, yakisoba, krabba, pasta, pizza. potatisrätter, stek, kaffe, tårta, frukt med mera. Ölen fick man dock betala extra för men det var värt att se ölupphällningsmaskinen. Barpersonalen placerade sejdeln i position och tryckte på en knapp. Tappningen påbörjades samtidigt som glaset vickades till en optimal vinkel av 45 grader. När det började bli fullt föll den tillbaka och ett lagom tjockt lager skum blev till. Kvällen avslutades med ett bad. En bassäng fanns utomhus och där satt man omringad av tre fyra meter höga väggar av snö. Det fanns också en bassäng med kinesiska örter som skulle göra kroppen gott! Efteråt satt det fint med provsmakning av några sorter av det lokala ölet. Somnade lätt!
Dag 2 fortsatte vi åkandet men förhållandena var inte riktigt lika goda. Nattens kyla åstadkom skare och på eftermiddagen började det tyvärr regna. Innan hemfärd tog vi ett bad och drack amazake som tydligen är Japans motsvarighet till vår glögg. Den var söt, innehöll lite alkohol, var varm och gjorde gott för kroppens välbefinnande.
Bilder från resan

2006-02-22 >> Koreansk bulgogi ---- Korean Bulgogi
se En koreansk kompis till mig ska denna vecka återvända till hemlandet och igår åt vi därför middag tillsammans. Självklart (?) blev det koreansk mat i Shin-Okubo (även vad jag kallar Korea Town) i form av Bulgogi. Det är fläskkotletter som grillas över en kolbädd på bordet och sedan klipps itu till småbitar. I handen rullas den in i ett salladsblad tillsammans med andra grönsaker och tillbehör av eget val. Väldigt gott och mättade. Känner fortfarande inte för att äta så här på morgonen dagen efter. På restaurangen fick vi lägga våra ytterkläder och väskor i stora sopsäckar. Först undrade jag vad det var för billig restaurang som inte har råd med garderob men jag förstod sen att det var för rökens skull. Fast lukten av grillat djur satt i min tröja, byxor och hår. Bara att hoppa i badet så fort jag kom hem!
en My friend is returning to Korea this week so yesterday we had a bye-bye-party. We went to a korean restaurant in Shin-Okubo and ate Bulgogi. It is meat which is barbequed on a coal grill right on the table. By putting it into a leaf of sallad together with some other vegetables of your own choice you form a ball which can be swallowed easily. First I wondered what kind of junky restaurant we went to because we didn't put our clothes in a wardrobe, but in plastic bags. But later I understood it was to care of the smell of our jackets. But still I was stinking of burned dead animal all the way home until I could take a bath!

2006-02-23 >> Absolut Icebar----Absolut Icebar
se Förra fredagen öppnade Absolut Icebar i Tokyo med is från Torne älv. Som jag har förstått så verkar den vara ungefär som den i Stockholm - man får varma kläder, 45 minuter och en drink. Fast det är lite dyrare här. Minst 3000 yen ska det kosta, dvs cirka 200 spänn, medan jag i Stockholm för ett och ett halvt år sedan bara betalade 120 kronor om jag minns rätt. Men det kanske är enorma elkostnader för kylningen i den kommande 40-gradiga japanska sommaren som kräver högre priser. Jag nöjer mig med mitt glas plommonvin som jag sitter och surplar på här hemma. Det har blivit min nya favoritdryck. Att slå i ett glas 10-procentigt med lite is lär man sig kanji hur lätt som helst.
en Last friday the Absolut Icebar Tokyo opened its doors. I haven't been there but I think it is almost the same as the one they have in Stockholm. You pay (at least) 3000 yen and you will get a poncho, a drink and 45 minutes. About one and a half year ago I visited the icebar in Stockholm and it costed just 2000 yen. But the huge refrigerator system required and the location in Roppongi might be the reason for a higher prize. I don't know if I will visit the icebar, I feel satisfied sitting by myself with my new favourite drink plum wine!

2006-02-26 >> Kamikaze
se Med två timmars pendling per dag kan jag nog till min fars glädje berätta att jag ökat min bokläsning enormt. Senast utlästa är Kamikaze - Japans självmordspiloter med ISBN 91-85377-29-5 och skriven av Albert Axell och Hideaki Kase. Intressant bok men rätt tragisk. Särskilt tagen blir man när man läser personliga brev och man verkligen kan sätta sig in i deras situation. De flesta män var ju i 20-årsåldern och många hade redan familj. Inte bara flygplan användes för kamikaze-uppdrag utan även mänskligt styrda raketer, missiler och torpeder avlossade från u-båtar.
Orkar inte skriva någon längre recension. Men kan säga att det är intressant läsning och rekommenderas!

2006-02-26 >> Är Japan dyrt?
se Det sägs ju alltid att Japan är ett dyrt land. Och det kommer ju då och då såna där listor där Tokyo, följt av Osaka och Oslo är världens dyraste städer. Men Japan behöver inte vara så dyrt om man funderar på dagligvaror (mat). Det är väl när man adderar kostnaden av bostaden och utbildning som det stiger. Pratade nyligen om det japanska utbildningssystemet på en lektion i skolan och enligt förra årets statistik så kostar utbildningen av ett barn från förskola till universitet över en halv miljon kronor. Och det är om man studerar på statliga skolor och universitet. Alla kommer ju inte in på de statliga universiteten och då blir man ju mer eller mindre tvingad till ett privat och under de fyra åren är det inte ovanligt att 700000 kronor går åt.

Har sammanställt en liten lista över vad olika saker kostar i Japan. Det mesta är dock saker som inte är billigare än Sverige utan snarare tvärtom. Priserna är i yen så tänk att 100 yen motsvaras av strax under 7 kronor. Givetvis kan man hitta både billigare och dyrare än det som anges nedan.

VaraPris (yen)Övrigt
Mjölk200 / litdyrt!
Foto från digitalbild35 / bild billigt?
Läsk, 33-50 cl100-150billigt!
ramen (japanska nudlar) fr. 400mättande setmeny för ca 800 är inte ovanligt
tåg-, bussresafr 130Billigt?
bensin120 / litBilligare
mobil3000 / månabonnemang
lovehotelfr 4500 (3h), 7000 (övernattning)ingen kommentar...
Snickers120
lägenhet 1 rok70000 / månfinns billigare alternativ
cd3000Även 100-200-yensskivor kan hittas
äpple100 / steeeh!? Dyrare än Pressbyrån, finns det?
röka gående2000Det är olagligt, böter alltså
frimärke70för vykort, hela världen. Billigt!
pappersnäsdukargratisdelas ut överallt som reklam
Big Mac560 (meny)
Absolut Vodka1400alltså mindre än halva priset i Sverige
bowling550 / spel

2006-02-26 >> OS-guld!!!
se OS är slut för denna gång och till Sveriges glädje blev det ett riktigt lyckligt slut. Och till min glädje visades faktiskt den mycket bra hockeymatchen mellen Finland och Sverige på teve!!! Dessutom var det innan nedsläpp ett 30 minuter långt "försnack". Men eftersom is-hockey i princip är helt okänt så pratades det inte så mycket om taktik och spelarna utan om hur hårt och snabbt pucken kan skjutas och det bevisades med att skjuta sönder bland annat ett cementblock! Sen fick även studiopersonalen, som bestod av två söta tjejer och en komiker, med hjälp av två japanska hockeylirare lära sig skjuta. Men blir de för seriösa vill nog ingen kolla...

Har faktiskt varit rätt besviken på japansk teve de senaste två veckorna då de knappt visat något intressant från de olympiska spelen. Rent teoretiskt borde teve-sändningarna kunnat börja vid japansk middagstid men till sportälskares förtret har inga program, på någon av de åtta kanalerna som alla har tillgång till, ändrat sin tablå. De har istället visat, ur en svensks synvinkel, en hel del ointressant på nätterna. Och de klipp som SVT lagt ut på nätet har jag inte kunnat sett eftersom jag befinner mig utanför eurovisionsområdet. SR svek mig dock inte. Sen kan man fundera över varför Japan inte fick mer än en medalj (guld) när det finns så otroligt många människor, berg och snö i Japan.


2006-02-27 >> Host
se Jag ska hoppa av skolan. Inte japanskautbildningen utan min civilingenjörsutbildning som (är tänkt att) jag ska återuppta till hösten. Det finns inga pengar där efter utbildningen utan det är i host-branchen (eng. host [hoast], värd) man ska jobba, om man får tro nattens tv-program som vi kollade på. Egentligen handlade programmet om vilken lön kvinnorna har som går till host-klubbar för att ha råd att spendera 30 000 kronor per tillfälle. En kvinna hade besökt klubbar i 7 år och var nu 29 år, dvs ganska beroende. Cirka en miljon per år gick åt dessa besök, så hon som handlade med aktier hade nog lyckats rätt så bra. Hur ser mina möjligheter ut att bli host? För det första måste jag spara ut håret bra mycket längre än jag gjort tidigare, ännu längre än bakåtslicket man kan se på Stureplan. Sen så måste jag blir lite lite smalare och lära mig prata en mass strunt på japanska som kvinnor gillar. Sen är det bara att börja jobba och det såg ganska enkelt ut; bara dricka dyr champagne, stå och hoppa på stolarna och rocka loss (ungefär som 18-åringar på krogen, fast med dyrare i glasen). Sen om jag lyckas att bli No. 1 Host kanske jag är värd 150 kkr per månad.

2006-02-27 >> Ohjälpsamma japaner
se Idag när jag skulle ta trapporna ner från perrongen på pendeltågstationen blev jag chockad när ingen var villig att hjälpa en gammal tant, säkert 80 år, när hon skulle gå nerför trappan. Hon som inte ens kunde gå på slät mark utan att stödja sig av sin rullator, hur skulle det då gå att bära den i trappan?! Inget vidare antar jag. Jag fick visa mina brittiska gentlemannatalanger och bära rullatorn åt henne och hennes glädje och tacksamhet gjorde även mig glad!
Vad säger då detta. Egentligen är japaner faktiskt ett otroligt trevligt och vänligt folk. Men att hjälpa okända människor är det lite si och så med om man inte har det som jobb. Men det kan nog också bero på storstadsmentaliteten som återfinns även i vår svenska huvudstad. Storstadsbor är ju oftast lite mer reserverade än folk i Norrlands inland, och likheterna finns säkerligen i Japan också. En annan sak som detta visar är att japaner sällan vill be om hjälp. De vill kunna visa att de klarar sig på egen hand vare sig de gott vilse i en stad i utlandet med en lurig karta i hand eller behöver bärhjälp.

2006-03-01 >> Roliga bilder ---- Funny pictures
se Tänkte bara rekommendera några intressanta bilder som jag sett på webbsajten istheshit.net. Rätt roliga en del!
en I just wanted to recommend som cool pictures available from the site istheshit.net. Please enjoy!

Tokyo japaner nippon sumo sushi kamikaze karaoke sony nissan tokyo subway


2006-03-02 >> Izakaya
se Härom dagen fyllde en klasskompis år så givetvis kunde vi inte hoppa över firandet utan "tvingades" gå till en izakaya. Det är japansk pub och är man en lite större grupp så begär man helst ett tatami-rum där man avskiljt från andra gäster sitter på golvet fast oftast är det hålrum för benen så man behöver inte oroa sig för sovande och stickande fötter. Vi var på Watami som är en restaurangkedja som finns överallt. På ett sådant ställe intar man mat och dryck i för stora mängder. Maten i förrgår bestod av nästan allt utom ris. Okej, ris kan man få fast oftast äter man kycklingspett, olika grytor, grillat kött och fisk, friterada kyclinglår, bönor samt en av mina favoriter - nattou-omelett (se bild). Nattou är oftast en maträtt som utlänning avskyr då det är soyabönor som fått börja jäsa. Men man kan lära sig men jag brukar avstå från den "träningen". Fast i en omelett är det förtrollande gott! Vanlig dryck på izakayan är väl oftast (fat)öl, vin, sake, plommonvin, drinkar, whiskey och vanlig sprit. Eftersom sällskapet till stor del bestod av koreaner blev det den koreanska spritsorten Green. Fast, jag är inte så förtjust i den; den smakar som Absolut Vodka men är bara på 20%, alltså bara hälften så bra. Man kan dock dricka desto fler. Innan tiden tog slut (tatami-rum har förbestämd tidsbegränsning) hann vi med tre gröna flaskor. Fast hade vi inte kunnat tömma den sista hade vi kunnat skriva vårt namn på flaskan, lämnat den till personalen och återuppta drickandet vid nästa besök!!

2006-03-04 >> Asakusa
se Vill man träffa utlänningar i Tokyo så rekommenderar jag Shinjuku eller Roppongi men ska de även vara turister så hamnar inte Asakusa illa till på topplistan. Det är en del av Tokyos "gamla stan" och där finns ett stort tempel och flera mindre, en pagod, en japansk trädgård och en gata med en massa stånd och försäljare som kränger det mesta, främst med inriktning mot mat och traditionella saker. Det var lördag och kanonväder så givetvis var det smockat med folk. Bilder från utflykten

2006-03-04 >> Ueno och Tokyos Nationalmuseum
se I stadsdelen Ueno finns en av Tokyos många enorma parker. Förutom att inhysa en djurpark (som jag besökte en gång för tre år sedan och såg en panda som hade det gott till skillnad från de flesta andra djur som i trånga Tokyo hade alldeles för lite utrymme så man tyckte synd om djuren och jag sedan det besöket avråder alla att inte gå dit) så finns även ett offentligt område som under den snart kommande körsbärsblommningen blir fylld med picknickande folk samt Tokyos Nationalmuseum. Tydligen verkar det finns flera nationalmuséer om man funderar på att detta heter "Tokyos". Som student kom man in till det makalösa priset av 130 yen, runt 10 spänn, medan övriga vuxna skulle blivit av med lite över 400 yen. Det mesta som tillhör den japanska historien som rustningar, målningar, kläder, vaser, dockor med mera finns här. Mest förvånad blev jag av flera klingor från svärd och pikar som trots sin ålder på 7-800 år såg i princip nya ut. Bland målningarna fanns även flera ur Hokusais kända serie "36 vyer av Fujisan". Några bilder från museet samt kring Ueno

2006-03-05 >> 日光 Nikko
se Nikko är ett område som varenda japan känner till och med sin närhet från Tokyo (ca 2-3 timmar) är ett populärt utflyktsmål. Inte nu dock när vi åkte eftersom vi for på en söndag samt för att det var totalt off season; på vintern är det vackert vitt, om några veckor är det romantiskt rosa, men nu var det bara trist grått! Först besökte vi Edo mura eller Edo Wonderland som det också heter. Det är en liten stad uppbyggd av byggnader som de såg ut under Edo-perioden. Denna temapark var kanske inte lika häftig som att besöka en nöjespark (inga åkattraktioner fanns) men jag lärde mig mer om ninjor och livet under den tiden så det var intressant. Natten tillbringade vi på ett ryokan, dvs ett värdshus. Tack vare lågsäsong var det riktigt billigt - 5000 yen/person för boende, bra middag och frukost samt gångavstånd till alla tempel i Nikko. Dag två ägnades åt att utforska dessa världsarvslistade tempel varav det mest kända är Toshogu som är Japans mest utsmyckade och inhyser den tidigare så mäktiga shogun Tokugawa Ieyasus grav. Efter en lång religions- och historielektion tog vi bilen och tittade på några vattenfall innan vi begav oss hemåt. Tyvärr tog det på grund av en bilolycka och en mil lång bilkö på motorvägen som följd 6 timmar att åka de ynka 15 milen hem igen. Tröttsamt!

2006-03-07 >> Kauntaa-sushi
se Äta sushi i Japan kan göras på tre sätt. Antingen köper man en låda i matbutiken och äter hemma eller så besöker man en kaiten-sushi (=roterande sushi, dvs kommer åkande på band mellan borden) eller det mer exklusiva kauntaa-sushi. Kauntaa är inte finska utan det japanska sättet att uttala det engelska ordet counter som ju betyder disk. Man sitter alltså vid disken och kan under måltiden prata lite med sushikocken. Denna dag besökte jag för första gången en kauntaa sushi och det var trevligt att prata lite med personalen. De var även ivriga att visa sina fiskar, krabbor och andra blötdjur i akvariet som lugnt väntade på att bli mat. Någon större smakskillnad mellan kauntaa- och kaiten-sushi kan jag inte säga att jag fann men det kändes fräschare att få maten direkt uppskuren och serverad utan att ha åkt förbi en massa andra bord och gäster som kanske hostat (de måste ju ta av munskyddet när det äter!). Dessutom var det lugnt och stilla och ingen jobbig snabbmatsstämning som på kaiten-sushi. Priset blir ju dock annorlunda - över 2000 yen per person betalade vi men då blev vi riktigt mätta och kunde njuta av god öl till maten. Vanlig "band"-sushi kan man få för halva priset.

2006-03-07 >> Kejsarpalatsets östra trädgård
se Skulle till Tokyos Moderna museum men då det var stängt för omplacering av tavlor eller nåt sånt besökte jag och min kompis Astrid som för närvarande är på besök istället det närliggande Kejsarpalatsets östra trädgård som är öppen för allmänheten. Bilden föreställer Astrid, fundamentet till det högsta slottet som någonsin byggts i Japan (år 1638) men som brann ner strax efter samt en stor grupp av japanska pensionärer på gruppresa. Det visade sig senare att de kom från Osaka och Nara eftersom de var väldigt pratsamma. Det är faktiskt allmänt känt faktum att folk från de trakterna gärna tar kontakt med okända till skillnad från Tokyoborna som liknar mer oss svenskar. Vidare noterade jag att plommonblomning är igång men körsbärsblomningen fortfarande väntar på sig.

2006-03-10 >> Speech Contest
se Idag hölls för elfte året Speech Contest på Shinjuku Bunka Center, en relativt ful röd byggnad i Shinjuku. Från varje klass på skolan har en person valts, oftast den med det bästa talet, förutom i min klass där ingen annan än jag ville. När det väl var dags ville väl inte jag heller men eftersom en härlig video-iPod var första pris hade jag erbjudit mig att representera min klass långt tidigare, och jag kunde ju inte backa ur så här sent. Den blev dock inte min skulle det visa sig. Fjorton tävlande fick inför en oberoende jury och skolans många elever hålla tal på temat "förbindelse, anknytning, relation". Mitt tal hade titeln 偶然のつながり [guuzen nå tsunagari] vilket betyder "slumpmässig relation". Det handlade om att hur mycket vi gör här i livet och var vi hamnar styrs av slumpen. Tyvärr räckte det inte längre fram än till ett tröstpris på ett presentkort på 1000 yen. En erfarenhet rikare blev jag kanske också!
en Today was the 11th annual Speech Contest held at Shinjuku Bunka Center in Shinjuku, Tokyo. From each class was one person elected, but in my class no one was interested so with the first prize - a brand new video iPod - in mind I said I could represent my class. In front of an independent jury and all other students from school were I and 13 other people, mostly men, holding speeches. The tema for this year was tsunagari which means "connection, link, relationship". My title was 偶然のつながり [guuzen no tsunagari], "connection by accident", and was about how many things in life we can not control, and the main reason for me to choose that tema was because that some years ago I had no idea that I today would be in Tokyo. Unfortunately I didn't win the 1st prize, nor the 2nd or 3rd, but a 1000 yen voucher just like all others...

2006-03-11 >> Nippori
se Jag tror lördagar är en stor dag för begravningar. Jag och mitt följe (Astrid) följde till viss del en vandringstur ur lonely planets Tokyo-guide i Nippori. Enligt boken så undkom området som ligger längst den mer eller mindre cirkelgående Yamanote-linjen andra världskrigets bombningar och därför fanns möjlighet att se otroligt många tempel. Först när vi kom upp från stationen så möttes vi av en riktigt saftigt stor gravplats. Både där och i flera av templena hölls begravningsceremonier. Vid det första templet fanns denna Buddhastaty från år 1690 som visas här intill. Då vädret var strålande, 15 grader, kunde vi njuta av att promenera på de smala gatorna och besöka flera tempel. Inte nog med det, avsaknaden av alla hemska turister (ok, vi var det trots allt) gjorde promenaden angenäm.
Slutligen kom vi till muséet som huserar Asakura Fumios skulpturer. För den som inte är så insatt så ska han ha varit grundaren av den moderna skulpturkonsten i Japan - om det är korrekt låter jag vara osagt. Enligt vad jag erfar så var han iallafall mest intresserad av att avbilda katter och människor i naturlig storlek. Dessutom kan jag säga att jag gärna skulle bo i hans hus då det var riktigt häftigt; en blandning av västerländskt och japanskt, precis som de flesta hus i Japan, men lite häftigare och en ganska rejäl inre japansk trädgård med feta karpar simmandes i dammen.

2006-03-11 >> Harajuku
se Harajuku är stället man ska vara på om man är ung och intresserad av mode, precis som i nästgårds Shibuya. Här kan man experimentera med sin klädsel och man kan i princip se ut hur som helst utan att någon knappt ska höja ögonbrynen. Första gången man vandrar på berömda Takeshita street (jag har nu varit där fleeera gånger, ah) får man nog nästan en chock och undrar vart man hamnat - rena smältdegeln av märkliga utstyrslar. Ett stenkast härifrån ligger Yoyogi-parken där man kan ta en titt i i-andra-världskriget-sönderbombade-men-nu-återuppbyggda Meiji-templet. Idag var mitt andra besök där och har båda gångerna precis kommit när bröllopen är avklarade. Men men, med ett helgbesök är chansen stor att man kan få se paren uppställda för foto iklädda finaste kimono!
en The first time you come to Harajuku - don't be afraid! It is like you have come to another world, and it actually is. Here you can experiment as much as you want with your clothes, just like the neighbour city Shibuya. After a walk on Takeshita Street the close and huge Yoyogi park can show its nice Meiji shrine. This time we just came when a wedding couple were taking the final photos before heading to the party, dressed in extremely beautiful kimonos.

2006-03-11 >> McDonald's: Ebi Firé O
se Jag är ingen fantast av McDonald's men jag känner det som mitt kall att berätta för dig om de maträtter som finns på den japanska menyn men som saknas där hemma. Nu senaste provade jag Ebi Firé O. Om jag säger att ebi betyder räka så borde det inte vara så svårt att säga vad burgaren innehåller (tänkte först skriva "främst består av" men det skulle ju kunna vara felaktigt och nåt som jag senare skulle behöva äta upp). Denna panerade filé (därav namnet firé på japanska) eller räkblandning bestod faktiskt av hela räkor och inget mos och gav tack vare en remouladliknande sås en makalös kombination som kittlade smaklökarna in i de vildaste fantasierna. Betyg: 4,5 av 5!
en I see it as my mission in my life (or at least during my stay in Japan) to inform you of the specialities of McDonald's that do not exist on the basic world wide menu. This time I gave the Ebi Firé O a try and since it was made of real shrimps (ebi = shrimp, or is it prawns? same but different, never mind!) and deep-fried in healthy oil (?), a crispy salad between two soft buns the taste was something more than special. Indescribeble!

2006-03-12 >> Haru ichiban
se Söndagen bjöd även den på fint väder, om än blåsigt. Det kan ha varit det som i Japan kallas "haru ichiban" som direkt översatt betyder "våren den första". Det är den dagen i början av våren då det blåser mycket hårt. Fast man vet inte förrän i efterhand om det var den dagen som var "haru ichiban" eller om det någon senare dag kommer ännu starkare vindar. Ja, som ni förstår förstår inte jag riktigt heller men så är det med mycket i Japan - bara att acceptera, ungefär som i lumpen. Vinden till trots blåste inte alla blommor bort från körsbärsträden i Shinjuku gyoen (Shinjuku-parken). Träden har bara precis börjat blomma men vittnade om hur vackert de kommer att bli i parkerna snart; så där härligt rosa. Nu flanerade mest kärlekspar eller vänninor iförda kimono (se bild) runt i den japanska trädgården. I parken finns även en fransk och en engelsk trädgård men de skippade vi denna gång.

2006-03-14 >> Howaito dee
se Då kom slutligen denna dag, White Day, trots allt. Ytterligare ett sätt för japanska försäljningsbranchen att sälja sina varor. Detta är alltså dagen då jag enligt en inte alltför gammal tradition ska betala tillbaka till dem som gav choklad till mig på Alla hjärtans Dag. Varför dagen heter White Day är oklart men det verkar som om chokladtillverkarna har bunkrat upp med stora mängder vit choklad. Snart ska jag ge mig iväg och köpa choklad till Naoko, hennes mamma och syster samt en tjej från klassen och en lärare. Att inte köpa och ge är okej (=tillåtet) men rätt taskigt men att köpa och ge till någon ytterligare tjej är absolut förbjudet!
en The White Day is (finally?) here - another chance for the japanese chocolate producers to raise their income a lot. It is time for all men to give something back to their wifes, co-workers, secret lovers or someone who already gave something on Valentine's Day. And for some reason the shops seems to have a huge pile of white chocolate, even though we can buy anything. I was happy one month ago when I received lots of chocolate from Naoko, her mum and sister, my teacher and a class mate. Today I feel I could have skipped it all...

2006-03-14 >> Howaito dee II
se Jaha, då fångades man trots allt i kommersialismens klor. Chokladkalaset slutade på 6000 yen, ca 400 spänn!! Jag som tidigare hade sett en massa vit choklad såg idag knappt ingenting alls så det blev "vanlig" choklad (fast dyrare). Naoko visade glädje för sin erhållna ask men nämnde senare att i Japan så ger männen inte choklad utan godis och marshmallows. Fan, alltid ska det vara något; gör man ingenting får man problem och gör man något så blir det ändå fel. Puuuuh!

2006-03-16 >> Ölrobot ---- Beer Robot
se Just nu har öltillverkaren Asahi (ja, de producerar en massa annat också, men kanske mest öl) inlett en kampanj där man kan vinna en ölrobot. Enligt reklamen som jag fotade på tåget så är denna ölrobot av sitt första slag i världen. Den kan kyla ner burköl på 350 ml, prata, öppna burkarna och hälla i glas och sen servera om man får tro reklamen. Det enda man behöver göra är att dricka 36 burkar Asahi, ta bort en liten klisterlapp från burkarna och sända in etiketterna för att deltaga i utlottningen. 5000 personer får "present", hur många av dessa som erhåller en robot framgår dock inte, 1 person om jag får gissa!
en Right now the beer producer Asahi has a campaign where you can win a Beer Robot - the first of its kind in the world! According to the commercial (see picture) it is able to cool cans of beer down, talk, pour it into glasses and finally serve it to you. So what do you need to do? Just buy (and drink if you like) 36 cans of Asahi beer, collect the seals and send them to someone, probably Asahi. It says that 5000 persons will get a present, but how many robots they give away is so far unknown.

2006-03-18 >> QR-kod
[Bild hämtas. Var god dröj...]se Det händer då och då att jag köper en burk kaffe på skolan trots att det är mer socker med kaffe och mjölk än kaffe med mjölk och socker. Denna burk som visas här intill är försedd med en så kallad QR-code [kyuu aaa kåådå]. Det är en två-dimensionell streckkod som man kan hitta lite var stans. Sen kan bland annat jag, då min mobiltelefon är utrustad med kamera och ett dekodningsprogram, ta en bild på koden och sen få upp ett meddelande. Istället för att en person skall behöva memorera eller skriva ner till exempel en lång adress till en restaurang så scannar man QR-koden och får upp adressen och kanske en länk till en hemsida i telefonen. Mycket smidigt! Koden på den här burken visar bara samma hemsideadress som texten ovan, alltså inte sååå upphetsande. Lite kuriosa är att man får en i passet när man reser in i Japan, dock är den krypterad så vad som står i koden i mitt pass är oklart.
Mer info hos Wikipedia samt vidare länkar.

2006-03-20 >> Tsukiji fiskmarknad ---- Tsukiji Fishmarket
se Enligt guideboken skulle det vara som mest fart och fläkt mellan 5 och 8 på morgonen på kanske världens största fiskmarknad som ligger i Tsukiji, Tokyo. Vi blev lite försenade så vi kom inte dit förrän något efter 8 men det var ändå rätt livligt och man var tvungen att akta sig för att inte bli påkörd av truckarna. När man såg alla dessa mängder fisk så undrade man egentligen hur många dagar det kommer dröja innan haven är utfiskade. Egentligen var vi nog dumma som inte åt sushi-frukost bredvid marknaden men det var planerat till kvällen så det skippades tyvärr - det sägs och det säger sig ju självt att sushin man äter där är den bästa och färskaste!
Sen hade vi glädjen att skymta Fuji-san från tåget. Det är inte varje dag man gör det så givetvis flög kamerorna upp på oss turister!
en According to the guide book it should be most crowded and lively at Tsukiji fishmarket in Tokyo between 5 and 8 in the morning. We came a bit late but it was still interesting and we got almost killed by the small cars transporting fishes from the sellers to the trucks that will transport them to the city. While walking there we wondered how long time it will take until all fishes are gone from the sea - it was sooo much fish there!
On the way to the market we had the pleasure to see Mt. Fuji from the train. Yippieh!

2006-03-22 >> Tokyo Tower
se Att Tokyo Tower har hämtat inspiration från, eller ska vi säga kopierat, Eiffeltornet är det väl ingen tvekan om. Det är bara att se på bilden här. Skillnaden är väl färgen och att Tokyos variant är några meter högre. Om vädret är klart, vilket det inte var denna dag, är utsikten iallafall fin. Visst ser man även under mulet väder en jäkla massa byggnader och lampor i Tokyo. Det bevisar väl den andra bilden som är tagen från observationsvåning 1 (halvhögt upp). Sen kan man åka upp till toppen om man har nerverna som krävs samt köpt en sådan biljett (kostar 1420 yen för båda). Skillnaderna är inte så stora; det är lite mindre utrymme där uppe samt att de flesta av alla byggnader i Tokyo är lägre belägna (tornet är nu för tiden inte högst). Väl nere kommer man ut på tredje våningen för att de ska dra in lite extra pengar på souvenirförsäljning, spelautomater, ett akvarium, ett Guiness rekordmuseum, vaxkabinett med mycket mera. Allt detta skippade vi dock..
Wikipedia: Tokyo Tower

2006-03-23 >> Nara
se Nara var för över 1200 år sedan Japans huvudstad. Därför finns en del tempel, och även om de inte är lika många som i Kyoto, så finns det ett "måste-se"-tempel. Det är Todaiji som, trots att den efter ombyggnad för några hundra år sen och nu bara är 2/3 så stor, ska vara världens största träbyggnad. Se bilden och kolla noga efter människorna som ser ut som små prickar. Inuti denna byggnad finns en enorm, vill minnas att den också är världens största, bronsstaty föreställande Buddha. I närheten finns några andra tempel, pagoder samt en väldig massa tama hjortar. För en liten penning kan man köpa kex hos försäljarna men då ska man vara beredd att bli "påhoppad" av hjortarna. Det har väl pågått under så lång tid att det inlärda beteendet nu finns i deras gener. Men annars är de ganska lugna och är man inte rädd så går de även att klappa.

2006-03-24 >> Kyoto
se Spenderade en heldag i Kyoto. Den började med ett besök på Kyotos slott, Nijo [nidjå]. Fast den känns inte som ett riktigt slott eftersom den saknar ett stort befästningsverk. Visst har den vallgrav och mur men man får mer känslan av att det är ett luxuöst hem (utan vidare möblemang), ett palats, än ett slott som måste motstå anfall. Trägolvet i huset är iallafall unikt då det avger ett pipande ljud då det beträds, därför namnet "näktergalsgolv". Anledningen är den att fiender inte skall kunna ta sig in utan att bli avslöjade.
Etapp två på dagens utflykt blev Gyllene paviljongen, eller Kinkakuji. Det är ett tempel som är inklätt i bladguld. Som mycket annat i Japan är denna version återuppbyggd. Fast denna gång var det inte jordbävning eller krig som var orsak utan det var någon som brände ner det på 1950-talet.
Tredje aktiviteten att bocka av blev zenträdgården vid Ryoanji-templet (jag skriver så även fast "ji" betyder just tempel, lite kaka på kaka alltså). Det som är känt här är just den grusade trädgården som innehåller 15 stenar placerade som små öar. Precis som vid Mona Lisa på Louvren i Paris samlas folk här, sätter sig och försöker klura ut vad som är så speciellt. Enligt experterna så ska trädgården iallafall vara det yttersta uttrycket för zenbuddhism. Efter att vi studerat trädgården noga och funnit meningen med livet gjorde vi oss klara för nästa aktivitet men stannade upp för en pratstund med en takläggare på templet. Vi tittade när han spikade fast små tunna bitar av cederträ placerade på liknande sätt som takpannor. Han berättade att fyra kvadratmeter tak tar cirka en och en halv dag och kostar 700 000 kronor med japanskt ceder. Då han byggde taket på en mindre viktig byggnad körde de med den billigare kanandensiska cedern, bara 150 000 kronor!
Även nästa anhalt handlar om pengar. Det är dessa torii som företag betalar och får uppsatta på tempelområdet i Fushimi, sydväst om Kyoto, för att deras affärer ska gå bra. Från 15 000 kronor för de minsta upp till 700 000 kronor för den största. Sen om man tänker att det finns över 1000 stycken uppsatta på området så förstår man att det genererar inkomster. Jag tror inte översteprästen åker runt i en liten Honda Civic från 90-talet direkt. Att vandra på alla dessa stigar under dessa torii var riktigt häftigt och har man mycket tid så kan man ju dra genom hela systemet ändå upp till toppen på ett berg.

2006-03-24 >> Maiko
[Laddar bild...] se Hade glädjen att träffa på (se) en maiko under kvällspromenaden i Gion i Kyoto. Det var väl tur för det var väl anledningen till att vi gick där. Maiko betyder typ geisha under upplärning och ska tydligen bara finnas i Kyoto. Men man får inte sova när man går på jakt för det går fort, trots att de går i höga träskor. Vips har de skyndat upp för trapporna till nåt tehus eller liknande för ett uppträdande.

2006-03-26 >> Himeji
se Med tåg från Kyoto tar det cirka en och en halv timme till en liten stad (bara några hundra tusen invånare) som heter Himeji. Där finns, som bilden visar, ett av Japans förnämsta slott. Det som skiljer detta från andra är att det helt enkelt undkommit andra världskrigets bomber, jordbävningar och andra farligheter. Fast jag måste säga att det är mycket häftigare att gå i slottsparken och se det mäktiga slottet på håll än att gå in i den. För det första finns det ingen hiss (!) som i Osakas och Nagoyas slott utan man måste ta trapporna hela vägen (okej, är väl rätt glad att de bevarat det intakt)! Sen fanns det en del saker att se i form av ett litet museum men det kändes rätt tomt. På översta våningen fanns det ej heller någon souvenirbutik som brukligt (också det positivt) utan bara en plats för bedjan samt utsiktsmöjligheter. På översta taket på var sin sida om gaveln finns delfinliknande skulpturer som kallas Shachihoko vars syfte är att motverka brand (symboliskt alltså). De syns bäst på det lilla tornets tak på bilden här intill.
I min guidebok stod det att princessan och andra kvinnor varje natt låstes in i Fåfängans torn och bevakades av vakter. Orsaken framgick inte men att bli inlåst har ju lite negativ klang. I broschyren man fick vid slottet stod däremot "Cosmetic Tower and Long Corridor remind us of her happy days". Kanske blev de inlåsta som skydd? Hur som helst måste ni medge att huvudtornet ser häftigt ut på håll!

2006-03-27 >> Kanazawa och dess berömda trädgård kenrokuen
se Lämnade Kyoto för att med Thunderbird-tåget ta oss till Kanazawa, en fridfull stad nära norra kustremsan på centrala Honshu. Det som är mest känt, som vi givetvis besökte, var 兼六園 (ken-roku-en) och anses vara på topp-3-listan över trädgårdar i Japan. Ken vet jag inte exakt vad det betyder men roku betyder iallafall 6 och en trädgård. Det syftar på trädgårdens sex egenskaper, enligt kinesernas synsätt på trädgårdar. Dessa är rymlighet, sinnrikhet, rinnande vatten, avskildhet, utsikt och känsla av uråldrighet. Allt utom askildhet upplevde eller såg jag (vi är ju trots allt i överbefolkade Japan). För övrigt en riktigt vacker park som tyvärr ännu inte ville visa upp sina körsbärsblommor. Dock kunde man njuta av vattnet och tallarna som var och ett handplockades på barr för att tunna ut det och få det där typiska luftiga utseendet.
Hann även med en japansk guidning av Myoryuji-templet, eller ninjatemplet som det även kallas. Men det var inte byggt för ninjor utan ägaren hade visst varit så rädd för dem att hela templet hade en massa lönndörrar, gångar och trappor. Och det sades, att från templets brunn kunde man ta sig till Kanazawa slott 1 km bort. Sanningshalten i det kan man dock fundera lite över... Vi tog dock den lite enklare vägen tillbaka, trottoaren.

2006-03-28 >> Shirakawago
se Husen som finns i Shirakawago finns med på UNESCOs världsarvslista så det kunde vi ju inte missa när vi var där i trakterna. Dessa gassho-zukuri-hus har branta halmtak för då de ligger uppe i bergen faller det mycket tung snö samt för att de inte ska ruttna. Det finurliga med dessa hus är att golven mellan våningsplanen har spjälor så att röken från bottenvåningens eldstad kan förhindra fukt och insekter i taket. Det finns några hus som är öppna för besökare, men har man sett ett har man nog (i princip) sett alla. För den som planerar att resa hit kan jag nämna att längre än en halvdag behöver man inte stanna!

2006-03-29 >> Takayama
se Första natten på vårt ryokan, eller värdshus, hade på grund av nattens temperatur och traditionella japanska hus isolering (eller avsaknad av densamma) gjort att jag tyckte jag kunde börja dagen med en sup. För nere på marknaden i Takayama sålde en gammal tant uppvärmd sake av märket "One Cup" på 200 ml för 350 yen, under 25 pickalobas. Helt klart behövligt när man vandrar utan mössa och vantar i snöfallet... Så efter lite "uppvärmning" kunde vi dra genom stadens äldre kvarter (se bild) som var riktigt charmiga, även om de nu var omgjorda och främst riktade till turister.
Då vi under en vecka sett (för) många tempel i framför allt Kyoto gick vi istället till ett lejonmaskmuseum. Var alla enligt guideboken utlovade 800 masker var vet jag inte riktigt, men jag nöjde mig med ett par stycken för jag fick se en rolig föreställning med karakuri-marionetter. Karakuri-kulturen är hela det fundament som Japans tradition av robotar vilar på. Men varför skall jag förklara mer när det finns en sajt om det här.
Utomlands är Kobe-biff känt men i Japan så är Matsudaka och Hida minst lika renommerat. Och då Hida-köttet kommer från området kring Takayama gick vi loss på en stackars ko och åt det som yakiniku (grillat) en kväll som avslutningsfest på vår resa till Kyoto, Kanazawa och Takayama. Mumsfilibabba!

Från shinkansen-tåget mellan Nagoya och Tokyo på tillbakavägen hade vi tack vare goda väderförhållanden möjligheten att på nära håll få se Fuji-san! Valde dessutom att visa "verkligheten" genom att ta med en del av bebyggelsen i förgrunden, bara för att kunna förmedla samma känsla som jag kände när vi i rasande fart for förbi!

2006-04-01 >> Sakura (körsbärsblomning)
se Vi var inte direkt de enda i Tokyo som hade för avsikt att se körsbärsblommorna i Ueno-parken denna strålande lördag. Och vi var ej heller först utan redan på stationen fick vi gå i en av stationspersonalens utmarkerade slinga för att få lämna stationen. Så mycket folk var det! Typ som att lämna en arena efter en hockeymatch eller liknande. När vi väl nått parken kunde vi iallafall njuta. Man lunkade fram i lugn takt, stannade upp och tog några kort och gick sen vidare. Under träden lägger folk ut sina presenningar för att ägna sig åt hanami. Det betyder och innebär helt enkelt att titta på blommorna. Men eftersom man sitter under träden och för att se blomningen måste man luta huvdet bakåt så, simsalabim, blir det en perfekt vinkel för att även hälla ner öl och sake i halsen. Tyvärr sysslade inte vi med "riktig" hanami...

2006-04-09 >> "Se, bocka-av"-lista
se Har nu avverkat nästan 80% av min tid här i Japan. Och jag har känsla av att jag inte gjort och sett allt i Tokyo än. Okej, det skulle vara lite väl ambitiöst men enligt min guidebok verkar det än finnas mycket att upptäcka. Jag har nu under helgen påbörjat en "se, bocka-av"-lista så från och med nu blir det tempoväxling uppåt för att hinna se allt jag har markerat som sevärt.

2006-04-10 >> Nihombashi & flygande drakar
se En måndag är kanske inte den bästa dagen att börja med att bocka av de återstående muséerna och aktiviteterna då just de flesta muséer är stängda. Sen regnade det så att bocka av en park lockade inte heller. Iallafall fanns det några alternativ som var tillgängliga och jag valde "Flygande drak"-muséet i Nihombashi. Det låter kanske inte så kul och det var det väl inte heller. Fast är man intresserad av flygande drakar uppskattar man det nog mer. Innan jag kastade bort 200 yen på inträdet hann jag med att se Nihombashi (betyder "Japans bro") som inte är centrum av Japan men väl Tokyos mittpunkt. Därifrån utgick alla större vägar för några hundra år sedan då den var den viktigaste bron och från den punkten mättes och mäts än idag avstånden till andra städer. Nuvarande bro är ganska ny (1911 om jag minns rätt) så det kanske inte gör något att den ligger och skyms under en stor motorväg som man kan se på bilden.
Bilder på bron och flygande drakar
The Japan Kite Association

2006-04-11 >> Tokyobörsen ---- Tokyo Stock Exchange
se Tokyobörsen var nog lika livlig som fiskmarknaden i Tsukiji - om man varit där innan april 1999. Då datoriserades hela arbetet och nu känns det som mest ett museum - allt är tyst, lugnt och lite besökare och hjälpsamma vakter strosar omkring. Värre, eller häftigare, var det förr då affärsmännen kunde vunnit "Gäster med gäster" med sina handrörelser hur lätt som helst. Av en guide lärde jag mig bland annat med händerna teckna olika tal samt företagen Sony och Fujitsu. Båda tecknas i två steg. Fuji gestikuleras som ett berg (upp-och-nervänt W, eller M om man så vill) följt av att man gör V-tecknet liggandes och för högerhanden från vänster till höger. Fort ska det gå! tsu i Fujitsu betyder just "passera, åka förbi" (kolla här om du inte tror mig). Sony som inte har kanji utan skrivs med skriftsystemet katakana tecknas genom att rita ソ (blir alltså ungefär som ett V i luften) följt av samma tecken (det andra; V-tecknet) som i Fujitsu. Nu betyder dock de två fingrarna 2, som på japanska heter ni. Alltså får vi ソニ (Sony).
Bilden här intill visar en digitaltavla med aktieinfo (aktie, värde, upp/ner) som snabbt flyger förbi. Eller, det behöver inte gå fort. Ju mer aktivitet det är på börsen desto snabbare rör sig texten (här gick det väl inte långsammast då kameran inte hängde med riktigt). Några bilder från dagens utflykt
Tokyobörsens hemsida
en Did a visit to Tokyo Stock Exchange. But if I had been here before 1999 then it would have been as crowdy and noisy as the fishmarket in Tsukiji. Now is everything unfortunately (for me) fully computerized. I learnt some hand gestures but since it was difficult to explain it in Swedish I am not giving it a try in English. The picture shows the digital display that give us information about the shares. If it goes fast lots of trading is being done, if it goes slowly there is less trading. Some more pictures from my visit
Tokyo Stock Exchange

2006-04-12 >> Svärdsmuseum
se Har varit på ett smärre ointressant svärdsmuseum. Fast egentligen motsvarade det mina förväntningar; det första svärdet eller slidan var fint, nästa likaså. Det tredje såg nästan likadant ut och så hade man därmed sett allt. Måste dock hålla med om att svärden var i väldigt fint skick, trots att några var över 800 år gamla. Och sen har de ju en väldigt vacker välvd form, men så var ju japanska rustningar bara gjorda av läder också till skillnad från de europeiska som krävde ett rejält svärd som knappt kunde lyftas.
Av de 20 spänn jag betalade i inträde fick jag en liten folder om hur jag ska handha och bevara mitt japanska svärd som jag inte har. Även ett häfte om svärdets utformning och hur det har förändrats de senaste 1500 åren ingick.

2006-04-13 >> Transportmuseum ---- Transportation Museum
se Har besökt Transportmuséet men dess tidigare namn Järnvägsmuséet förklarar nog bättre vad fokuseringen ligger på. Bottenvåningen är fylld med tåg, en enorm modelljärnväg (som visade Tokyos järnvägslinjer tåg för tåg under minst 20 minuter, den tid som jag var där), växlar, simulatorer, modeller, densha otaku (tågfanatiker), signaler, räls och hjul. På de övriga våningarna fanns det andra fordon och modeller ämnade för luftfart, vatten- eller vägtransport. Det roligaste var alla knappar man kunde trycka på för att flytta till exempel en växel, ändra informationsskylten på en station (en sån där gammal som "fladdrar") med mera men tyvärr orkade jag inte köa för att köra simulatorerna. Minst lika roligt var att se alla densha otaku som med sina videokameror filmade allt, precis allt! Tog till och med kort på det, bland annat. Som souvenir köpte jag en annorlunda kakburk i plåt (se bild) föreställande tågen på chuo-linjen.
Transportmuséets hemsida som inte är så intressant såvida man inte tänker besöka muséet.
en Visited the Transportation Museum which is mostly focused on railway transportation, even though they have airoplanes, boats, bikes and cars. Or at least models of them! The most fun at the museum was that it had some kind of interaction, or I mean, you can press a button and something will move or happen. And to see all train maniacs - mostly men in the 30s - walking with their video cameras and capture every single item! A souvenir was of course bought: butter cookies inside a Chuo-line train.
Some photos from this excursion

2006-04-14 >> Sony Showroom
se Gjorde ett besök på Sony Showroom i Ginza, alltså i de lite finare kvarteren av Tokyo. Här visar Sony upp sina senaste produkter i allt från kameror och videokameror, teve-apparater och hemmabio, musikspelare, datorer med mera. Såg även för första gången en e-bok, som visas här intill, som jag givetvis fingrade lite på. Stor som ett A5-papper men dock lite tjockare, kanske 5 mm. Dessutom hade den en ordbok inbyggd.
Till vår stora förtvivlan hade den stora anledning för att vi besökte Sony Showroom - våningen med gratis Playstation-spelande - flyttat. För att komma till den nya utställningslokalen tvingades vi åka tunnelbana men väl framme var det tomt med folk. Överraskande då de på föregående plats tidigare hade en 10-minutersgräns per spel. Vi kunde obehindrat spela en massa spel, främst racing-spel då de är lättare att förstå än rollspel på japanska, till stängningsdags!

2006-04-15 >> Kabuki
[bild på G]se I kristelig anda genomleds påskhelgen med lidelse. Vi var nämligen på kabuki, japansk teater/opera, i Kabukiza - den byggnad som visas på bilden - i Ginza. Nä, det var faktiskt inte trist förutom i början då det gick väldigt långsamt. Bättre blev det när tempot drogs upp, dvs när de inte bara pratade med märkliga feminina röster utan började dansa och slåss med svärd (dock utan att skada varandra). I kabuki spelas alla roller av män och bara en sån sak skulle nog förbjudas i Sverige men här i Japan är det bara så och kommer nog alltid att vara så också, ungefär som med sumobrottning alltså. Musiken är väldigt enkel, instrumenten består av trumma, shamisen, sång/tal och en man som klappar med träklossar i golvet. Stundtals förekommer även någon form av flöjt. Nästan alla är väldigt fint uppklädda med kimono och ibland får de hjälp av scenpersonal att dra av en kimono för att visa den som sitter under och därmed förvandlas till en annan person, givetvis en farlig en!! Egentligen är en föreställning på minst 3 timmar men man kan också köpa till bara en akt på ungefär en timme. Då landar priset på ca 800 yen, 50-60 pix.
Länkar för mer info hos Wikipedia: Kabuki Shamisen

2006-04-17 >> Fukagawa Edo Museum & Kiyosumi-trädgården
se Gjorde ett besök på Fukagawa Edo Museum (östra Tokyo, ca 1 km syd om Ryogoku) som byggt upp ett helt kvarter enligt en kartritning från Edo-perioden, alltså någon gång under cirka 200 år innan 1868. Byggt enligt gamla principer har de lyckats snickra ihop bostadshus, affärer, tavernor, vakttorn med mera. Tog man av sig sina smutsiga skor och istället gick med svettiga strumpor (egen erfarenhet) kunde man gå in och titta inomhus också! Gick ändå ganska fort att dra genom det hela men några bilder har jag att bjuda på.
Ett stenkast ifrån ligger den gamla "Edo-trädgården" Kiyosumi, dvs typisk utseende från den tiden. Frånvaron av vind gjorde att denna vårdag kändes som en svensk sommardag och är det då inte perfekt att besöka en japansk trädgård. I Kiyosumi-trädgården kunde man vandra runt en stor damm fylld med, så klart, vatten men också feta karpar, änder och sköldpaddor. Runtom fanns fint urplockade tallar och andra träd och buskar, ett vattenlöst vattenfall (symboliseras med längsgående stenar istället), från hela Japan insamlade stenar samt pensionärer, främst damer. Det var alltså rätt lugnt och behagligt. Se de harmoniska bilderna

2006-04-17 >> Tokyo Metropolitan Government Building
se Efter skolan tog jag en sväng förbi Tokyo Metropolitan Government Building. Det låter kanske inte så kul men där finns på 45:e våningen möjligheten att gratis beskåda utsikten (även om faciliteten inte visade sig lika bra som Tokyo Tower). Nu när solen inte går ner lika fort (på vintern typ 17-tiden och på sommaren kanske runt 19) tänkte jag att jag skulle få se en vacker solnedgång då himlen färgas rosa. Men det uteblev tyvärr av all dis eller smogg eller vad det nu var. Trots att de två souvenirbutikerna bara sålde skräp lyckades de sälja till mig. Jag är fast i deras klor... Bilder
en After school I went for seeing the sunset from the free observation floor of the Tokyo Metropolitan Government Building in Shinjuku. But the circumstances were unfortunately not perfect for colouring the sky this day. The souvenir shops had just rubbish, but still I bought stuff there.... Enjoy the view from there

2006-04-18 >> National Stadium
se Gick av i Ichigaya för att hitta ett bonsaimuseum men efter en halvtimme utan att se ett spår av det så frågade jag stationspersonalen som chockar mig med att det varit nerlagt i två tre år. Och min guidebok som ändå är från 2005.... Jaja, gått om tid kvar till skolan så begav jag mig till National Stadium några stationer bort. Arenan kom jag inte in i men den ska iallafall kunna ta 75 000 personer och byggdes för OS 1964. Utseendet är ganska typiskt för en utomhusarena, dock med ett minnesmärke med 1964 års OS samtliga vinnare. De svenska kanotisterna var väl de som kunde ta åt sig äran den gången. I närheten ligger en desto häftigare byggnad. Det är Tokyo Metropolitan Gymnasium. Om norrmännen byggde ett upp-och-ner-vänt vikingaskepp i Hamar så byggde japanerna istället en rättvänd jättesamurajhjälm. Bilder på den och lite från OS-arenan kan avnjutas i lugn och ro här.

2006-04-19 >> Taiko & Kappabashi----Taiko & Kappabashi
se Var i butiken Miyamoto Unosuke Shoten som sedan mitten av 1800-talet har sysslat med all form av utrustning för matsuri (festivaler). De har allt från omikoshi (mobila helgedomar), kläder, taiko (trummor), masker. Då jag älskar ett taiko-spel som finns i många spelhallar samt att det på övervåningen av butiken finns ett trummuseum så var det väl därför jag åkte dit. En del gamla trummor från hela världen men de flesta fick man fingra på eller rent av dunka på med pinnar. Rätt intressant hur många olika varianter det finns fast för nöjes skull föredrar jag nog hellre spelhallen då man ackompanjerar musik, även fast det i längden blir dyrare...
Kvarteret bredvid heter Kappabashi men är även känt som husgerådsgatan. Där säljs det mesta för storhushåll men anledning för att jag gick dit var affärerna som säljer matimitationer i plast. Dyrt är det också - flera gånger dyrare än den riktiga maten! Medan en riktig sushibit kan kosta mellan 100 och 150 yen kostade imitationerna 10 gånger mer, även fast de inte ser 10 gånger mer riktiga ut! Foton på trummor och plastmat.
en Visited the Drum Museum at Miyamoto Unosuke Shoten in (or around?) Asakusa. Actually it is a shop since 150 years selling everything for festivals including omikoshi (mobile shrines), clothes, masks and taiko (japanese drums). But upstairs they have the museum with percussion materials from all over the world. The best thing is that the visitors can have a go on them. But I must say, I still prefer the taiko game at the game centers, even though it is more expensive in the long run.
Nearby is Kappabashi, or "Kitchenware Town" as some people call it. There they sell everything for restaurants. But the main reason for foreigners to come here is for the plastic food that is displayed in all restaurants. But it is so much more expensive than the real food so I just bought a key ring or strap for some hundred yen. Photos from today's excursion

2006-04-20 >> Quirky Japan----Quirky Japan
se Här är sajten som skiljer sig från mängden. Har bara kollat en bråkdel men den har nåt extra. Inledningen lyder: "Are you tired of shrines and temples, reconstructed ferro-concrete castles and tea ceremonies? Do you like to get off the beaten track? Would you like to meet Japanese people who do not meet the conformist stereotype? Japan, behind the conservative grey suits and formal bows, is a country quirkier than you can ever imagine." Du ska alltså klicka här!
en Here is a site that is really unusual. And already one of my favourites! "Are you tired of shrines and temples, reconstructed ferro-concrete castles and tea ceremonies? Do you like to get off the beaten track? Would you like to meet Japanese people who do not meet the conformist stereotype? Japan, behind the conservative grey suits and formal bows, is a country quirkier than you can ever imagine." says the introduction and the web site can be found here.

2006-04-20 >> Meguro Parasitological Museum
se Det här muséet, som enligt dem själva ska vara det enda av sitt slag i världen, skulle kunna vara en del i ett viktminskningsprogram, för det får en verkligen att tappa aptiteten. Jag hade under hela besöket som en stor klump i halsen av obehag, kanske därför inträdet var gratis. Det fanns en massa olika parasiter och fiskar eller organ drabbade av dem nedstoppade i spritfyllda glasburkar. Givetvis en del som drabbar människor, som till exempel den på bilden här intill som kan hittas i tarmkanalen (fast är man drabbad borde man nog märka det! Burken är för övrigt ca 3-4 dm hög). Muséet har också världens längsta mask på 8,8 meter som hittades i en man som ätit rå forell. Får ta det lugnt i fortsättningen med sushin....

2006-04-21 >> Ueno (museum, djurpark, helgedom, samuraj)
se Kom underfund med att "National Science Museum" i Ueno, Tokyo, kan vara minst lika äckligt som Parasitmuséet. Där fanns en enorm "inlagd" bläckfisk på två meter, en komage, en dromedarpuckel med mera. Men det fanns ju annat intressant också, allt från tekniska landvinningar till fossil. Sen var det "ganska" lugnt då de flesta skolungdomar som var där på utflykt underhöll sig i "ta-, känna- och prova-på"-området. Annars kan jag meddela att japanska skolbarn inte alls är så lugna som man kanske föreställer sig; de kan springa och skrika i rulltrapporna här också!
I närheten ligger Ueno djurpark. Om det inte var för att jag innehar GRUTTO pass (ett kuponghäfte för 2000 yen, 140 kr, som gäller som inträde på 49 museum med mera) skulle jag inte en gång till besöka denna djurpark - jag mådde förra gången så dåligt inombords efteråt. I mitt GRUTTO pass står det om djurparken, citat: "Now they keeps 500 different animals with the aim of becoming a zoo showing animals elephants such as in nearly wild environment". Visst kan man fundera över engelskans korrekthet men att djuren ska försöka leva så nära som möjligt som i vilt tillstånd är väl lite att ta i. Eller så har jag helt missat att hela Afrikas savann är av betong och alldeles för trång! Okej, sedan mitt förra besök för tre år sen, har det förändrats men fortfarande skulle nog en sann djurvän känna sig lite illa till mods...
Bredvid djurparken ligger också Toshogu-helgedomen tillägnad Tokugawa Ieyasu, killen som enade Japan så att det var lugnt och fridfullt under 200 år. Han ligger begravd i Nikko och för den intresserade finns på Wikipedia en alldeles för lång artikel om honom.
Sist men inte minst blev att beskåda statyn av Saigoo Takamori - den sista samurajen - som filmen med Tom Cruise sägs bygga på. Bilder från allt detta här så klart!

2006-04-22 >> Bergsbestigning ---- Hiking in the Mountains
se Med några elever och lärare från skolan besteg vi Japans högsta berg, nej, världens högst berg, nej, ett högt berg (efter Galenskaparnas sketch om Bröderna St. Gotthard). Ett tidigt tåg tog oss till byn Okutama i västra delen av "Tokyo-länet". Efter en kort busstur begav vi oss uppför mot toppen av det mäktiga berget Kawanoriyama. Stigen slingrade sig upp längs branta stup och hade man trillat ner från den halvmeter breda stigen hade man garanterat krossats till döds. Halvvägs upp stannade vi ett lite längre tag vid detta vattenfall och intog lite specialimporterade Ballerina. Efter 4 timmars vandring var vi på toppen, 1364 möh, 850 meter över utgångspunkten. Tack vare det strålande vädret var vyn njutbar och vi såg toppen av Fujisan. Sen bar det åt nedför genom mörka, vackra och tysta skogar. Väl nere igen blev det ett dopp i ett onsen. Vattnet gjorde huden alldeles kladdig så nu har den fin lyster. Om vattnet även förlängde mitt liv så kortades det snabbt igen av intaget av öl efteråt! Fotografier!
en Went with an early train to Okutama in western Tokyo, not the city but the "kind of prefecture". After a small bus trip we started our 3-4 hour journey to the top of Mt. Kawanoriyama, 1364 m. above sea. On the way we didn't see any cool animals but this waterfall instead. And on the top we had lunch while watching at Mt. Fuji which we could see thanks to perfect weather. Back on the ground again we visited an onsen which made our skin smooth and soft. Of course we enjoyed some beer before our 3 hour journey back home. Pics!

2006-04-24 >> IKEAs öppning
se Då har äntligen IKEA öppnat i Japan. Besökarna hälsades välkomna med folkdans och Daim. Inga rapporter om ihjälklämda, men det kanske är för att japaner är ett vant "köande folk". Vi ville dock inte köa till restaurangen då den ringlade cirka 100 meter. Som "souvenir" blev det en påse Salta sillar som gick åt fort. I Tokyo finns egentligen allt, det är väl bara lakrits som är undantaget. Blir väl att åka tillbaka snart igen, tacksamt då priserna även är lägre än i Sverige!

2006-04-25 >> Myntmuseum ---- Currency Museum
se Var på turiststället nummer 1, Nippon Ginkos valutamuseum. Nippon Ginko är motsvarigheten till Riksbanken i Sverige. Det fanns mest en massa mynt, sedlar och snäckskal. Det var nämligen snäckskal som var valutan i Japan för länge, länge sedan. Fokus var så klart på den japanska valutan; gamla sedlar, krigsvaluta, amerikansk ockupationsvaluta med mera, men även en del svenska sedlar och ett 2-daler mynt stort som ett A5 från tidigt 1700-tal fanns i samligen. Fast allt detta hade jag kunnat vara utan om jag fått ta med mig det jag håller i händerna på kortet. Det är 100 miljoner yen (ca 7 miljoner kronor!!) i 1000-yenssedlar med en vikt på 10 kg. Hur mycket väger då 100 yen??
en Went to the currency museum near Nippon Ginko in Nihombashi. There was a lots of coins and notes of course, but also shells which was the currency in Japan long time ago. The most exciting part was to hold 100 million yen (about 700 000 Euro) consisting of 1000 yen notes in my hands, weighing 10 kilos! Unfortunately I could not bring them home...

2006-04-26 >> Sogakudo - Tokyos musikskola
se Dagens utflykt gick ånyo till Ueno-parken och nu även dess omgivningar. Första stopp blev kulturskatten Sogakudo som är Japans äldsta västerländska konsertsal (se bild). Byggd 1890 och ursprungligen Tokyos musikskola har den fostrat legender som pianisten Rentaro Taki, sångfågeln Kosaku Yamada samt Tamaka Miura som blev den förste japanen att recitera en opera.
I närheten hittade jag en gammal sake-butik från början av 1900-talet. Dock fanns inget till försäljning utan nu är det bara ett museum. Men eftersom jag inte dricker så gör det inte så mycket... Bilder från ovanstående samt lite annat jag såg på vägen.

2006-04-28 >> Kejsarpalatset ---- The Imperial Palace
[bild laddas]se Var hemma hos kejsaren. Men trots att jag bokade in mig för en vecka sen så kunde han tydligen inte ta emot. Han måste nog ha haft något väldigt väldigt viktigt för sig. Men jag kunde iallafall få strosa omkring och få se hans palats, dock bara från utsidan och ackompanjerade av vakter. Men vädret var ju strålande, ungefär som svensk sommar, så inte mig emot. Av det palats där han bor fick vi bara se representationsbyggnaden, det är den som är på bilden. Förresten, vad tror du konstverket framför byggnaden föreställer?
Palatset är faktiskt i tre våningar inklusive en källarvåning även om det inte kanske ser så ut. 160 meter lång så det känns som rätt många gäster kan tas emot. Det är också här han står med sin familj på sin födelsedag och Nyårsdagen och vinkar till folkmassorna. Detta enorma palats, 23 000 kvadratmeter, är dock byggt under 1960-talet då det föregående bombades. Några gamla vakttorn finns dock kvar, bland annat ett som stått sedan mitten av 1600-talet och man kan därifrån under gynnsam väderlek se Fujisan. Bevisen i form av foton på att jag varit här!
Kejsaren är också en hejare på att så (plantera?) ris vilket han gör varje år. Sen sköter han också en silkesmasksodling men i det är nog också frugan involverad. Sist men inte minst är poesiläsningen vid nyår som han har hand om. Då handlar det väl om haiku skulle jag tro.
Jag har tidigare varit i intilliggande Kejsarpalatsets östra trädgård dit man kan komma utan reservation.
en Did a visit to the Emperor. But obviously I wasn't a very important guest so I had to see his palace, or the exterior of it, by joining a tour. As many buildings (castles, temples etc) in Japan have been rebuilt during the 1950's or 60's, the Imperial Palace is not an exception. This is a ferro-concrete building completed in 1968. But there are some buildings (keeps and watch towers) that look the same as almost 400 years ago. The picture shows the reception building of the 23 000 square metres big rebuilt palace. Actually it is a 3 storey building (2 above ground and 1 below) even though it might look smaller. It is also here the Imperial Family is cheered by the public on New Year and his Majesty's birthday. Picture evidence of my visit.

2006-04-29 >> Mitsuo Aida Museum
se I källarvåningen av International Forum vid Tokyo station hittade vi idag till ett trevligt museum. Där beskådade vi den konst, eller snarare poesi, som Mitsuo Aida skapade under sitt liv. Många tänkvärda dikter med översättning till engelska. Rekommenderas för den som har vägarna förbi! Hemsida!
en Visited the Mitsuo Aida Museum at the Internation Forum near Tokyo Station. Here we read the poetry created by this, in Japan, famous man. All displays have english translation and the homepage is here. I recommend a visit if you have the time and are nearby!

2006-04-30 >> JRA Tokyo Racecourse
se Gjorde en heldagsutflykt till JRA Tokyo Racecourse som är en enorm galoppbana i västra Tokyo. Det bästa var att vi inte behövde ägna så mycket tid och uppmärksamhet åt de halvtrista racen utan det fanns ett hästsportsmuseum som vi förkovrade oss i. Där inne fanns också den här racesimulatorn som jag rider på bilden intill och en 360-gradig biograf där vi kollade på en trevlig film om hästar och hästliv. En annan simulator fungerade så att 8 personer tävlar mot varandra där man ska klappa/trumma i rätt takt (som varierande allt efter banan) så att hästen går bra. På slutet kunde man använda en extraknapp som motsvarade piskan...!!
Lite pengar satsade jag dock men det blev bortblåst omedelbums!
en In the western part of Tokyo is JRA Tokyo Racecourse which we visited today. Except spending (and loosing) some money on the races I enjoyed the strange games in the Horse Racing Museum. Except the simulator that I am riding (picture to the right) they also had a 360 degree cinema, with horse films of course, and a race simulator where eight people competed against each other.

2006-05-01 >> Parlamentet
se Gjorde ett studiebesök i det japanska parlamentet. Byggnaden ska likna den i Washinton och stod klar 1936 medan systemet är efterapat det brittiska. Det blev inget politiksnack med Koizumi för det var helt tomt på folk. Däremot blev vi ledda genom maktens korridorer (som hade en 4 km lång röd matta!!) och deras ena vackra kammare (Chamber of House of Councillors). Stolarna var lite lägre än de i Riksdagen och därför torde politikerna inte lika lätt somna men det ska tydligen inte spela någon roll. Det kan ju bero på att japaner är bra på att sova överallt, främst på tåg, ibland till och med stående!! Bilder på annat än souvenirer!

2006-05-01 >> Rikugien och Kyuu Furukawa-trädgårdarna
se Vilken skönhet med lanternan som står precis där det virtuella vattenfallets utflöde når dammen. Denna vy är från trädgården Kyuu Furukawa som ligger i norra Tokyo vid Komagome. Detta är den japanska delen som skapades av en känd trädgårdsmakare från Kyoto vid namn Jihei Ogawa. Den innehåller även en västerländsk rosenträdgård samt ett brittiskt aristokrathus. Något större och med fler besökare var Rikugien, en liten promenad därifrån. Besökarantalet påverkade inte lugnet märkvärt, värre var det med helikoptrarna som svävade ovan med högtalare som skalderade ut Första-maj-tal. Riktigt störande men det märks nog inte på dessa bilder som återger lugn och harmoni.

2006-05-02 >> Vetenskapsmuséet Miraikan
se Miraikan (på engelska National Museum of Emerging Science and Innovation) är ett vetenskapsmusuem på ön Odaiba. Där fanns ett planetarium som visade en ganska ointressant film om vad vi inte kan se i rymden med blotta ögat. Desto bättre var de övriga avdelningarna där det fanns jäkligt många prylar att ta på och leka med. Men tyvärr fick bara barn sitta på rymdtoaletten (lyckos Takara...). Till och från hade de också olika shower, bland annat med robotar (dock såg inte jag den, men det finns iallafall!!).

2006-05-03 >> Golden Week
se Golden Week, GW, ([Gooruden Uiiku] på japanska) började idag vilket innebär att nästan alla japaner har ledigt. Förstås inte alla utan kontorsfolk och industriarbetare, folk som jobbar inom servicesektorn har väl det extra häktiskt! Folk är lediga denna tid på året då det är som bäst temperatur och tar tillfället i akt att resa både i och från Japan. Detta leder så klart till igenkorkade vägar och redan 07:30 på morgonen vittnade nyheterna om 35 km långa bilköer. Det var inte precis där vi skulle åka så det hindrade inte oss, men vi fick självklart erfara andra köer. Se bara på bilden som jag tog på motorvägen. Vi reste söderut i prefekturen Chiba till ett ställe som jag redan glömt namnet på. Där åt vi iallafall soba med bergstempura. Det är alltså grönsaker som växer i bergen och som friteras och serveras med nudlar. Mumsfilibaba! Efter lunchen blev det promenad längs en flod och dess många vattenfall. Efter ett bad (inte i floden då det var för kallt, utan på ett sento) tog vi vårt pick och pack och for hem. På hemvägen stannade vi för lite kiss-, (rök-,) och souvenirinköpspaus. Jag köpte jordnötter som är Chibas specialitet. På samma sätt är prefekturen Aomori känt för sina goda och saftiga äpplen, Akita för sitt ris, Chizouka för sitt gröna te. Visst odlas alla dessa produkter lite här och var men detta är produkter som får växa under optimala förhållanden och därför blir av högsta kvalitet! Hur som helst, jordnötterna kostade 294 yen men jag gav 295. Då affären höll på att stänga så hade de tagit undan kassan men trots att växeln bara var 1 yen, motsvarande 7 öre, så envisades personalen om att springa ut, växla och ge tillbaka 1 yen trots att jag upprepade gånger sa att det inte behövdes. En sån sak är verkligen bara i Japan det händer! Bilder
en The Golden Week has started which means that many japanese have vacation and that the roads are filled with cars. We encountered some traffic jam but not more than I had expected. We went to the southern parts of Chiba prefecture to eat nice food, slowly walk along a river and its many waterfalls and taking a bath (not in the cold river though). As souvenir I bought peanuts which is the Chiba speciality! The photos

2006-05-04 >> Yebisu Beer Museum
se För att komma till Yebisu Garden Place från Ebisu-stationen tar man lättast Yebisu Sky Walk. Det låter väl ganska coolt men det är egentligen bara en lång korridor med några kurvor. Det high-tech-iga är väl de vågräta rullbanden som i gångfart transporterar alla lata människor. I Yebisu Garden Place finns restauranger, affärer, kontor samt så klart ölmuséet som var främsta anledning för vår visit. Det började med historien bakom Yebisu, eller Ebisu som det ibland också skrivs, sen reklamaffischer, tillverkningsmetoder och sist ölhallen! På reklamaffischerna gjorde jag en liten intressant upptäckt, vilket du kanske också gör om du sen ser bilderna. Det var att alla utom två föreställde kvinnor och öl. Men när det visas ölreklam på teve är det i nio fall av tio män som dricker öl. Undantaget är väl för lågkaloriöl. Varför? Efter denna notis kom vi alltså till ölhallen där man kunde prova olika sorters öl. Vi köpte ölprovningsmenyn med fyra olika sorters öl á 2 dl inklusive en påse kex för 400 yen (30+ kr). Två av ölsorterna är de som jag står framför på bilden. Den vänstra kan jämföras med Falcon Bayerskt medan Yebisu Black är mer som Guiness. I souvenirbutiken sålde de en massa ölrelaterade produkter, bland annat annorlunda ölchoklad och ölkola som jag införskaffade!

2006-05-05 >> Pojkarnas dag ---- Boy's Day
se I Japan är 1/1, 3/3, 5/5 osv speciella dagar. Den tredje mars är ju tjejdagen och dagen som tillägnas pojkar inträffar alltså idag. Här och var hängs koinobori upp som alltså ser ut som karpfiskar. Om man har pengar så tar man även fram den samurajrustning som pojken fått som liten.
Jag och min kompis tog dagen till ära att åka till helgedomen Nezu som ligger inte långt ifrån turistiga Ueno. Varför denna plats valdes var för att azaleorna är som vackrast nu och turisterna är få. Där uppskattade vi även rytmiskt taikospel som en grupp bestående främst av tjejer framförde. (Se lågupplöst video här.) Mat inköptes i stånden som låg precis bredvid helgedomen. Och så bilderna förstås...
en Since today is the Boy's Day (every year, May 5th) me and my friend went to Nezu shrine to enjoy the beautiful azaleas, see taiko drumming (low resolution video here) and eat the interesting festival food. Photos.

2006-05-05 >> Bandai Museum
se Jag kan inte säga att jag är särskilt intresserad av det som erbjöds på Bandai Museum (sidan på jappanesianska) men det var ändå coolt att se hur stort det är. Bandai är tydligen (jag vet, jag är inte så insatt) namnet på ett stort leksaksföretag. De tillverkar animerade filmer (anime) och figurer i plast. I muséet fanns det allt från kända (?) figurer som Godzilla, Ultraman och Gundam som alla är jättar (jätteödla, jätterymdgubbe, jätterobotar) till en himla massa tamagochi. Man kunde också, om man köade och betalade, få ta på sig en dräkt/uniform från sin favoritserie och bli fotad. Jag nöjde mig med att ta vanliga kort. Souvenirinköp blev det inget av trots att det fanns mängder (souveniravdelningen är mycket större än själva muséet!).
en Visited the Bandai Museum (in japanese) in Matsudo in eastern Tokyo. Soooo many toys! Honestly I am not at all interested in these kind of giant robots and monsters but it was really cool to see how popular this kind of "culture" is. If you pay you can put on a uniform of your favourite character and take a snap shot. And then the souvenir shop, it was enormous, larger than the museum itself!
Photos and more about the company Bandai and one of the popular series Gundam.

2006-05-06 >> Shiodome till Odaiba
se Idag blev det en heldag i Tokyo. Först bar det av till Shiodome som är en fräsch och ny stadsdel (även om det varit bebyggt innan). Då de muséer som jag tänkt besöka inte öppnat än svängde jag in på Matsushita Electric Works showroom som har allt som behövs i hus. En toalett som jag studerade hade ett rörligt vattenlås så när man spolade vinklades det ner så att risken att inget stannar kvar försvinner. När klockan slagit 11 drog jag till närliggande Gamla Shimbashis järnvägsstation som hade en trevlig fotoutställning med fokusering på gamla bilder på livet kring tåg. Själva stationsbyggnaden är återuppbyggd efter att den sprack och brann upp i monsterjordbävning 1923 men det var ialla fall här som första tåglinjen i Japan gick, mellan Shimbashi och Yokohama. Nästa stopp blev reklammuséet Advertising Museum Tokyo (ADMT) som var riktigt häftigt. Intressant att se hur reklam ändrats från årtioende till årtioende. Ett besök rekommenderas!
Mittemellan Tokyobukten och Shiodome ligger Hama-rikyu-trädgården som kanske inte är den bästa park/trädgård jag besökt men det var iallafall här som shogunatet för länge sen jagade ankor. Tehusen som fanns på området gick upp i rök under bombningarna av Tokyo 1944/45, vilket i och för sig inte är så ovanligt bland Tokyos bebyggelse. En del är dock återuppbyggt.
För att ta sig över bukten till ön Odaiba kan man antingen åka tåg eller båt men jag valde de mer ovanliga sättet att gå över Rainbow Bridge. Varför bron heter så har jag ingen aning om men det var trevligt att se ut över bukten och Tokyos alla hus (många, alla ser man inte). Själva bron ska vara cirka 1 km lång men med påfarter blir det väl det dubbla som man måste gå. Odaiba kom till användning under mitten av 1800-talet då japanerna satte kanoner här för att hålla borta amerikanerna som vill påbörja handel. Om det någonsin sänktes något skepp vet jag inte men till slut öppnades ju iallafall Japan för handel.
På Odaiba sysslar nog de flesta helgflanörer med shopping och restaurangbesök men det finns även några museum här. Jag besökte det maritima muséet som är inhyst i en smått annorlunda byggnad, nämligen det ser ut som en finlandsfärja. Enligt reklamen ska man efter att ha besökt restaurangen vilja inta fin middag på en lyxkryssare, huruvida det stämmer vet jag inte men utställningen om båtar och allt annat runt omkring var bra. Det fanns mängder av modeller av nöjesfärjor, lastfartyg, segel- och fritidsbåtar, krigsfartyg, framtida undervattensvärldar, ubåtar med mera. Tekniken bakom skeppsteknik visades i form av skrov och framdrivning men även harpuner för jakt av den kontroversiella valjakten.

2006-05-09 >> Sumobrottarfotografimuseum ---- Sumowrestler's Photography Museum
se Idag slogs rekordet för minsta museum som jag besökt. Det var Sumobrottarfotografimuséet i sumobrottarstadsdelen Ryogoku i Tokyo. Museumet bestod av ett rum, eller var det farbrorns garage kanske, på max 10 kvadratmeter. Det fanns en hel del svartvita fotografier tagna under 1900-talet på stora (syftar på kroppsstorlek men säkert också i att de är kända) sumobrottare. Jag kände iallafall inte igen en enda men alla japaner ser ju likadana ut, eller hur är det där?
Muséet kanske inte hör till måste-besöka-platserna men är ändå kul att ha varit där. Om inte fick jag se en massa riktiga sumobrottare i krokarna, kanske lite extra nu när maj månads sumoturnering hålls.
en Today I visited the smallest museum I have ever been to. It was the Sumowrestler's Photo Museum in Ryogoku which is the Sumo area of Tokyo. It consisted of just one room smaller than 10 sq.m filled with black and white photos of sumo wrestlers. Maybe not a must-see for an ordinary person but for sumo maniacs it might be!

2006-05-09 >> NTT DoCoMos mobiltefonmuseum
se Japan är ju känt för sin teknik och inte minst deras mobiltelefoni. Av den anledningen samt att jag såklart är lite intresserad av tekniska prylar ordnade jag ett besök hos NTT DoCoMo som är Japans motsvarighet till Telia Mobile, alltså mobilavdelningen till ett föredetta statligt bolag. Jag fick en visning av företagets mobiler från de 40 år som gått sen det hela påbörjades. Jag var helt själv på muséet, fick ta av mig skorna och sätta på mig sköna tofflor och blev sen guidad av en trevlig japanska flicka som talade lugnt och artigt med vänlig röst. Tyvärr var hennes ordval över min kapacitet så jag förstod långt ifrån hälften, men jag nickade förstående ändå!
Då i slutet av 60-talet så var ju så klart mobilerna inte som dagens mobiler utan kolosser på tiotals kilon som placerades i bagageutrymmet och bara användes av politiker och läkare med mera. 1985 kom telefonen som kunde bäras som en axelväska och två år efter kom Japans första riktiga mobiltelefon med en vikt på nästan 1 kg och standbytid i bara några timmar. Tiden därefter har väl alla haft någon form av kontakt med mobiltelefoner och personsökare (som i Japan heter Pocket Bell) och eftersom designen på telefonerna i Europa och Japan mer eller mindre följts åt samma håll går jag inte in vidare på det. Efter visningen njöt jag ett tag i den lugna trädgården innan jag for vidare till skolan. Ett fåtal bilder från studiebesöket och trädgården.
NTT DoCoMos mobiltelefonhistoria (på japanska men med bilder på svenska ;-)
Wikipedia: NTT DoCoMo (engelska)

2006-05-10 >> Nippon Ginko (japanska centralbanken)
se Förra gången jag var på den japanska centralbanken, Nippon Ginko, så kollade jag på valutor, denna gång hade jag ordnat en rundvandring i banken. När jag bokade för två veckor sen så berättade jag för bankmannen att jag var från Sverige och då blev han alldeles lyrisk eftersom den svenska banken är världens äldsta, lite över 200 år äldre än den japanska som grundades 1882. Byggnaden, "som har högt i tak" (från filmen 4 nyanser av brunt), är byggd 1896 i nybarock med inslag av renässans och är en av pionjärerna av västerländsk arkitektur i Japan. Ovanifrån liknar byggnaden tecknet för yen, 円 , om det var medvetet eller ej visste ej min privata guide. Våning två och tre, som bland annat innehåller en utställning och porträtt på bankchefer, är gjorda lättare än bottenvåningen för att bättre stå emot jordbävningar. Den överlevde till exempel den stora jordbävningen 1923 med undantag för lite brand. Dock kunde arbetet återupptas redan dagen därpå. På bottenvåningen fanns valvet, med en yta som motsvarade två basebollplaner, som användes fram till 2004 och hade en rejält dimensionerad dörr med en vikt på 15 ton ("dörrposten" ytterligare 10 ton) och ett djup på 90 cm. Som minne av besöket fick man med sig en påse sedeltrassel. Om jag har tur kanske jag kan lyckas lösa "pusslet" och växla in den mot en ny!

2006-05-10 >> Kommunikationsmuseum ---- Communications Museum
se Communications Museum är ett museum skapat av NHK (statliga televisionen), postverket samt NTT (televerket) och innehåller allt det där som de sysslar med. Populärast var nog spelet där man fick sitta på en av postens röda mopeder och köra runt och rätt bland gatorna som syns på en TV-skärm. Det var nog den som jag mest av allt ville prova men... Tillhörande postavdelningen fanns också en äldre modell (90-tal kanske) av den svenska postlådan och en otrolig mängd frimärken. På teleavdelningen fanns det så klart en massa telefonväxlar och telefoner som till exempel dessa mynttelefoner från sent 1960-tal tidigt 70-tal.
en The Communications Museum is a museum about communications made via post, telephone and television founded by Japan Post, NTT and NHK. Mainly aimed at children but the "virtual drive of a Japan Post motorbike" may adults also do. When I was there it was too crowded with children so I left it for my next visit. The picture showed here are late 1960's early 70's public phones and can of course be found in the telephone's section.

2006-05-11 >> Tvättmuseum ---- Laundry Museum
se Hakuyosha är ett stort företag i Japan som sysslar med rengöring (kemtvätt med mera) och de har ett museum tillägnat den ädla konsten tvätteri. Mycket intressant tyckte jag och min kompis som drog dit idag (ja, vi är rätt märkliga!). Där kan man beskåda ukiyoe (träsnitt) och kopior av Renoir med motiv anknytna till tvätt. Sen fanns det förstås en del gamla tvättmaskiner, strykjärn, tvättbrädor, kvastar från Polen, Tyskland och Thailand, företagets transportkärra och uniform (happi som är en traditionell japansk kort rock). Det var helt enkelt ett annorlunda museum!
en Visited the Laundry Museum belonging to the cleaning company Hakuyosha. Can you guess what was on display? Of course all kind of things with connection to cleaning like 50 year old high-tech washing machines, irons, brooms for Poland, Germany and Thailand, a transportation cart, a happi coat (traditional japanese clothing), ukiyoe (woodblock prints) and copies of paintings made by famouse painters like Renoir. A very very unique museum, I would say!

2006-05-11 >> Elmuseum ---- Electricity Museum
se TEPCO står för Tokyo Electric Power Company och har ett museum med gratis inträde i Shibuya. Här visas allt om energi som hur den tillverkas och vad den kan användas till. Det bästa var alla spel som tex det där man tävlar mot varandra genom att en maskin läser av ens hjärnvågor och den som är mest avslappnad vinner. Även Sonys hund AIBO visas upp och genom att säga "dansa!" så börjar den dansa och klappar man den på ryggen blir den glad. Fast nja, jag klarar mig nog utan en sån...
en Tokyo Electric Power Company (TEPCO) has an interesting museum in Shibuya. We had just one hour to enjoy ourselfs with the games and it was not enough. It is a paradise for children. Also they show the capabilities of the AIBO dog from Sony. It could dance if you told him/her/it but I think I can still live a while without that kind of toy.

2006-05-11 >> Hello Kitty-bananer ---- Hello Kitty Bananas
se Idag när jag var inne på en konbini såg jag bananer till försäljning. Antingen kunde man välja bananer i en Hello Kitty-påse för 130 yen styck eller i en påse med en gorilla på för 89 yen! Vilken skulle du välja?
en Today at the konbini I found two types of bananas, or, two type of bags for the banana. Either you can choose the Hello Kitty banana for 130 yen or the ordinary one with a gorilla printed on it for 89 yen! Which one would you choose?

2006-05-12 >> Japanska rustningar ---- Japanese Armour Museum
se Av ren tur så fanns det i samma byggnad som Pachinkomuséet som vi var på väg till även ett museum innehållande över 30 stycken gamla japanska rustningar. Bara att se hjämarna och ansiktsmaskerna skulle kunna vara ett museum bara det, där man skulle kunna ha de indelade efter "med eller utan mustach"!
Det skulle vara himla kul att få prova en sån där rustning (de går ju att köpa och rika familjer gör det av tradition till sina pojkar i barnaålder) och bäst av allt att få jämföra med en europeisk rustning. Antar att den typiska europeiska riddarutrustningen är långt mycket tyngre och svårrörlig än den japanska motsvarigheten. Det för mig genast in på svärd som ofta användes för att penetrera just rustningarna. Och det fanns en del av det i en monter, allt från normallånga till de korta som används för att sprätta upp sin mage när livet skall avslutas. Här visades vackra slidor upp istället för klingor som på det tråkiga svärdsmuséet i Shinjuku. Keramikavdelningen drog vi, två killar, genom rätt snabbt även om faten såg både gamla och dyra ut. Bilder som jag tog på svärd, rustningar och hjälmar.
en In the same building as the Pachinko Museum which we were heading for was a museum focused on japanese armour. It was a surprise for us - two guys - and of course we became extremely excited. In the large exhibition room was over 30 real, old and beautiful samurai armours. I would really like to try them on but it is too expensive to buy one, even though some families by tradition do it for their young sons. And then compare it with an european armour and see how much lighter the japanese one is. Since the japanese armour was much thinner than the european the swords didn't have to be so enormous. The beautiful shape of japanese blades can be seen at the boring Sword Museum in Shinjuku but here they display sheaths. Please remember that short swords are used for cutting up your belly and the long ones are for fighting and head chopping! Antique ceramics are also in display but we didn't care too much about that. Photos of the armoury and swords from the museum.

2006-05-12 >> Pachinko
se Om jag fick bestämma skulle jag utse Pachinko till världens tråkigaste, mest meningslösa, mest irriterande och högljudaste spel. Jag har aldrig träffat en enda utlänning som gillar detta spel, ändå har det något slags dragninskraft. Spelet går ut på att skjuta kulor som sedan skall trilla ner i ett hål, alltså ungefär som ett sånt där spel som (vars namn jag glömt) en del kanske gjorde i slöjden där danken hoppar mellan spikarna och slutligen trillar i ett hål med förhoppningsvis hög poäng som resultat. De gamla handgjorda Pachinkomaskinerna (före andra världskriget) i trä fick man sätta i kulorna en och en och sen med lagom kraft dra i en spak för att få kulan dit man vill och trillade den ner i ett hål fick man tio tillbaka. Med tiden (70-tal, tidigt 80-tal) kom automatisk ivägskjutning så man håller bara i ett reglage så pumpas kulorna iväg en efter en. Innan dess, 1960-tal, såg maskinerna ut som på bilden. Med den digitala åldern kom också den irriterande musiken, men enligt museiguiden så märker man inte av den då man är så insatt när man spelar. Den kraftiga musiken med hjälp av bullret från kulorna och all rök i lokalen gör att jag med många andra snabbt får ont i huvudet.
Förut var det skicklighet men nu så är det mer tur för när kulan trillar ner i hålet så får man inte automatiskt kulor tillbaka utan då rullar en digital enarmad bandit igång och vinner man då så får man ut kulor. Givetvis så kan vinstsannolikheten styras via en dator. Detta har lett till att antalet Pachipro, professionella Pachinkospelare, har minskat och istället gått över till enarmade banditer.
Man behöver inte tycka om Pachinko för att besöka och uppskatta Pachinkomuséet (på japanska men med en del bilder) i Ueno. Trots fotoförbud lyckades jag ta några bilder.
Läs mer om Pachinko på Wikipedia
en Me and my friend visited the, whether you like Pachinko or not, higly recommended Pachinko Museum (page in japanese but with some photos). On display are Pachinko machines from the early 1940's til today and it is interesting to see how it has developed, from a skill-based machine to more or less luck if you win. Since Wikipedia has a nice article about Pachinko I will not explain more but please enjoy the photos I took.

2006-05-14 >> Tunnelbanemuseum
se Var för andra gången i mitt liv på ett tunnelbanemuseum. Första gången var på Moskvas tunnelbanemuseum och det var otroligt litet och för att komma in gick man in genom någon liten oansenlig dörr, men det var ändå av toppklass precis som tunnelbanan där är. Tokyos tunnelbana är fantastisk den också men främst i avseende på att alla tåg alltid är på tid. På detta museum fanns givetvis historien om Tokyos tunnelbana som började på 1920-talet. Givetvis fanns det för den tekniske saker att lära sig men främst var det inriktat mot barn med tanke på alla simulatorer med mera. För statistikern kan jag meddela att i Tokyos tunnelbana reser varje år över 2 miljarder människor vilket blir hela 5,5 miljoner resenärer per dag!

2006-05-14 >> Tokyo Sea Life Park ---- Tokyo Sea Life Park
se I Japan äts det ju en massa fisk och en populär en är tonfisken. Det kanske inte finns ett museum tillägnat tonfisk men på Tokyo Sea Life Park finns det en otrolig mängd tonfisk. Jag hade turen att vara där under utfodringen och då var det en jäkla fart på dem när de simmade runt runt runt. Givetvis fanns andra vattenlevande växter och djur och näst häftigast var min favorithaj - hammarhajen. Helt klart värt ett besök men man kanske ska undvika söndag då det är tjockt med folk! Ett fåtal bilder och en video när tonfiskarna matas.
en I can recommend a visit to the Tokyo Sea Life Park in eastern Tokyo. Perhaps you shouldn't go on the weekend to see the tunas and hammerhead sharks, but any other day is nice, especially if you can see the feeding. Enjoy a few photos and a video shot at feed time.

2006-05-14 >> Odaiba II
se Anledning till att vi åkte till ön Odaiba var för att det var sista dagen som de på Panasonic Center hade en utställning om dinosaurier som jag hade inträdesbiljett till och det vill man ju inte missa. Över förväntan lugnt trots förutsättningarna. Förutom dinosaurierna blev vi intervjuade av något TV-team, troligen inget seriöst som NHK utan de klipper väl ihop det och sätter in i nåt komiskt program där japaner får skratta åt vår japanska. I Panasonic Center som är ett showroom för Panasonic fanns det även en massa olika Nintendo-konsoller som fritt fick nyttjas. Dock så hade inte deras nya Wii-konsoll dykt upp än.
Nästa anhalt blev på gångavstånd Toyotas showroom där vi provade racingsimulatorer och jag lyckades klämma ner arslet i en rally-bil dessutom. Lite omodernare blev det i History Garage som även det var gratis. Här finns allehanda gamla bilar; japanska, europeiska och amerikanska. Finansiering sköts väl genom försäljningen av samlarbilar som det fanns ett enormt utbud av. Bilderna från hela faderullan.

2006-05-14 >> Venus Fort
se Enligt min guidebok så är Venus Fort "en nöjespark för kvinnor". Och det kan jag nog hålla med om! När vi kom in i detta shoppingcenter fick vi en chock. Vi kom in som i en annan värld vilket ni kan se på bilden och den världen ska nog föreställa Italien en strålande dag. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men stället är verkligen unikt! Följer man gatorna kommer man till slut till en riktig italiensk fontän. Och för att inte nämna personalen som jobbar här (ej i butikerna utan i informationen, vägledning (!) etc) som skulle kunna vara hämtade ur en Romeo och Julia-pjäs! Ytterligare några bilder
en Venus Fort is described as "a theme park for ladies" in my guide book and I can not do anything but agree. When I entered I wondered where I have come (of course, it looks like Italy but..). And the staff at the information desks and the staff asking you where you want to go when you are looking on the guide map are wearing clothes which could be borrowed from a Romeo and Juliet play. Finally, this place would be nothing without a real italian style fountain, which it has of course. Please enjoy the photos!

2006-05-15 >> Sony
se Efter att det kom fram att det på Sonys CD-skivor finns spionprogram som används för övervakning av din och min musiklyssning har jag tappat förtroendet för Sony rejält. Men då företaget inte bara är en av världens största tillverkare av elektronikprodukter utan också en av de mest kända kunde jag inte avvara ett besök i deras museum.
Namnet Sony kommer från latinets sonus eller sonic med betydelsen ljud och ordet sonny som har betydelsen liten storlek eller liten pojke. Nuvarande namnet är väl iallafall lite lättare att komma ihåg än tidigare Tokyo Tsushin Kogyo Kaisha. 1950 kom deras första produkt - en bandspelare. Det intressenta är att bandet var pappersbaserat men så är ju också japanerna kända för att använda papper till allt möjligt också! Denna bandspelare och många produkter därefter kan beskådas i Sonys museum på huvudkontoret i Tokyo. Givetvis fanns deras kanske mest kända produkt - Walkman - eller som vi av någon anledning kallar freestyle med i utställning. Fick reda på att den hade två uttag för hörlurar vilket gjorde den perfekt för par. Några bilder finns och dessa ser du genom ett klick här
en The name Sony comes from the latin words sonus and sonic meaning sound and the japanese word sonny meaning small thing or small boy. At the Sony Museum at the headquarter in Tokyo they show their products from the beginning in 1950 when the company was called Tokyo Tsushin Kogyo Kaisha til recent products as handheld computers and the robot dog AIBO. Their first product was a tape recorder which used a paper based tape, but as everyone already know the Japanese use paper for lots of things; are the space rockets next? The picture depicts the world famous Walkman and other picture I took can be seen here.

2006-05-16 >> Kultur och tradition i Sumida
se I Tokyos östra del Sumida finns det något som kallas Sumidas 23 små muséer. Idag lyckades jag pricka av fyra stycken trots att bara två var öppna! Först kom jag till ett hagoita-museum vilket på engelska kallas battledore och är föregångaren till dagens badminton. Muséet var dock stängt men eftersom många av dessa 23 muséer är lokaliserade hemma hos folk som sysslar med detta som hobby eller jobbar med detta så traskade jag in eftersom skjutdörren var olåst, ropade efter någon dock utan att få svar, tog sen ett kort och gick. Dessa "badmintonracketar" tror jag är gjorda av trä och sen prydda med fina motiv tillverkade av samma material som man gör kimono av. Riktigt vackra! Hur som helst, nu avprickat. Effektivitet var ledordet. Dock innan jag hittade dit så hade jag gått runt omkring ett tag. Det är nämligen så att japanerna inte har gatunamn och jag inte brytt mig om att lära mig hur man verkligen ska hitta en adress eftersom alla restauranger, muséer, affärer och så vidare förser oss med kartor med "målet" angivet. Men det var inte så svårt. Tex adressen 5-43-25 i någon viss stad står detta för femte distriktet, 43:e kvarteret och 25:e huset. Man kan alltså kringla sig fram till rätt ställe till slut ändå!
Nästa "museum" var ett dockmuseum och det prickade jag av genom att stå utanför dörren och bara titta in.
Det tredje var i en verkstad som såna där vikbara skärmar (byååbu på japanska) tillverkas och där träffade jag en trevlig ung kille som jag snackade mer om annat än om dessa vikbara skärmar.
Sista anhalt blev jag mest imponerad av. Det var hemma hos en farbror som ägnat sin fritid i livet åt att tillverka Noh-masker. Noh är Japans äldsta konstform och vad jag har hört så fungerar den mycket bättre än sömnpiller! Maskerna däremot var otroligt bra gjorda och några bilder på dessa finns som vanligt här. Bilden här bredvid föreställer en mask som föreställer en arg kvinna men det behöver jag kanske inte förklara då varenda kotte kan se det själv! (Det är alltså inte en djävulsfigur....)

2006-05-17 >> Mellanstadietjejer
se På hemvägen på tåget satt jag men bredvid stod 5-6 stycken mellanstadietjejer i sjömanskostym. (Många skolors skoluniformer är baserade på något europeiskt lands (kanske brittiska) marina sjöslags uniform som de hade för 100 till 150 år sen eller nåt sånt.) Iallafall såg jag i ögonvrån att de tittade mycket åt mitt håll och när jag vände mitt huvud ditåt så vände de också bort huvudena. Ett tag pausade jag musiken från ipoden och då hörsammade jag fraser som "takai hana" (=hög (stor) näsa), gaijin (=utlänning) och så vidare. Och strax innan jag kom till Funabashi station så tog jag av mig hörlurarna och då viskade de "Funabashi, Funabashi" till varandra. Det är inte första gången jag är med om att vara samtalsämne och det stör mig inte heller. Det kan faktiskt vara rätt så lustigt!

2006-05-18 >> Tabi ---- Tabi
se Tabi är en japansk variant på skor och strumpor i ett, med stortån separerad från de övriga. Ofta kan man se dem hos folk som kör runt jinriksha eller på folk som deltar i traditionella aktiviteter på festivaler. I Ryogoku i västra Tokyo finns det till och med ett litet museum. Eller, egentligen är det en tabi-skräddare som tillverkat tabi åt många sumobrottare och några andra kändisar, däribland John Wayne, och därför samlat på sig en del tabi och fotavbildningar. Undrar hur det hade fungerat med tabi istället för ridstövlar i vilda västern?
en Tabi is a kind of shoe and socks in one! Ordinary people don't use it today, but you can see the people driving jinriksha or participating people at festivals use them. In Ryogoku, western Tokyo, there is a tabi maker who has collected tabis and foot prints from famous sumo wrestlers and other famouse people, for example the actor John Wayne. What would have happened if he used tabi instead of boots in the wild west?

2006-05-18 >> Bromsmuseum ---- Brake Museum
se Jag har nu förstått att det finns alla möjliga märkliga ställen och museum i Tokyo. Det finns till och med ett bromsmuseum! Bromsar i alla de slag och former; från bilar, Formel-1-bilar och Shinkansen-tåg (bild). När vi gick fick vi varsin present - ett bromsbelägg. Precis vad jag alltid önskat!
en I have now realized that you can find any strange thing in Tokyo. What do you say about a break museum? I visited one today and on display was brakes from ordinary cars, Formula-1 cars and the Shinkansen train (see picture). When leaving we both got a present - a break pad. Yohoo!

2006-05-18 >> Fyrverkerimuseum
se Varje sommar samlas tusentals människor för att sätta sig ner på marken, äta mat och dricka gott samt titta upp på himlen. Och vad är det man tittar på? Jo, hanabi (blomstereld) så klart. Eller som det heter på svenska: fyrverkerier. Företag och städer spenderar enorma summor på detta populära nöje. I Ryogoku finns ett fyrverkerimuseum och det var inga dåliga fyrverkerier de hade där. Kulorna på bilden skickas 400 meter upp i luften innan de sprängs och visar sina vackra färger över ett stort område. Hur miljön påverkas blev jag inte informerad om. Förra sommaren var jag på ett sådant evenemang och det kan du läsa mer om här.

2006-05-19 >> Fransman?
se Jag åkte till Meiji universitet för där på deras museum finns det på juridikavdelningen en massa gamla tortyrutrustningar. En vanlig metod var att lägga ett antal 20-kilosstenar över benen på de som skulle erkänna vad de gjort. Och de som dömts till dödsstraff kunde sättas i en låda med bara huvudknoppen stickandes ut. Bredvid lades slöa sågar som förbipasserande fick använda för att skära i halsen med! Dagens tortyr, enligt mig, är att studera kanji. Hur som helst, de som guidade förstod ju att jag var utlänning och innan jag hinner svara så undrar de om jag var från, håll i er, Frankrike. Det är första gången som inte förstahandsgissningen är amerikan. Visst, jag ska inte klaga för i Europa så hamnar koreaner, japaner och kineser i folkgruppen "kineser". Andraalternativet brukar vara England eller Australien följt av Kanada.

2006-05-19 >> Jordbävningssäkra
se Jordbävningar är ju vanligt förekommande så då kan dessa stolpar användas för att säkra skåp och hyllor. Jag har dock aldrig sett någon i verkligheten - denna är från Brandmuseum. Där fick jag också lära mig att under Edo-perioden så var brandbekämpningstekniken sådan att man rev närliggande hus för att stoppa spridningen. Låter som upplagt för grannosämja men å andra sidan brann inte hela stan opp!

2006-05-20 >> Sanja Matsuri
se Sanja Matsuri är Tokyos största festival och hålls varje år i Asakusa i Tokyo. Jag åkte dit för att få se när 1-tons-omikoshi (bärbara helgedomar) bärs fram av över 70 man men jag fick tyvärr bara se de små varianterna. Dock såg jag en otrolig mängd människor. På festivaler spelas det också traditionell musik. Om det får kallas musik; enligt mig är det några som trummar och blåser i flöjtar efter eget behag. Om du vill lyssna själv så finns det en video från festivalen. Givetvis finns det även fotografier.
en The biggest festival in Tokyo is Sanja Matsuri which is held annually in Asakusa. I went to see the heavy omikoshi (mobile shrines) with a weight of 1000 kilos carried by at least 70 men. But, I came wrong time of the day so I saw just smaller ones. Never mind, I saw lots of people instead and I could listen to the annoying festival music. Please feel the festival feeling in this video or have a look at the photos.

2006-05-22 >> Katastrofberedskap ---- Disaster Prevention
se I Japan så lever människorna ständigt i naturens våld och det finns ett flertal saker som de flesta japaner är rädda för. Det är jordbävningar, blixtnedslag, eldsvådor, tyfoner och oyaji (gubbar!). Den värsta är väl jordbävningen då den inträffar utan förvarning (liksom oyaji??). Som katastrofberedskap besökte vi idag ett av flera katastrofberedskapscenter i Tokyo där man kan träna så att man i skarpt läge handlar korrekt. Först fick vi se en 3D-film om jordbävningar som var jäkligt läskig och tyvärr väldigt realistisk. Jag har ju varit med om ett flertal mindre jordbävningar men om jag råkar ut för en riktigt rejäl en så kommer jag garanterat behöva byta kalsonger! Sen utsattes vi för skyfall och stormar, fick krypa i rökfyllda gångar och sist köra jordbävningssimulatorn. Rummet skakar så att det motsvarar nästan en 7:a och då slungas man fram och åter på golvet och innan inredningen börjar falla ner på en bör man ha sökt skydd under ett bord. Se video från simuleringen.
en In Japan you can experience many different nature disasters. Tyfoons and earthquakes are perhaps the worst and at Disaster Prevention Centers people can learn how to handle correct in a real situation. At first they showed a 3D film about earthquakes and now I have really got respect for these powers. And I absolutely don't want to be in Tokyo when the next big earthquake occurs. After that we experienced tyfoons and trained how to escape from smoke-filled corridors. Finally we found out how it is to be in a earthquake that almost reaches a 7 on the Richterscale. Everything around you will move! See a video from the earthquake simulation.

2006-05-24 >> Rökfrihet
se I Japan tillämpas rökfrihet mer än rökfritt, vilket jag avskyr men så klart är glädjande för den enorma gruppen rökare. På restauranger finns det så klart (små) rökfria avdelningar men på ett ställe jag ibland besöker är några bord längst in i restaurangen mot väggen rökfria. Resterande 90% av rummet är rökning tillåtet och skiljeväggen består av ett 1 meter högt plank som är mer symboliskt än att försöka förhindra röken. Komiskt!
Å andra sidan är rökning gåendes på gatan i Japan ej tillåtet och om farbror Polisen ser dig så blir det 2000 yen (ca 150 kr) omedelbums. Nyligen har antalet anti-rökvakter ökat (de som patrullerar på bilden) och man ser dem ganska ofta. Främsta orsaken är väl att det är så trångt med alla människor att risken att bränna någon är stor.

2006-05-24 >> Busschaufförssimulator
se I Japan, och i synnerhet Tokyo, finns det hur många spelhallar som helst där man lätt kan fördriva både tid och pengar. Ibland händer det att man slinker in och då spelar jag helst taiko-spelet (läs mer om dessa trummor här). Men nyligen har jag också upptäckt spelet "Tokyo Bus Guide" då man sätter sig i förarhytten på en buss. Utöver att ratta den enorma, nästan horisontella ratten så ska man sköta dörröppning, trycka på knappen som meddelar resenärerna om nästa stopp och givetvis följa trafikreglerna och stanna på rätt hållplats. Det är inte så actionfyllt men ändå jäkligt coolt! (På bilden kör min kompis genom Tokyos gator.)

2006-05-24 >> Pensionärerna
se Efter ett långt yrkesverksamt liv är det långt ifrån alla som slutar jobba. Överallt möter man dessa, främst män, som har fått i uppgift att sköta en cykelparkering, varsko fotgängare vid en byggarbetsplats, slussa bilar in och ut på en parkering med mera. Företagen kan på detta sätt till en billig penning få ett jobb skött och mannen kan fortsätta vara stolt över att ha ett jobb att gå till och vara en viktig kugge i ett företags maskineri. Och skulle inte detta finnas kanske andelen skilsmässor efter pensionsålder öka ännu mer. Det händer alltså att männen som "inte varit hemma" under hela livet helt plötsligt inser att frugan man varit gift med i 40 år inte passar så bra ihop med en själv! Detta fenomen har till och med nåt namn, som jag dock inte minns.

2006-05-25 >> Tobak och salt ---- Tobacco and Salt
se Var på Tobak- och saltmuséet i Shibuya. Det var rätt intressant med historien bakom och tillverkningssätt för dessa produkter. Dessutom fanns det en enorm mängd cigarettförpackningar från senaste århundradet samt en tobaksautomat från 1930-talet. Skulle inte förvåna mig om det satt en liten japan i automaten som skötte hanteringen. Kan väl säga att utvecklingen gått framåt på det området. Bäst var väl souvenirbutiken, gissa vad som fanns? Jo, en massa salt!
en Visited the Tobacco and Salt Museum in Shibuya. It was interesting to see the history and manufacturing of these products. They had also a buying machine from the early 1930's, it has changed since that time... Best of all was the souvenir shop where you could buy, yes please guess, salt!!

2006-05-26 >> Tatami ---- Tatami
se Jag har nyss blivit ägare till en tatami-matta. Det är dock ingen riktig då dessa är ca 5 cm tjocka och skulle vara svår att medta på flyget utan det är istället en som kan vikas, ungefär som en bastmatta. Dessa mattor mäts i enheten djåå och en djåå motsvarar ungefär 90 cm x 180 cm, beroende på vilken del av landet man köper mattorna i. När man tittar på storleken av lägenheter et cetera så anges den i detta måttsystem tillsammans med kvadratmetern. Min matta är på två djåå och kommer fylla ett rum med dess härliga doft av rishalmstrån.
en I have just bought a tatami mat. Since a "real" one is about 5 cm in thickness and that would be quite troublesome and expensive to carry on the airoplane I bought a thin one that can be folded. But the area is real though. Tatami is measured in joo and one joo is about 90 cm x 180 cm. My mat measures 2 joo and will fill a room with its lovely aroma of straw.

2006-05-27 >> Middagskryssning
se Gjorde en liten kryssning i Tokyobukten med Naoko och hennes kompis. Det var ju mörkt ute så det gjorde inte så mycket att det regnade förutom att vi inte kunde se fyrverkerierna från Disneyland som de har varje kväll (dock ej vid regnoväder). Det var ingen räkfrossa men väl god italiensk mat. Emellanåt spelades det musik på flygeln; det var alltså som på Titanic förutom att det slutade lyckligare. Eller? Helt plötsligt skakade hela båten till och de flesta blev lite skärrade. Strax därefter följde ett meddelande om att vi kört på en val! Om jag ändå haft med mig harpunen...

2006-05-28 >> Sportfestival
se Det finns något som heter sportfestival i Japan och det är ett arrangemang som anordnas av skolor och förskolor. Då kan familjen samlas och de olika årskurserna kan antingen tävla i löpning och stafett eller dansa eller visa upp konster. Roligast var så klart sjätteklassarna som först gjorde individuella (styrke-, nja?)-uppvisningar och sedan byggde torn av sig själva. För mig är det ovant att se något liknande så tankarna gick lite åt "en propagandafilm om en nations starka och friska barn"... Nu var det väl bara jag som funderade så och med tanke på hur roligt barnen verkade ha kanske det är något att efterapa?

2006-05-30 >> Cyklar
se Man skulle först kunna tro att cyklar inte används i Japan då landet är så high-tech men det är nästan lika vanligt som i Peking (tror jag....). Men de skiljer sig lite från i Sverige. För det första så finns det bara damcyklar (nej, jag har faktiskt sett EN herrcykel under 11 månader!) och alla har sadeln så långt ner som det bara går. Om det jag hört stämmer eller ej är oklart, men förklaringen ska vara att då det är så mycket trafik i Japan och många korsningar ska cyklisterna alltid kunna sätta ner fötterna på marken sittandes. Det både ser märkligt ut och är ej heller optimalt ur kraftöverföringssynpunkt. Dessa saker bryr jag mig direkt inte om då jag inte cyklar så ofta. Men det finns två saker som är hemska med alla dessa cyklar. För det första har de en förmåga att framföras på trottoarer med massor med folk. Jag är hur rädd som helst när jag har en gnisslande cykel bakom mig. Väntar bara på att bli påkörd. Och ja, gnisslandet. Jag vet inte om det är den japanska värmen som torkar sönder gummit på bromsarna eller vad orsaken nu kan vara men det låter hemskt från i princip varenda cykel när det bromsas. Det verkligen skriker om bromsarna så att det skär i hjärtat...

2006-05-30 >> Majväder
se Här kommer en liten väderrapport så här i slutet av maj. Det har börjat bli rätt så varmt, lite över 25 grader. Hade vi varit i Sverige hade vi nog kallat det för högsommar men nu är det ju Japan så början av sommar passar nog bättre. Idag var det soligt och fint men helt plötsligt började det åska och regna och det är väl ett förtecken på vad som komma skall, regnperioden.

2006-05-31 >> Sugamo ---- Sugamo
se Det finns en stadsdel i Tokyo som heter Sugamo. Vad som gjort denna plats intressant är ett tempel som är tillägnat någon gud som tar bort både fysisk och psykisk värk. Detta medför att det är främst pensionärer som kommer hit för att be eller köa för att få komma fram till en Kannon-staty som man tvättar och sedan berör på den plats man själv har ont och vips överförs smärtan till statyn. Om inte det fungerar kan man ge en slant till en präst som då ber för dig. Och om inte det fungerar får man väl slutligen köpa någon traditionell eller västerländsk medicin som säljs i närheten. Förutom detta kan man även ägna sig åt shopping men då de flesta besökarna här är äldre damer så är modet därefter. Givetvis säljs även väskor, hattar, paraplyer/parasoll, tantskor, käppar, grönt te, riskakor och andra (ogoda) japanska godsaker, förkläden, städutrustning och sist men inte minst såna där shoppingvagn-och-väska-i-ett som pensionärer har monopol på! Bilder!
en Visited the Sugamo area in Tokyo. What makes this place unique is the temple Koogan-ji dedicated to the thorn-removing God. That makes it very popular for old people and especially old women. They also have the oppertunity to remove the pain by pouring water over a Kannon statue and then vipe the corresponding place to transfer the pain. Because so many old women come here the shopping is aimed for these people as well selling everything from medicin, aprons, shoes and hats to walking sticks and cleaning tools.Pictures!

2006-05-31 >> Fugu ---- Fugu
se Så här några timmar efteråt lever jag fortfarande. Hade jag varit förgiftad hade jag säkert redan märkt av det då giftet är 1200 gånger starkare än cyanid. Det jag pratar om är så klart blåsfisk, eller Fugu som det heter i Japan. För 4000 yen (ca 300 kr) per person blev vi serverade det billigaste de hade på menyn, Fugu är alltså inget man slänger i sig en lunch eller efter en krogkväll. Då fick vi först fugu-sashimi (rå filé), därefter en gryta där fisken och grönsakerna bara kokats i vatten. Att skölja ned det hela med blev det varm sake med stjärtfenan i. Som jag förstod efteråt så innehåller även skinnet en liten mängd gift, dock inte så att man dör utan effekten är väl som alkohol. Det är detta som är själv tjusningen med Fugu för smaken är det inget ultraparadisiskt över, smakade ungefär lite som torsk fast med mer ben i.
Några bilder
en For the first time, and maybe the last, I have eaten the super mega poisonous pufferfish, called Fugu in Japanese. When I say it contains poison I mean it; it is 1200 times more poisonous than cyanide but as long as the chef removes the bad parts it should be okey. It costed about 4000 yen for a menu consisting of sashimi (raw filet) and then boiled fugu in a pot with vegetables, so it is not the cheapiest thing you can eat... And the taste? Yes, it was good but nothing extra ordinary I think.
Some pictures

2006-06-03 >> Husvisning
se I närheten av mitt hus ligger en hel by med visningshus uppställda från alla möjliga företag, dock ej Sweden House som importerar husdelar från Dalarna. Så jag och Naoko tog oss en titt.
Dagens hus i Japan är väldigt inspirerade av väst men med en japansk touch. Fast de flesta har fortfarande minst ett rum i hemmet (om man har fler än ett rum!) som har tatami-golv och pappersväggar. Jag vet inte om det var för att jag sa att jag var svensk men enligt en försäljare så nämnde han tryckimpregnering som svenskt och någon slags gjutning av stolpgrund skedde på svenskt vis. Huruvida det är sant eller om han ville att jag skulle impulsköpa ett hus vet jag ej. Men om det är sant tycker jag också att japanerna kan lära sig isolera sina hus från oss.
Det var intressant att se hur husen byggs för att motstå jordbävningar. Antingen kan det ställas upp på rejäla gummidynor eller ben som kan glida på något keramikliknande. Eller om båda används i kombination. Är inte helt säker. Säker är jag dock på att om en kommande jordbävning skakar lodrätt som i Kobe 1995 så hjälper inte detta.

2006-06-03 >> Plastpåsar
se Påsanvändningen i Japan är rejält utbredd. Idag köpte jag en croissant i en brödbutik och först la de in den i smörpapper. Sen i en liten plastpåse, typ fryspåsesorten. När sista påsen med bageriets emblem plockades fram sa jag att jag kunde vara utan den, nån måtta fick det lov att vara. Japan är i och för sig väldigt framåt på miljöfronten vad gäller burkåtervinning och miljövänliga bilar men vad gäller den stora miljöboven plastpåsar så...

2006-06-04 >> Kraftåterhämtning
se För att återhämta krafterna från vardagens stress så åkte vi till ett hotell i Chiba-prefekturen där vi bara kunde vila. Fast det är inte så lätt när de har en viking (uttalas "baikingu" och betyder gående bord) med allt möjligt; kött, fisk, grönsaker, sushi, tårta, frukter med mera. Blir en väldans påfrestning att försöka trycka ner allt i magen. På hotellet fanns det också ett bad, både ett japanskt där man sitter och svettas och tittar på stjärnhimlen samt ett nöjesbad. Det fanns också bad med olika tillsatser. De bästa (eller mest annorlunda) innehöll kaffe, örter, gelé (godis). Det fanns också ett badkar som var gjort av guld (och glas, alltså inte helt solid) som ska ha kostat 120000000 yen att tillverka, alltså 7-8 miljoner kronor. Priset att få bada var 1050 yen för 2 minuter och sen ytterligare 1050 yen om man vill ha kort som minne! Skippade detta denna gång... Det enda som var konstigt med hotellet var att det var fullt med märkliga guldmålade statyer som hade passat bättre i Rom eller Aten för länge sen än på ett japanskt hotell. Efter denna minisemester borde jag nog klara av de återstående två veckorna i skolan!

2006-06-05 >> Chinatown, Yokohama ---- China Town, Yokohama
se I Yokohama ligger Japans största kinastad, China Town. Även om mycket i Japan härstammar från Kina så skiljer sig det ganska mycket. Först och främst luktar det lite annorlunda i affärerna med tanke på alla kryddor som används, i fönstrena hänger hela ankor eller grisfötter och annat mums!? Utöver shopping och att äta kinesisk mat kan man ägna sig åt att bli spådd av den otaliga mängden spågummor- och gubbar som finns. På gatorna bjuds det även i vart och varannat gathörn på smakprov av rostade kastanjer.
en In Yokohama is the biggest China Town in Japan located. Even though most things in Japan originally comes from China it is quite different. The buildings are, as you can see, different. So are the shops as well since the smell of spices are much stronger and they put delicous food as whole ducks and pig's feets in the windows. Except shopping and enjoying some chinese food you can also visit one of the many fortune tellers!

2006-06-07 >> Hemlösa
se Man kan ju inte klaga på läget iallfall; strandläge och goda kommunikationer. Men standarden i de hemlösas skjul är väl inte den bästa. Tyvärr finns det så klart även i Japan hemlösa, runt 25000 ska det ha stigit till efter de senaste årens ekonomiska nedgång. Men de skiljer sig från hemlösa i övriga världen eftersom de för det mesta håller sig för sig själva och inte sitter och tigger pengar. Störst ansamling av hemlösa i Tokyo är helt klart Uenoparken där deras skjul står tätt och man kan ibland se dem samlas och sjunga sånger tillsammans. När en festival skulle hållas i en park i Osaka som många hemlösa bor i gav de sig inte i första taget när politikerna försökte köra ut dem med kravallpolisens hjälp, vilket tyder på en god gemenskap och kämparanda. Hur det slutade den gången vet jag dock ej.

2006-06-08 >> Glass med oxtunga ---- Ice Cream with Tongue
se Tack vare ett oanonymt tips från min käre bror fick jag vetskapen om ett smått annorlunda glasstånd i Ikebukuro. Efter lite efterforskning insåg jag att det var spelföretagets Namcos temapark i tre våningar vid namn Namja Town som man inte får missa i Tokyo. Där finns förutom en vanlig spelhall tre mathallar. Den första är Gyoza Museum där man kan välja mellan en massa olika gyoza (enligt mig österlandets svar på ravioli, fast mycket godare än de man fick i skolan) som såldes i en massa olika stånd utplacerade i en stad som försöker efterlikna Tokyo för 50 år sen. Nästa gastronomiska upplevelse bestod av Petit Chou i alla möjliga former och smaker. Sist och helt klart märkligast var Ice Cream City där det erbjöds glass i smaker man aldrig ens kunna tänka sig. Jag och min kompis provade wasabi (grön pepparrot) eftersom den är så förknippad med det japanska köket samt oxtunga. Den senare gick faktiskt att äta medan wasabiglassen var vidrig. Oxtungeglassen påminde till utseende om Daimglass men istället för söt Daim blev det små impulser av köttsmak! Annorlunda! Om jag har möjlighet att återkomma till Ice Cream City kan jag tänka mig att prova bläckfisk, indisk curry, räkor eller någon annan av de märkliga sorterna som finns!
Givetvis blev det några konstiga bilder knäppta i Namja Town.
en Visited the incredible theme park Namja Town in Ikebukuro. The main attraction may be the ice cream theme park called Ice Cream City where you can enjoy (or try) ice creams of really innovative flavors. How about wasabi (horse radish), tongue, octupos, indian curry, shrimp? We tried wasabi which was horrible and the edible tongue. There are also two other food theme parks in Namja Town aimed at gyoza (eastern style ravioli) and Petit Chou.
We took of course some stupid photos in Namja Town.

2006-06-09 >> Regnperiod ---- Rain Season
se Regnperioden är över oss. Den senaste tiden har nederbörden ökat men från och med nu kommer den maxas. Det blir alltså inte mycket japansk sol innan jag åker hem till Sverige, även om regnperiod i Japan inte är samma sak som vid ekvatorn där det sägs spöregna i veckor. Det kan vara okej väder i Japan under regnperioden, men man bör utrusta sig med ett paraply.
en The rain season has come. But I don't mind rain so I will probably survive for two more weeks. But as I've heard it won't rain as much in Japan as in the countries closer the equator, but the future will tell.

2006-06-09 >> Hemma-hos-pub
se Idag kom min goda vän Kobbe hit för att turista i Japan. För att övervinna jetlagen så kan man inte sitta och glo på TV utan man måste vara aktiv, till exempel genom att besöka puben. Japan är väldigt charmigt då det fortfarande finns många små barer, ibland bara en disk med två stolar. Men som utlänning kan man ibland bli nekad inträde då de är till för de lokala stammisarna. Vi hittade dock ett intressant ställe som ägdes av en äldre herre. Det kändes som man var i hans halvsmutsiga hem och det var vi säkert. Vi beställde öl och till det fick vi lite köttgryta. På många pubar får man in en tallrik först och jag tänkte att det var nog den som ingick. När vi ätit upp sprang han ut i köket och hämtade nästa rätt. Och sen nästa och sen nästa. Då förstod vi att vi skulle behöva betala. När han kom in med sashimi beslöt vi oss för att inte äta upp allt utan lämna och bara dricka upp ölen. Efter varsina två öl och fantastiskt god mat blev vi skyldiga 5000 yen (350 kr/2 personer) vilket var riktigt billigt för denna fest. Det var en riktigt annorlunda upplevelse!

2006-06-10 >> Meido i Akihabara
se Var i Akihabara i jakt på en batteriladdare som i alla andra butiker är beställningsvara med väntetid på några veckor. Men här kan man dock hitta allt! Var vi också hittade, eller snarare såg, var en massa tjejer som jobbar som meido, dvs husmor fast modell yngre. På lördagar och söndagar när det är mycket folk försöker de locka folk till sina kaféer där alla servitriser är klädda i gulliga uniformer, oftast svart och vit, med bara ben - allt för de manliga gästerna. Jag har tyvärr aldrig varit på ett meido-kafé men jag har hört att man måste betala om man vill ta kort tillsammans. Mannen på bilden kunde dock fota henne gratis. Varför det poppat upp så många såna kaféer i Akihabara är på grund av manga-kulturen i området.

2006-06-11 >> Geta och sandaler
se Precis som svenskarna tar japanerna av sig skorna i hemmen och ibland även på restaurangerna. Då får man antingen gå barfota eller hoppa i ett par sandaler, eller slipper som de säger här. Problemet är väl att överallt man kommer och får gästtofflor så får man inte i foten (som bilden visar). Alltså blir det att 20% sticker ut där bak. Det är okej så länge man går på marken men i trappor kan det bli vanskligt.
En annan skotyp som används i Japan är geta. Dessa används till skillnad från tofflorna utomhus och främst med kimono eller andra traditionella kläder. Med de dubbla klackarna kan det behövas träning för att gå okej. Och så gör de så klart ont mellan stortån och dess granne. Pest eller kolera - vad väljer du?

2006-06-11 >> Black Jack
se Japaner är ju galna i dataspel och de japanska spelhallarna är otroliga. Det finns alla möjliga varianter. Min favorit är taiko-spelet, det vill säga man ska trumma i takt på japanska trummor. Men det finns även andra musikspel som vanliga trummor, gitarr och leka DJ. Det fanns ett nytt spel också och det var Black Jack (se bild). Spelet i sig är ju inget märkligt men bordet består av en dataskärm och croupiern är ersatt av någon maskin som faktiskt låter riktiga kort falla ner i facken för spelare och croupier. På så sätt vet man att datorn inte fuskar med oddsen. Fast det är ju inte så lätt att vinna ändå kanske...

2006-06-12 >> Nöjespark ---- Theme Park
[bild: Thunder Dolphin] se Besökte nöjesparken i Suidobashi i Tokyo. Egentligen består den av två, Tokyo Domes och La Quas nöjesparker. För 4000 yen (300 kr) fick vi varsitt åkpass men det var egentligen bara två attraktioner som var roliga och de var berg-och-dalbanan Thunder Dolphin (se foto) som i första backen har en lutning på 80 grader samt The 13 Doors som är ett spökhus. Tidigare i Japan (Edo-period) på somrarna var det populärt med bilder föreställande skelett och liknande då det ansågs avkylande med skräck! Jag är dock av annan åsikt...
en Went to the themeparks Tokyo Dome and La Qua in Suidobashi in Tokyo and enjoyed a day with my class mates after buying an all-you-can-ride-pass for 4000 yen. There we had fun riding the Thunder Dolphin (see picture) rollercoaster which was really cool and steep (80 degrees). Also the spooky house named The 13 Doors was fun. And scary!

2006-06-14 >> T-shirt på svenska
se Jag har ju förut skrivit om japanska t-skjortor med märklig engelsk text, som säkert översatts av en dator från japanska som någon skrivit efter för stort intag av något olagligt. Men, nu har jag hittat tröjor på svenska! Och det är rättstavat! Vi köpte varsin och på Naokos står det "Välkommen till SJ! Trevlig resa!" medan de som jag och Kazuchan köpte har texten "Jag tycker bäst om sommaren". Varför tillverkarna valt SJ-tema kan man ju undra över...

2006-06-16 >> Examen
se Idag var sista dagen i skolan. Ett helt år har jag pluggat japanska men hur mycket lär man sig då kan man undra. Under detta år har jag studerat en hel del kanji. Förut höll jag räkningen någorlunda men nånstans mellan 500 och 1000 har jag studerat. Men om du ber mig att skriva dem så minskar antalet drastiskt. Kanji är något man, även japaner, glömmer snabbt. För japanernas del så har datorns intåg gjort att man bara skriver uttalet och sen får man välja från en lista den kanji som man vill använda. Med tiden tror jag att allt färre japaner kommer kunna skriva kanji, dock kan de väl säkert läsa dem. Men även om kanji är viktigt så bygger ju inte hela språket på det. Man måste ju kunna prata också och det är väl det som vi fokuserat på mest i skolan. Nu kan jag ha konversationer och det som begränsar är väl främst ordförrådet. Att hänga med på vad som sägs på TV går i vissa program (stumfilmer etc....;-), andra inte. Dagstidningar är helt uteslutet då de använder en annan vokabulär. På sin höjd får man ut vad det handlar om men inga detaljer. Det sägs att man ska kunna tyda 2000 tecken för att läsa en dagstidning (i Kina hela 4000 stycken) så jag får väl kämpa på. Eller nja, mitt mål var att lära mig konversera på japanska och det har jag uppnått tycker jag. Problemet nu är väl att bibehålla kunskaperna när jag återvänder. Visst har jag Naoko att "träna på" men om man inte använder språket hela tiden så försvinner det tyvärr...

2006-06-17 >> Musselfiske ---- Clam Fishing
se Trots regnsäsong sken solen idag och det var både varmt och skönt. Vad gör man inte bättre än att åka på musselplockning. Vi stack hela gänget (=min japanska familj) till havet. Vadade i strandkanten och letade upp musslor med krattor och händerna bland tusen andra barnfamiljer. Det var ungefär som blåbärsplockning - man får gå runt och leta tills man hittar ett ställe som ingen annan varit på, nackdelen var väl att man inte kunde provsmaka under tiden... Fick med oss ca 10 kg hem som nu kommer bli ingrediens i miso-soppa och de lite större blir väl kokta i vin!
en Went to a beach in Chiba for fishing short-necked clam. Even though it is rain season the weather was sunny and warm. With our tools and hands we catced about 10 kilos of clams so now we will eat miso soup for one week... but I love it so I don't mind, I will get rather happy!

2006-06-18 >> Tokyo Band Summit 2006
se Var en sväng i trendiga Shibuya och råkade hamna på Tokyo Band Summit 2006 där vi fick lyssna på några coola japanska band. Min favorit var thee Knee som körde någon form av pop!

2006-06-19 >> Cool japansk pub ----
se Varje gång jag gått till skolan har jag passerat en pub vid namn Eagles. Jag har hela tiden tänkt att jag någon gång ska besöka den och nu äntligen blev det av. Det är en rätt liten variant med två soffgrupper och väggar fyllda med tavlor på kända band och artister från 60- och 70-talet. Namnet Eagles kommer självklart från att det är ägarens favoritband. Han hade till och med oanvända konsertbiljetter på väggarna (han blev sjuk eller nåt!). Stället sköttes av ett par och deras jobb går ut på att inte bara servera gästerna öl och sprit utan även dricka med dem. Som tilltugg till ölen fick vi några sega bläckfiskar som givetvis smakade fiskmat. Men en kväll blir ju inte lyckad utan lite karaoke så trots min hemska stämma sjöng vi också tillsammans! Till skillnad från karaokeboxar fanns det här lite maskeradutstyrsel att tillgå! Några tusen yen fattigare (det läskigaste på såna här ställen är att det inte finns någon prislista utan man märker sen när man drar hur mycket det blir. Fast majoriteten av japanerna är ju otroligt ärliga...) drog vi vidare till en annan pub och käkade. När klockan närmande sig 5 hoppade vi på första tåget in till Tokyo och Shibuya där vi tänkte uppleva partylivet i Tokyo. Framme vid 6-tiden var det inte mycket go förutom några ungdomar som var på väg hem eller stod och spydde (en sådan person registrerades). Vi tog en liten promenad upp på Lovehotels-berget där det finns en otrolig mängd "kärlekshotell". Kobbe och jag nöjde oss med att bara promenera där i den svala sommarmorgonen och sen åkte vi hem igen och fick trängas med en massa pendlare.

2006-06-21 >> Meido-kafé ----
se Meido [mäjdå] kommer från engelskans maid och betyder piga. I Tokyo, framför allt i Akihabara, finns det några sådana kaféer där man får sitta och bli uppassad av en sådan meido iförd gulliga servitriskläder. Det är övervägande män i 30-årsåldern och uppåt så det kan vara en liten pedofilivarning då personalen oftast är mellan 16 och 25. Till skillnad från Sverige så är det ingen som bryr sig i Japan och skapar rabalder. Iallafall kan man äta mat men vi gjorde som de flesta och tog en kaffe som för övrigt var riktigt god (dvs ej den vanliga blaskiga kaffe americano) men det kanske också har att göra med att det var en söt tjej som ordnade den åt oss. I Japan säger man att om en vacker kvinna häller upp ölen så smakar det godare och det kanske stämmer även på kaffe? När vi blev serverade så frågade de med mjuk vänlig röst om jag ville ha socker i och följdfrågan på mitt jakande blev hur många skedar. De hällde i socker och sen samma visa med mjölken. Till detta delade vi på en enorm glass, ungefär såna som kan ses i Kalle Anka-tidningar. Vad blev priset för ett sånt kalas då? Jo, en kaffe på café @home kostade lika mycket som vanliga bättre ställen (ca 600 yen = 40 kr) och glassen 800 yen. Till detta tillkom en grundavgift à 300 yen. Om man vill kan man även ta kort tillsammans med en meido för 500 yen eller spela spel i 3 minuter för samma pris. Det får bli vid nästa besök...

2006-06-22 >> Karaoke
se Sista kvällen i Tokyo ägnades åt det kanske mest japanska av det japanska - karaoke. Karaoke skiljer sig i Japan väldigt mycket från i väst då vi oftast får skämmas inför en stor publik på en krog. I Japan används "karaokeboxar" vilket helt enkelt är små rum med karaokeutrustning, bord och soffa samt möjligheten till beställning av mat och dryck. Oftast går folk till karaokepalats som har många rum där man kan parta med sina kompisar. Vi körde på rejält eftersom det var sista kvällen så det blev mycket öl, mat och falsksång (främst från mig) i två och en halv timmar. Skitkul!

2006-06-23 >> Hemresa ---- Going Home
se Allt har en början och allt har ett slut. Så även denna vistelse i Japan. Flög hem igen med British Airways som fick sitt vinförråd rejält minskat under den sisådär 12 timmar långa resan. Det allra värsta är ju att de flyger rakt över Sverige eftersom det är närmsta vägen (prova med ett snöre mellan London och Tokyo på en jordglob om du inte tror mig!) men i brist på fallskärm kunde vi ej hoppa av utan fick fortsätta till London och sen några timmar senare åka samma väg tillbaka till Stockholm. Tröttsamt...
en Everything has an end and finally the end came to my visit in Japan. With tears from eyes I left Japan for a 12 hour flight with British Airways. They are like all other airlines except that they fly over Sweden but doesn't let me off until London which is kind of tireing. Never mind now when I am back fighting with the jet lag...

2006-07-20 >> Statistiken ----
se Under mitt år i Japan förde jag lite statistik på startsidan. Så här blev slutresultatet under ett års vistelse (och då var jag i Sverige två gånger á 2-3 veckor också...):
  • Antal dagar med sushi: 36 (Precis som japanen åt inte jag heller sushi varje dag)
  • Antal jordbävningar: 15 (Många många fler skalv förekommer men om man står upp är det inte säkert att man upptäcker de mindre. Värst är att man vet inte när nästa kommer...)
  • Antal sentou-besök: 36 (Jag ÄLSKAR japanska bad!)
  • Antal framkallade filmrullar: 11 (Hade blivit riktigt många om jag (ööh, Naoko) inte köpte en digitalkamera efter några månader)
  • Antal japaner som startat konversation med mig: 9 (Precis som i Sverige brukar inte folk gå fram och börja småprata med andra...)
  • Antal besökta karaoke-barer: 8 (Eftersom jag inte kan sjunga är det ju onödigt att slösa för mycket pengar..)
  • Antal försenade tåg: 9 (ok, det var väl några fler än dessa 9 men i jämförelse med Sverige eller något annat land som jag varit är det japanska järnvägssystemet überperfekt. Fast med så mycket folk skulle väl bolagen konka om de har ersättningar vid försening.)

2006-07-20 >> Sakna- och ej-sakna-lista ----
se När jag nu fått möjligheten att komma Japan och japaner in på bara skinnet så finns det givetvis en del saker man uppskattar och annat som man saknar. Börjar med det som jag kommer sakna i Sverige, det vill säga sånt som inte finns i Sverige eller iallafall inte är lika bra:
  • Servicen sägs vara en av världens bästa. Om svenskarna bara var en tiondels så hjälpsamma som japanerna så skulle det bli ett nöje att shoppa,
  • maten i Japan är alltid så färsk och många affärer har utförsäljning av matvaror varje kväll,
  • tågkommunikationen fungerar här till skillnad från Sverige som inte har en suck. Ovanligt med förseningar på ens en minut,
  • umeshu är japanskt plommonvin som är mumsigt men som tur är hade jag plats för några flaskor i handbagaget, he he,
  • showertoire för att kunna duscha rumpan efter toabesöket,
  • köttet som är så där härligt mört med insprängt fett,
  • konbini (convenience store) som faktiskt har öppet 24 timmar och säljer mat och annat till resonabla priser,
  • vänliga japaner som alltid bugar. Dock blir de helt annorlunda på tåget där de knuffas för att få en bra sittplats,
  • modet där alla får se ut som de vill och ingen glor om man ser annorlunda ut,
  • vandalisering - eller - avsaknaden av den är få länder förunnat,
  • gratis toa gör att folk inte pissar på gatorna i samma utsträckning och inte skinnar gamla damer på pensionen och
  • respekten för andra människor typ att ej sitta på bussen och prova ringsignal på mobilen
Det var några av de bra sakerna med Japan. Det går så klart att räkna upp fler saker. Nästa lista är "ej sakna"-listan:
  • Trängsel och framförallt bilköerna är skönt att slippa,
  • hettan tär på en viking samtidigt som den kalla vintern kommer rakt in i alla oisolerade hus,
  • jordbävningar är läskiga när man inser vilka krafter det är,
  • cyklarna som far fram på trottoaren är väl okej men att nästan alla cyklar tjuter när de bromsar är hemskt,
  • vara amerikan blir man automatiskt om man är ljushyad. Men jag ska inte klaga för mycket då många säger "kineser" om alla med asiatiskt ansikte,
  • störande reklambilarna som kommer på helgmorgnarna med någon enformig röst på band som spelas åter och åter,
  • rökfriheten att folk röker och stinker ner mig och mina kläder hela tiden,
  • äta inomhus är okej men inget går upp mot att sitta utomhus och äta. Detta har jag nog saknat mest!
  • vattnet går att dricka men smakar inte Loka direkt...
Givetvis påverkas man av alla nya intryck och den annorlunda kulturen. Vissa blir ovanor, eller men, och de som drabbat mig och som jag hoppas kunna bli av med är:
  • bockandet som ofta används i Japan i allt från tackandet till ursäkter,
  • uttalsproblem där l blir r och v blir b. Alltså uttalar jag Volvo som Borbo,
  • tack blir ursäkta (jap. sumimasen). I Japan säger man ofta ursäkta istället för tack, det är alltså lite av ett universalord.
Det här är sista inlägget och jag tackar därmed alla som läst ända hit och rekommenderar samtidigt en visit till det annorlunda landet Japan.

2006-07-27 >> Bonusmaterial: Intervju
se Efter inspiration från de stora mediebolagen som försöker suga ut våra sista slantar kommer här extramaterial till dagboken (jag gör det dock gratis!). Idén med att intervjua sig själv har jag hämtat från min vän Daniel som jag träffade i Japan.

Intervjuare: Hej Hans! Tack för att jag får göra denna intervju.
Hans: Ingen orsak. Det är ett rent nöje.
I: Det är väl lika bra att börja så jag tar första frågan nu direkt. Vad var första intrycket av Japan?
H: Allra först värmen. Jag kom ju dit i slutet av juni och från den tiden bara matar solen på med värme och gör det iallafall in till augusti, sen blir det lite mer humana temperaturer.
I: Jaha, så det var därför du badade så mycket?
H: Ja, nästan. Alla (?) japaner badar på kvällen för att man ska vara ren i sängen och det var ju bara för mig att ta efter. Fast när det var som varmast kände jag inte för att sitta i ett 40-gradigt bad. Men annars älskar jag bad, eller framför allt japanska badhus. Det är riktigt behagligt att besöka sådan där man kan sitta i olika tempererade bad, basta samt bara vila. Det är något som vi borde kopiera till Sverige. En annan del av renligheten är på restauranger där man alltid får en oshibori (våtservett), ibland uppvärmd, att rengöra sina händer med före måltiden. Enda stället jag sett det på i Sverige är på den japanska restaurangen Shogun i Stockholm.
I: Japaner är ju inte bara kända för sin renlighet, som du nämnde, utan även artighet. Är de verkligen såå artiga?
H: Ja, absolut. I princip alla är väluppfostrade och respekterar andra genom att inte tränga sig före. En intressant grej är att alla köar för att stiga på tåget, men när man väl kommit på är det först till kvarn som gäller för att få de bästa platserna, och jag har heller aldrig sett någon som lämnat plats åt en kvinna (fast det gör vi knappt i Sverige heller nu för tiden, jämlikt som det ska vara), däremot gravida och äldre människor kan ibland få en sittplats överlåten.
I: Då antar jag att även "kunden har alltid rätt" tillämpas.
H: I högsta grad. Butiker och restauranger är så måna om sina kunder så blir folk inte behandlade på bästa sätt så går de till grannbutiken nästa gång. Av de länder jag besökt i världen finns det inget som ens spelar i samma division som Japan vad gäller service-mind-heten.
I: När du nämner restauranger tänker jag genast på sushi. Äts det något annat än det?
H: Sushi är egentligen väldigt fin och lyxig mat vilket gör att det är något man äter efter löning, som infaller den 25:e varje månad, precis som här hemma. Sushi kan man äta på två typer av restauranger; antingen vid disk eller vid rullband där den tidigare är finare och därmed dyrare. Då har man möjlighet att beskåda kocken när han tillreder bitarna med varsamma handrörelser samt få sig en pratstund med honom (vet inte om det finns kvinnliga sushikockar, kanske förbjudet precis som kvinnliga sumobrottare). Rullbandssushi däremot har oftast väldigt mycket snabbmatskänsla över sig men är också billigare där en tallrik men 1-2 bitar oftast kostar mellan 100 och 150 yen, det vill säga 7-10 kronor. Och ska jag svara på din fråga så äter japanen även mycket annat, allt från ramen (nudlar) till spaghetti och bröd. Och skaparna av japanska bröd har verkligen varit kreativa. Utöver allt bröd som går att köpa i Europa så finns det bröd med nudlar, friterad kyckling och mycket annat. Sen för att inte glömma vajkingu som är gående bord på japanska. Enligt vad jag hört ska smörgåsbord ha varit för svårt att uttala för japanerna när det introducerades på 1970-talet så det blev att säga "viking" på japanska blandat med engelska! Om det är sant låter jag dock vara osagt.
I: (Ha ha ha) Över till något helt annat. Du var ju i Japan för att studera japanska, hur gick det egentligen?
H: Det motsvarade helt klart mina förväntningar, om inte bättre. Jag pluggade på en skola som hette KAI Nihongo skuuru (KAI Japanese Language School) och den var jättebra. All personal var hur trevliga och proffsiga som helst. Den kan jag verkligen rekommendera för folk som vill lära sig japanska i Japan. Själva språket japanska har vissa grejer som är lättare att lära sig än till exempel något europeiskt språk och vissa delar som är svårare. Bland annat är grammatiken lättare så bara man lär sig lite ord så går det faktiskt att kommunicera. Problemet är när man ska skriva och läsa då man måste lära in en massa kanji (kinesiska tecken). Sen tror jag faktiskt att det finns fler engelska ord i japanskan än vad vi importerat till svenskan. "Teburu (table), pasokon (PERSOnal COMputer), raisu (rice), draiba (driver = skruvmejsel), gurasu (glass), kii (key)" för att nämna några. Men många ord finns också på japanska så vilket som används beror på tillfället.
I: Jaha, så de använder verkligen "rice" trots att de äter så mycket ris?
H: Ja, faktiskt. Det beror på typen av restaurang. På familjerestauranger används oftast "rice" medan "gåhan" på andra.
I: Vad gjorde du förutom att studera japanska? Japaner sägs jobba mycket men du kanske hade lite mer fritid?
H: Skolan var ju fyra timmar per dag, måndag till fredag, och sen med resväg på en timme vardera riktning blev det 18 timmar över till sömn och annat. Jag hade planer på judo men jag hittade ingen passande klubb så jag umgicks med klasskompisar, besökte muséer i Tokyo med mera. Tidsfördrivet och spelet Pachinko undvek jag för det mesta. Det är en japansk form av flipper kan man säga och dessa maskiner står uppradade i hallar som pumpar ut musik och tillsammans med all tobaksrök får man (jag) snabbt ont i huvudet. Men jag kan rekommendera Pachinkomuséet i Ueno, Tokyo.
I: Hur var det med jordbävningar? Fick du uppleva några?
H: Japan är ju ett av jordens mest jordbävningstäta område så jag fick givetvis uppleva en del under mitt år. Den största var 5,7 vilket var så kraftigt att även nyheterna i Sverige berättade om den. Men det hände inte mycket mer än att tågen stannade i några timmar. Men vad jag och många andra Tokyobor konstant tänker på är när nästa stora jordbävning ska träffa Tokyo. De kommer ju ganska regelbundet vart 60:e år och senaste var 1923...
I: Saknade du någon gång Sverige eller något svenskt?
H: Ja, absolut. Ibland ville man ju ha svensk mat samt att få äta den utomhus, vilket aldrig görs i Japan. Det saknade jag. Sista månaden tyckte jag det skulle bli skönt att få åka hem ett tag men redan när jag bytte flyg i London på hemvägen började jag sakna Japan. Problemet är väl att man alltid vill vara där man inte är och ha det man inte har. Gräset är alltid grönare...
I: Så innan vi slutar, har du något måste-se eller något som man bör undvika om man åker till Japan?
H: Det finns absolut fler saker att rekommendera än avråda ifrån. Jag tycker man kan se sumobrottning och körsbärsblomning samt besöka en japansk festival (matsuri) men att få det att passa ihop tidsmässigt kan vara svårt. Sen att besöka en japansk trädgård, ett japanskt bad och sjunga karaoke rekommenderas. För den som kan lite japanska borde man även slinka in på ett meido-kafé i Akihabara, alltså ett kafé där ordet service tas till sin spets tack vare "pigorna" som arbetar där. Att inta en måltid på en sushirestaurang är ett måste då skillnaden mot försvenskad sushi är enorm. Att se en akt av kabuki i Ginza kostar inte mycket och kan vara en intressant upplevelse. En plats som många turister besöker är Ueno-parken men det kan man skippa såvida det inte är körsbärsblomning.
I: Innan vi avslutar undrar jag vad du har för framtidsplaner med japanskan?
H: Först har jag tänkt underhålla den så gott jag kan genom att gå en kurs i japanska på högskolan i höst. Det kommer kombineras genom att prata med Naoko och andra japaner jag träffar i Sverige på japanska. Sen skulle jag också gärna åka som utbytesstudent via KTH ett år men om det är möjligt vet jag inte i nuläget. Vi får helt enkelt se.
I: Då får jag tacka och önska lycka till i fortsättning!
H: Tack själv!