2005: Juni Juli Augusti September Oktober November December
2006: Januari Februari Mars April Maj Juni Juli
Hela dagboken (lång!)
Av Hans Kunkell <http://www.hasseman.com>
Mer från Japan: Fotografier och filmer.

Japandagbok
maj 2006


 2006-05-01 >> Parlamentet
se Gjorde ett studiebesök i det japanska parlamentet. Byggnaden ska likna den i Washinton och stod klar 1936 medan systemet är efterapat det brittiska. Det blev inget politiksnack med Koizumi för det var helt tomt på folk. Däremot blev vi ledda genom maktens korridorer (som hade en 4 km lång röd matta!!) och deras ena vackra kammare (Chamber of House of Councillors). Stolarna var lite lägre än de i Riksdagen och därför torde politikerna inte lika lätt somna men det ska tydligen inte spela någon roll. Det kan ju bero på att japaner är bra på att sova överallt, främst på tåg, ibland till och med stående!! Bilder på annat än souvenirer!

2006-05-01 >> Rikugien och Kyuu Furukawa-trädgårdarna
se Vilken skönhet med lanternan som står precis där det virtuella vattenfallets utflöde når dammen. Denna vy är från trädgården Kyuu Furukawa som ligger i norra Tokyo vid Komagome. Detta är den japanska delen som skapades av en känd trädgårdsmakare från Kyoto vid namn Jihei Ogawa. Den innehåller även en västerländsk rosenträdgård samt ett brittiskt aristokrathus. Något större och med fler besökare var Rikugien, en liten promenad därifrån. Besökarantalet påverkade inte lugnet märkvärt, värre var det med helikoptrarna som svävade ovan med högtalare som skalderade ut Första-maj-tal. Riktigt störande men det märks nog inte på dessa bilder som återger lugn och harmoni.

2006-05-02 >> Vetenskapsmuséet Miraikan
se Miraikan (på engelska National Museum of Emerging Science and Innovation) är ett vetenskapsmusuem på ön Odaiba. Där fanns ett planetarium som visade en ganska ointressant film om vad vi inte kan se i rymden med blotta ögat. Desto bättre var de övriga avdelningarna där det fanns jäkligt många prylar att ta på och leka med. Men tyvärr fick bara barn sitta på rymdtoaletten (lyckos Takara...). Till och från hade de också olika shower, bland annat med robotar (dock såg inte jag den, men det finns iallafall!!).

2006-05-03 >> Golden Week
se Golden Week, GW, ([Gooruden Uiiku] på japanska) började idag vilket innebär att nästan alla japaner har ledigt. Förstås inte alla utan kontorsfolk och industriarbetare, folk som jobbar inom servicesektorn har väl det extra häktiskt! Folk är lediga denna tid på året då det är som bäst temperatur och tar tillfället i akt att resa både i och från Japan. Detta leder så klart till igenkorkade vägar och redan 07:30 på morgonen vittnade nyheterna om 35 km långa bilköer. Det var inte precis där vi skulle åka så det hindrade inte oss, men vi fick självklart erfara andra köer. Se bara på bilden som jag tog på motorvägen. Vi reste söderut i prefekturen Chiba till ett ställe som jag redan glömt namnet på. Där åt vi iallafall soba med bergstempura. Det är alltså grönsaker som växer i bergen och som friteras och serveras med nudlar. Mumsfilibaba! Efter lunchen blev det promenad längs en flod och dess många vattenfall. Efter ett bad (inte i floden då det var för kallt, utan på ett sento) tog vi vårt pick och pack och for hem. På hemvägen stannade vi för lite kiss-, (rök-,) och souvenirinköpspaus. Jag köpte jordnötter som är Chibas specialitet. På samma sätt är prefekturen Aomori känt för sina goda och saftiga äpplen, Akita för sitt ris, Chizouka för sitt gröna te. Visst odlas alla dessa produkter lite här och var men detta är produkter som får växa under optimala förhållanden och därför blir av högsta kvalitet! Hur som helst, jordnötterna kostade 294 yen men jag gav 295. Då affären höll på att stänga så hade de tagit undan kassan men trots att växeln bara var 1 yen, motsvarande 7 öre, så envisades personalen om att springa ut, växla och ge tillbaka 1 yen trots att jag upprepade gånger sa att det inte behövdes. En sån sak är verkligen bara i Japan det händer! Bilder
en The Golden Week has started which means that many japanese have vacation and that the roads are filled with cars. We encountered some traffic jam but not more than I had expected. We went to the southern parts of Chiba prefecture to eat nice food, slowly walk along a river and its many waterfalls and taking a bath (not in the cold river though). As souvenir I bought peanuts which is the Chiba speciality! The photos

2006-05-04 >> Yebisu Beer Museum
se För att komma till Yebisu Garden Place från Ebisu-stationen tar man lättast Yebisu Sky Walk. Det låter väl ganska coolt men det är egentligen bara en lång korridor med några kurvor. Det high-tech-iga är väl de vågräta rullbanden som i gångfart transporterar alla lata människor. I Yebisu Garden Place finns restauranger, affärer, kontor samt så klart ölmuséet som var främsta anledning för vår visit. Det började med historien bakom Yebisu, eller Ebisu som det ibland också skrivs, sen reklamaffischer, tillverkningsmetoder och sist ölhallen! På reklamaffischerna gjorde jag en liten intressant upptäckt, vilket du kanske också gör om du sen ser bilderna. Det var att alla utom två föreställde kvinnor och öl. Men när det visas ölreklam på teve är det i nio fall av tio män som dricker öl. Undantaget är väl för lågkaloriöl. Varför? Efter denna notis kom vi alltså till ölhallen där man kunde prova olika sorters öl. Vi köpte ölprovningsmenyn med fyra olika sorters öl á 2 dl inklusive en påse kex för 400 yen (30+ kr). Två av ölsorterna är de som jag står framför på bilden. Den vänstra kan jämföras med Falcon Bayerskt medan Yebisu Black är mer som Guiness. I souvenirbutiken sålde de en massa ölrelaterade produkter, bland annat annorlunda ölchoklad och ölkola som jag införskaffade!

2006-05-05 >> Pojkarnas dag ---- Boy's Day
se I Japan är 1/1, 3/3, 5/5 osv speciella dagar. Den tredje mars är ju tjejdagen och dagen som tillägnas pojkar inträffar alltså idag. Här och var hängs koinobori upp som alltså ser ut som karpfiskar. Om man har pengar så tar man även fram den samurajrustning som pojken fått som liten.
Jag och min kompis tog dagen till ära att åka till helgedomen Nezu som ligger inte långt ifrån turistiga Ueno. Varför denna plats valdes var för att azaleorna är som vackrast nu och turisterna är få. Där uppskattade vi även rytmiskt taikospel som en grupp bestående främst av tjejer framförde. (Se lågupplöst video här.) Mat inköptes i stånden som låg precis bredvid helgedomen. Och så bilderna förstås...
en Since today is the Boy's Day (every year, May 5th) me and my friend went to Nezu shrine to enjoy the beautiful azaleas, see taiko drumming (low resolution video here) and eat the interesting festival food. Photos.

2006-05-05 >> Bandai Museum
se Jag kan inte säga att jag är särskilt intresserad av det som erbjöds på Bandai Museum (sidan på jappanesianska) men det var ändå coolt att se hur stort det är. Bandai är tydligen (jag vet, jag är inte så insatt) namnet på ett stort leksaksföretag. De tillverkar animerade filmer (anime) och figurer i plast. I muséet fanns det allt från kända (?) figurer som Godzilla, Ultraman och Gundam som alla är jättar (jätteödla, jätterymdgubbe, jätterobotar) till en himla massa tamagochi. Man kunde också, om man köade och betalade, få ta på sig en dräkt/uniform från sin favoritserie och bli fotad. Jag nöjde mig med att ta vanliga kort. Souvenirinköp blev det inget av trots att det fanns mängder (souveniravdelningen är mycket större än själva muséet!).
en Visited the Bandai Museum (in japanese) in Matsudo in eastern Tokyo. Soooo many toys! Honestly I am not at all interested in these kind of giant robots and monsters but it was really cool to see how popular this kind of "culture" is. If you pay you can put on a uniform of your favourite character and take a snap shot. And then the souvenir shop, it was enormous, larger than the museum itself!
Photos and more about the company Bandai and one of the popular series Gundam.

2006-05-06 >> Shiodome till Odaiba
se Idag blev det en heldag i Tokyo. Först bar det av till Shiodome som är en fräsch och ny stadsdel (även om det varit bebyggt innan). Då de muséer som jag tänkt besöka inte öppnat än svängde jag in på Matsushita Electric Works showroom som har allt som behövs i hus. En toalett som jag studerade hade ett rörligt vattenlås så när man spolade vinklades det ner så att risken att inget stannar kvar försvinner. När klockan slagit 11 drog jag till närliggande Gamla Shimbashis järnvägsstation som hade en trevlig fotoutställning med fokusering på gamla bilder på livet kring tåg. Själva stationsbyggnaden är återuppbyggd efter att den sprack och brann upp i monsterjordbävning 1923 men det var ialla fall här som första tåglinjen i Japan gick, mellan Shimbashi och Yokohama. Nästa stopp blev reklammuséet Advertising Museum Tokyo (ADMT) som var riktigt häftigt. Intressant att se hur reklam ändrats från årtioende till årtioende. Ett besök rekommenderas!
Mittemellan Tokyobukten och Shiodome ligger Hama-rikyu-trädgården som kanske inte är den bästa park/trädgård jag besökt men det var iallafall här som shogunatet för länge sen jagade ankor. Tehusen som fanns på området gick upp i rök under bombningarna av Tokyo 1944/45, vilket i och för sig inte är så ovanligt bland Tokyos bebyggelse. En del är dock återuppbyggt.
För att ta sig över bukten till ön Odaiba kan man antingen åka tåg eller båt men jag valde de mer ovanliga sättet att gå över Rainbow Bridge. Varför bron heter så har jag ingen aning om men det var trevligt att se ut över bukten och Tokyos alla hus (många, alla ser man inte). Själva bron ska vara cirka 1 km lång men med påfarter blir det väl det dubbla som man måste gå. Odaiba kom till användning under mitten av 1800-talet då japanerna satte kanoner här för att hålla borta amerikanerna som vill påbörja handel. Om det någonsin sänktes något skepp vet jag inte men till slut öppnades ju iallafall Japan för handel.
På Odaiba sysslar nog de flesta helgflanörer med shopping och restaurangbesök men det finns även några museum här. Jag besökte det maritima muséet som är inhyst i en smått annorlunda byggnad, nämligen det ser ut som en finlandsfärja. Enligt reklamen ska man efter att ha besökt restaurangen vilja inta fin middag på en lyxkryssare, huruvida det stämmer vet jag inte men utställningen om båtar och allt annat runt omkring var bra. Det fanns mängder av modeller av nöjesfärjor, lastfartyg, segel- och fritidsbåtar, krigsfartyg, framtida undervattensvärldar, ubåtar med mera. Tekniken bakom skeppsteknik visades i form av skrov och framdrivning men även harpuner för jakt av den kontroversiella valjakten.

2006-05-09 >> Sumobrottarfotografimuseum ---- Sumowrestler's Photography Museum
se Idag slogs rekordet för minsta museum som jag besökt. Det var Sumobrottarfotografimuséet i sumobrottarstadsdelen Ryogoku i Tokyo. Museumet bestod av ett rum, eller var det farbrorns garage kanske, på max 10 kvadratmeter. Det fanns en hel del svartvita fotografier tagna under 1900-talet på stora (syftar på kroppsstorlek men säkert också i att de är kända) sumobrottare. Jag kände iallafall inte igen en enda men alla japaner ser ju likadana ut, eller hur är det där?
Muséet kanske inte hör till måste-besöka-platserna men är ändå kul att ha varit där. Om inte fick jag se en massa riktiga sumobrottare i krokarna, kanske lite extra nu när maj månads sumoturnering hålls.
en Today I visited the smallest museum I have ever been to. It was the Sumowrestler's Photo Museum in Ryogoku which is the Sumo area of Tokyo. It consisted of just one room smaller than 10 sq.m filled with black and white photos of sumo wrestlers. Maybe not a must-see for an ordinary person but for sumo maniacs it might be!

2006-05-09 >> NTT DoCoMos mobiltefonmuseum
se Japan är ju känt för sin teknik och inte minst deras mobiltelefoni. Av den anledningen samt att jag såklart är lite intresserad av tekniska prylar ordnade jag ett besök hos NTT DoCoMo som är Japans motsvarighet till Telia Mobile, alltså mobilavdelningen till ett föredetta statligt bolag. Jag fick en visning av företagets mobiler från de 40 år som gått sen det hela påbörjades. Jag var helt själv på muséet, fick ta av mig skorna och sätta på mig sköna tofflor och blev sen guidad av en trevlig japanska flicka som talade lugnt och artigt med vänlig röst. Tyvärr var hennes ordval över min kapacitet så jag förstod långt ifrån hälften, men jag nickade förstående ändå!
Då i slutet av 60-talet så var ju så klart mobilerna inte som dagens mobiler utan kolosser på tiotals kilon som placerades i bagageutrymmet och bara användes av politiker och läkare med mera. 1985 kom telefonen som kunde bäras som en axelväska och två år efter kom Japans första riktiga mobiltelefon med en vikt på nästan 1 kg och standbytid i bara några timmar. Tiden därefter har väl alla haft någon form av kontakt med mobiltelefoner och personsökare (som i Japan heter Pocket Bell) och eftersom designen på telefonerna i Europa och Japan mer eller mindre följts åt samma håll går jag inte in vidare på det. Efter visningen njöt jag ett tag i den lugna trädgården innan jag for vidare till skolan. Ett fåtal bilder från studiebesöket och trädgården.
NTT DoCoMos mobiltelefonhistoria (på japanska men med bilder på svenska ;-)
Wikipedia: NTT DoCoMo (engelska)

2006-05-10 >> Nippon Ginko (japanska centralbanken)
se Förra gången jag var på den japanska centralbanken, Nippon Ginko, så kollade jag på valutor, denna gång hade jag ordnat en rundvandring i banken. När jag bokade för två veckor sen så berättade jag för bankmannen att jag var från Sverige och då blev han alldeles lyrisk eftersom den svenska banken är världens äldsta, lite över 200 år äldre än den japanska som grundades 1882. Byggnaden, "som har högt i tak" (från filmen 4 nyanser av brunt), är byggd 1896 i nybarock med inslag av renässans och är en av pionjärerna av västerländsk arkitektur i Japan. Ovanifrån liknar byggnaden tecknet för yen, 円 , om det var medvetet eller ej visste ej min privata guide. Våning två och tre, som bland annat innehåller en utställning och porträtt på bankchefer, är gjorda lättare än bottenvåningen för att bättre stå emot jordbävningar. Den överlevde till exempel den stora jordbävningen 1923 med undantag för lite brand. Dock kunde arbetet återupptas redan dagen därpå. På bottenvåningen fanns valvet, med en yta som motsvarade två basebollplaner, som användes fram till 2004 och hade en rejält dimensionerad dörr med en vikt på 15 ton ("dörrposten" ytterligare 10 ton) och ett djup på 90 cm. Som minne av besöket fick man med sig en påse sedeltrassel. Om jag har tur kanske jag kan lyckas lösa "pusslet" och växla in den mot en ny!

2006-05-10 >> Kommunikationsmuseum ---- Communications Museum
se Communications Museum är ett museum skapat av NHK (statliga televisionen), postverket samt NTT (televerket) och innehåller allt det där som de sysslar med. Populärast var nog spelet där man fick sitta på en av postens röda mopeder och köra runt och rätt bland gatorna som syns på en TV-skärm. Det var nog den som jag mest av allt ville prova men... Tillhörande postavdelningen fanns också en äldre modell (90-tal kanske) av den svenska postlådan och en otrolig mängd frimärken. På teleavdelningen fanns det så klart en massa telefonväxlar och telefoner som till exempel dessa mynttelefoner från sent 1960-tal tidigt 70-tal.
en The Communications Museum is a museum about communications made via post, telephone and television founded by Japan Post, NTT and NHK. Mainly aimed at children but the "virtual drive of a Japan Post motorbike" may adults also do. When I was there it was too crowded with children so I left it for my next visit. The picture showed here are late 1960's early 70's public phones and can of course be found in the telephone's section.

2006-05-11 >> Tvättmuseum ---- Laundry Museum
se Hakuyosha är ett stort företag i Japan som sysslar med rengöring (kemtvätt med mera) och de har ett museum tillägnat den ädla konsten tvätteri. Mycket intressant tyckte jag och min kompis som drog dit idag (ja, vi är rätt märkliga!). Där kan man beskåda ukiyoe (träsnitt) och kopior av Renoir med motiv anknytna till tvätt. Sen fanns det förstås en del gamla tvättmaskiner, strykjärn, tvättbrädor, kvastar från Polen, Tyskland och Thailand, företagets transportkärra och uniform (happi som är en traditionell japansk kort rock). Det var helt enkelt ett annorlunda museum!
en Visited the Laundry Museum belonging to the cleaning company Hakuyosha. Can you guess what was on display? Of course all kind of things with connection to cleaning like 50 year old high-tech washing machines, irons, brooms for Poland, Germany and Thailand, a transportation cart, a happi coat (traditional japanese clothing), ukiyoe (woodblock prints) and copies of paintings made by famouse painters like Renoir. A very very unique museum, I would say!

2006-05-11 >> Elmuseum ---- Electricity Museum
se TEPCO står för Tokyo Electric Power Company och har ett museum med gratis inträde i Shibuya. Här visas allt om energi som hur den tillverkas och vad den kan användas till. Det bästa var alla spel som tex det där man tävlar mot varandra genom att en maskin läser av ens hjärnvågor och den som är mest avslappnad vinner. Även Sonys hund AIBO visas upp och genom att säga "dansa!" så börjar den dansa och klappar man den på ryggen blir den glad. Fast nja, jag klarar mig nog utan en sån...
en Tokyo Electric Power Company (TEPCO) has an interesting museum in Shibuya. We had just one hour to enjoy ourselfs with the games and it was not enough. It is a paradise for children. Also they show the capabilities of the AIBO dog from Sony. It could dance if you told him/her/it but I think I can still live a while without that kind of toy.

2006-05-11 >> Hello Kitty-bananer ---- Hello Kitty Bananas
se Idag när jag var inne på en konbini såg jag bananer till försäljning. Antingen kunde man välja bananer i en Hello Kitty-påse för 130 yen styck eller i en påse med en gorilla på för 89 yen! Vilken skulle du välja?
en Today at the konbini I found two types of bananas, or, two type of bags for the banana. Either you can choose the Hello Kitty banana for 130 yen or the ordinary one with a gorilla printed on it for 89 yen! Which one would you choose?

2006-05-12 >> Japanska rustningar ---- Japanese Armour Museum
se Av ren tur så fanns det i samma byggnad som Pachinkomuséet som vi var på väg till även ett museum innehållande över 30 stycken gamla japanska rustningar. Bara att se hjämarna och ansiktsmaskerna skulle kunna vara ett museum bara det, där man skulle kunna ha de indelade efter "med eller utan mustach"!
Det skulle vara himla kul att få prova en sån där rustning (de går ju att köpa och rika familjer gör det av tradition till sina pojkar i barnaålder) och bäst av allt att få jämföra med en europeisk rustning. Antar att den typiska europeiska riddarutrustningen är långt mycket tyngre och svårrörlig än den japanska motsvarigheten. Det för mig genast in på svärd som ofta användes för att penetrera just rustningarna. Och det fanns en del av det i en monter, allt från normallånga till de korta som används för att sprätta upp sin mage när livet skall avslutas. Här visades vackra slidor upp istället för klingor som på det tråkiga svärdsmuséet i Shinjuku. Keramikavdelningen drog vi, två killar, genom rätt snabbt även om faten såg både gamla och dyra ut. Bilder som jag tog på svärd, rustningar och hjälmar.
en In the same building as the Pachinko Museum which we were heading for was a museum focused on japanese armour. It was a surprise for us - two guys - and of course we became extremely excited. In the large exhibition room was over 30 real, old and beautiful samurai armours. I would really like to try them on but it is too expensive to buy one, even though some families by tradition do it for their young sons. And then compare it with an european armour and see how much lighter the japanese one is. Since the japanese armour was much thinner than the european the swords didn't have to be so enormous. The beautiful shape of japanese blades can be seen at the boring Sword Museum in Shinjuku but here they display sheaths. Please remember that short swords are used for cutting up your belly and the long ones are for fighting and head chopping! Antique ceramics are also in display but we didn't care too much about that. Photos of the armoury and swords from the museum.

2006-05-12 >> Pachinko
se Om jag fick bestämma skulle jag utse Pachinko till världens tråkigaste, mest meningslösa, mest irriterande och högljudaste spel. Jag har aldrig träffat en enda utlänning som gillar detta spel, ändå har det något slags dragninskraft. Spelet går ut på att skjuta kulor som sedan skall trilla ner i ett hål, alltså ungefär som ett sånt där spel som (vars namn jag glömt) en del kanske gjorde i slöjden där danken hoppar mellan spikarna och slutligen trillar i ett hål med förhoppningsvis hög poäng som resultat. De gamla handgjorda Pachinkomaskinerna (före andra världskriget) i trä fick man sätta i kulorna en och en och sen med lagom kraft dra i en spak för att få kulan dit man vill och trillade den ner i ett hål fick man tio tillbaka. Med tiden (70-tal, tidigt 80-tal) kom automatisk ivägskjutning så man håller bara i ett reglage så pumpas kulorna iväg en efter en. Innan dess, 1960-tal, såg maskinerna ut som på bilden. Med den digitala åldern kom också den irriterande musiken, men enligt museiguiden så märker man inte av den då man är så insatt när man spelar. Den kraftiga musiken med hjälp av bullret från kulorna och all rök i lokalen gör att jag med många andra snabbt får ont i huvudet.
Förut var det skicklighet men nu så är det mer tur för när kulan trillar ner i hålet så får man inte automatiskt kulor tillbaka utan då rullar en digital enarmad bandit igång och vinner man då så får man ut kulor. Givetvis så kan vinstsannolikheten styras via en dator. Detta har lett till att antalet Pachipro, professionella Pachinkospelare, har minskat och istället gått över till enarmade banditer.
Man behöver inte tycka om Pachinko för att besöka och uppskatta Pachinkomuséet (på japanska men med en del bilder) i Ueno. Trots fotoförbud lyckades jag ta några bilder.
Läs mer om Pachinko på Wikipedia
en Me and my friend visited the, whether you like Pachinko or not, higly recommended Pachinko Museum (page in japanese but with some photos). On display are Pachinko machines from the early 1940's til today and it is interesting to see how it has developed, from a skill-based machine to more or less luck if you win. Since Wikipedia has a nice article about Pachinko I will not explain more but please enjoy the photos I took.

2006-05-14 >> Tunnelbanemuseum
se Var för andra gången i mitt liv på ett tunnelbanemuseum. Första gången var på Moskvas tunnelbanemuseum och det var otroligt litet och för att komma in gick man in genom någon liten oansenlig dörr, men det var ändå av toppklass precis som tunnelbanan där är. Tokyos tunnelbana är fantastisk den också men främst i avseende på att alla tåg alltid är på tid. På detta museum fanns givetvis historien om Tokyos tunnelbana som började på 1920-talet. Givetvis fanns det för den tekniske saker att lära sig men främst var det inriktat mot barn med tanke på alla simulatorer med mera. För statistikern kan jag meddela att i Tokyos tunnelbana reser varje år över 2 miljarder människor vilket blir hela 5,5 miljoner resenärer per dag!

2006-05-14 >> Tokyo Sea Life Park ---- Tokyo Sea Life Park
se I Japan äts det ju en massa fisk och en populär en är tonfisken. Det kanske inte finns ett museum tillägnat tonfisk men på Tokyo Sea Life Park finns det en otrolig mängd tonfisk. Jag hade turen att vara där under utfodringen och då var det en jäkla fart på dem när de simmade runt runt runt. Givetvis fanns andra vattenlevande växter och djur och näst häftigast var min favorithaj - hammarhajen. Helt klart värt ett besök men man kanske ska undvika söndag då det är tjockt med folk! Ett fåtal bilder och en video när tonfiskarna matas.
en I can recommend a visit to the Tokyo Sea Life Park in eastern Tokyo. Perhaps you shouldn't go on the weekend to see the tunas and hammerhead sharks, but any other day is nice, especially if you can see the feeding. Enjoy a few photos and a video shot at feed time.

2006-05-14 >> Odaiba II
se Anledning till att vi åkte till ön Odaiba var för att det var sista dagen som de på Panasonic Center hade en utställning om dinosaurier som jag hade inträdesbiljett till och det vill man ju inte missa. Över förväntan lugnt trots förutsättningarna. Förutom dinosaurierna blev vi intervjuade av något TV-team, troligen inget seriöst som NHK utan de klipper väl ihop det och sätter in i nåt komiskt program där japaner får skratta åt vår japanska. I Panasonic Center som är ett showroom för Panasonic fanns det även en massa olika Nintendo-konsoller som fritt fick nyttjas. Dock så hade inte deras nya Wii-konsoll dykt upp än.
Nästa anhalt blev på gångavstånd Toyotas showroom där vi provade racingsimulatorer och jag lyckades klämma ner arslet i en rally-bil dessutom. Lite omodernare blev det i History Garage som även det var gratis. Här finns allehanda gamla bilar; japanska, europeiska och amerikanska. Finansiering sköts väl genom försäljningen av samlarbilar som det fanns ett enormt utbud av. Bilderna från hela faderullan.

2006-05-14 >> Venus Fort
se Enligt min guidebok så är Venus Fort "en nöjespark för kvinnor". Och det kan jag nog hålla med om! När vi kom in i detta shoppingcenter fick vi en chock. Vi kom in som i en annan värld vilket ni kan se på bilden och den världen ska nog föreställa Italien en strålande dag. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men stället är verkligen unikt! Följer man gatorna kommer man till slut till en riktig italiensk fontän. Och för att inte nämna personalen som jobbar här (ej i butikerna utan i informationen, vägledning (!) etc) som skulle kunna vara hämtade ur en Romeo och Julia-pjäs! Ytterligare några bilder
en Venus Fort is described as "a theme park for ladies" in my guide book and I can not do anything but agree. When I entered I wondered where I have come (of course, it looks like Italy but..). And the staff at the information desks and the staff asking you where you want to go when you are looking on the guide map are wearing clothes which could be borrowed from a Romeo and Juliet play. Finally, this place would be nothing without a real italian style fountain, which it has of course. Please enjoy the photos!

2006-05-15 >> Sony
se Efter att det kom fram att det på Sonys CD-skivor finns spionprogram som används för övervakning av din och min musiklyssning har jag tappat förtroendet för Sony rejält. Men då företaget inte bara är en av världens största tillverkare av elektronikprodukter utan också en av de mest kända kunde jag inte avvara ett besök i deras museum.
Namnet Sony kommer från latinets sonus eller sonic med betydelsen ljud och ordet sonny som har betydelsen liten storlek eller liten pojke. Nuvarande namnet är väl iallafall lite lättare att komma ihåg än tidigare Tokyo Tsushin Kogyo Kaisha. 1950 kom deras första produkt - en bandspelare. Det intressenta är att bandet var pappersbaserat men så är ju också japanerna kända för att använda papper till allt möjligt också! Denna bandspelare och många produkter därefter kan beskådas i Sonys museum på huvudkontoret i Tokyo. Givetvis fanns deras kanske mest kända produkt - Walkman - eller som vi av någon anledning kallar freestyle med i utställning. Fick reda på att den hade två uttag för hörlurar vilket gjorde den perfekt för par. Några bilder finns och dessa ser du genom ett klick här
en The name Sony comes from the latin words sonus and sonic meaning sound and the japanese word sonny meaning small thing or small boy. At the Sony Museum at the headquarter in Tokyo they show their products from the beginning in 1950 when the company was called Tokyo Tsushin Kogyo Kaisha til recent products as handheld computers and the robot dog AIBO. Their first product was a tape recorder which used a paper based tape, but as everyone already know the Japanese use paper for lots of things; are the space rockets next? The picture depicts the world famous Walkman and other picture I took can be seen here.

2006-05-16 >> Kultur och tradition i Sumida
se I Tokyos östra del Sumida finns det något som kallas Sumidas 23 små muséer. Idag lyckades jag pricka av fyra stycken trots att bara två var öppna! Först kom jag till ett hagoita-museum vilket på engelska kallas battledore och är föregångaren till dagens badminton. Muséet var dock stängt men eftersom många av dessa 23 muséer är lokaliserade hemma hos folk som sysslar med detta som hobby eller jobbar med detta så traskade jag in eftersom skjutdörren var olåst, ropade efter någon dock utan att få svar, tog sen ett kort och gick. Dessa "badmintonracketar" tror jag är gjorda av trä och sen prydda med fina motiv tillverkade av samma material som man gör kimono av. Riktigt vackra! Hur som helst, nu avprickat. Effektivitet var ledordet. Dock innan jag hittade dit så hade jag gått runt omkring ett tag. Det är nämligen så att japanerna inte har gatunamn och jag inte brytt mig om att lära mig hur man verkligen ska hitta en adress eftersom alla restauranger, muséer, affärer och så vidare förser oss med kartor med "målet" angivet. Men det var inte så svårt. Tex adressen 5-43-25 i någon viss stad står detta för femte distriktet, 43:e kvarteret och 25:e huset. Man kan alltså kringla sig fram till rätt ställe till slut ändå!
Nästa "museum" var ett dockmuseum och det prickade jag av genom att stå utanför dörren och bara titta in.
Det tredje var i en verkstad som såna där vikbara skärmar (byååbu på japanska) tillverkas och där träffade jag en trevlig ung kille som jag snackade mer om annat än om dessa vikbara skärmar.
Sista anhalt blev jag mest imponerad av. Det var hemma hos en farbror som ägnat sin fritid i livet åt att tillverka Noh-masker. Noh är Japans äldsta konstform och vad jag har hört så fungerar den mycket bättre än sömnpiller! Maskerna däremot var otroligt bra gjorda och några bilder på dessa finns som vanligt här. Bilden här bredvid föreställer en mask som föreställer en arg kvinna men det behöver jag kanske inte förklara då varenda kotte kan se det själv! (Det är alltså inte en djävulsfigur....)

2006-05-17 >> Mellanstadietjejer
se På hemvägen på tåget satt jag men bredvid stod 5-6 stycken mellanstadietjejer i sjömanskostym. (Många skolors skoluniformer är baserade på något europeiskt lands (kanske brittiska) marina sjöslags uniform som de hade för 100 till 150 år sen eller nåt sånt.) Iallafall såg jag i ögonvrån att de tittade mycket åt mitt håll och när jag vände mitt huvud ditåt så vände de också bort huvudena. Ett tag pausade jag musiken från ipoden och då hörsammade jag fraser som "takai hana" (=hög (stor) näsa), gaijin (=utlänning) och så vidare. Och strax innan jag kom till Funabashi station så tog jag av mig hörlurarna och då viskade de "Funabashi, Funabashi" till varandra. Det är inte första gången jag är med om att vara samtalsämne och det stör mig inte heller. Det kan faktiskt vara rätt så lustigt!

2006-05-18 >> Tabi ---- Tabi
se Tabi är en japansk variant på skor och strumpor i ett, med stortån separerad från de övriga. Ofta kan man se dem hos folk som kör runt jinriksha eller på folk som deltar i traditionella aktiviteter på festivaler. I Ryogoku i västra Tokyo finns det till och med ett litet museum. Eller, egentligen är det en tabi-skräddare som tillverkat tabi åt många sumobrottare och några andra kändisar, däribland John Wayne, och därför samlat på sig en del tabi och fotavbildningar. Undrar hur det hade fungerat med tabi istället för ridstövlar i vilda västern?
en Tabi is a kind of shoe and socks in one! Ordinary people don't use it today, but you can see the people driving jinriksha or participating people at festivals use them. In Ryogoku, western Tokyo, there is a tabi maker who has collected tabis and foot prints from famous sumo wrestlers and other famouse people, for example the actor John Wayne. What would have happened if he used tabi instead of boots in the wild west?

2006-05-18 >> Bromsmuseum ---- Brake Museum
se Jag har nu förstått att det finns alla möjliga märkliga ställen och museum i Tokyo. Det finns till och med ett bromsmuseum! Bromsar i alla de slag och former; från bilar, Formel-1-bilar och Shinkansen-tåg (bild). När vi gick fick vi varsin present - ett bromsbelägg. Precis vad jag alltid önskat!
en I have now realized that you can find any strange thing in Tokyo. What do you say about a break museum? I visited one today and on display was brakes from ordinary cars, Formula-1 cars and the Shinkansen train (see picture). When leaving we both got a present - a break pad. Yohoo!

2006-05-18 >> Fyrverkerimuseum
se Varje sommar samlas tusentals människor för att sätta sig ner på marken, äta mat och dricka gott samt titta upp på himlen. Och vad är det man tittar på? Jo, hanabi (blomstereld) så klart. Eller som det heter på svenska: fyrverkerier. Företag och städer spenderar enorma summor på detta populära nöje. I Ryogoku finns ett fyrverkerimuseum och det var inga dåliga fyrverkerier de hade där. Kulorna på bilden skickas 400 meter upp i luften innan de sprängs och visar sina vackra färger över ett stort område. Hur miljön påverkas blev jag inte informerad om. Förra sommaren var jag på ett sådant evenemang och det kan du läsa mer om här.

2006-05-19 >> Fransman?
se Jag åkte till Meiji universitet för där på deras museum finns det på juridikavdelningen en massa gamla tortyrutrustningar. En vanlig metod var att lägga ett antal 20-kilosstenar över benen på de som skulle erkänna vad de gjort. Och de som dömts till dödsstraff kunde sättas i en låda med bara huvudknoppen stickandes ut. Bredvid lades slöa sågar som förbipasserande fick använda för att skära i halsen med! Dagens tortyr, enligt mig, är att studera kanji. Hur som helst, de som guidade förstod ju att jag var utlänning och innan jag hinner svara så undrar de om jag var från, håll i er, Frankrike. Det är första gången som inte förstahandsgissningen är amerikan. Visst, jag ska inte klaga för i Europa så hamnar koreaner, japaner och kineser i folkgruppen "kineser". Andraalternativet brukar vara England eller Australien följt av Kanada.

2006-05-19 >> Jordbävningssäkra
se Jordbävningar är ju vanligt förekommande så då kan dessa stolpar användas för att säkra skåp och hyllor. Jag har dock aldrig sett någon i verkligheten - denna är från Brandmuseum. Där fick jag också lära mig att under Edo-perioden så var brandbekämpningstekniken sådan att man rev närliggande hus för att stoppa spridningen. Låter som upplagt för grannosämja men å andra sidan brann inte hela stan opp!

2006-05-20 >> Sanja Matsuri
se Sanja Matsuri är Tokyos största festival och hålls varje år i Asakusa i Tokyo. Jag åkte dit för att få se när 1-tons-omikoshi (bärbara helgedomar) bärs fram av över 70 man men jag fick tyvärr bara se de små varianterna. Dock såg jag en otrolig mängd människor. På festivaler spelas det också traditionell musik. Om det får kallas musik; enligt mig är det några som trummar och blåser i flöjtar efter eget behag. Om du vill lyssna själv så finns det en video från festivalen. Givetvis finns det även fotografier.
en The biggest festival in Tokyo is Sanja Matsuri which is held annually in Asakusa. I went to see the heavy omikoshi (mobile shrines) with a weight of 1000 kilos carried by at least 70 men. But, I came wrong time of the day so I saw just smaller ones. Never mind, I saw lots of people instead and I could listen to the annoying festival music. Please feel the festival feeling in this video or have a look at the photos.

2006-05-22 >> Katastrofberedskap ---- Disaster Prevention
se I Japan så lever människorna ständigt i naturens våld och det finns ett flertal saker som de flesta japaner är rädda för. Det är jordbävningar, blixtnedslag, eldsvådor, tyfoner och oyaji (gubbar!). Den värsta är väl jordbävningen då den inträffar utan förvarning (liksom oyaji??). Som katastrofberedskap besökte vi idag ett av flera katastrofberedskapscenter i Tokyo där man kan träna så att man i skarpt läge handlar korrekt. Först fick vi se en 3D-film om jordbävningar som var jäkligt läskig och tyvärr väldigt realistisk. Jag har ju varit med om ett flertal mindre jordbävningar men om jag råkar ut för en riktigt rejäl en så kommer jag garanterat behöva byta kalsonger! Sen utsattes vi för skyfall och stormar, fick krypa i rökfyllda gångar och sist köra jordbävningssimulatorn. Rummet skakar så att det motsvarar nästan en 7:a och då slungas man fram och åter på golvet och innan inredningen börjar falla ner på en bör man ha sökt skydd under ett bord. Se video från simuleringen.
en In Japan you can experience many different nature disasters. Tyfoons and earthquakes are perhaps the worst and at Disaster Prevention Centers people can learn how to handle correct in a real situation. At first they showed a 3D film about earthquakes and now I have really got respect for these powers. And I absolutely don't want to be in Tokyo when the next big earthquake occurs. After that we experienced tyfoons and trained how to escape from smoke-filled corridors. Finally we found out how it is to be in a earthquake that almost reaches a 7 on the Richterscale. Everything around you will move! See a video from the earthquake simulation.

2006-05-24 >> Rökfrihet
se I Japan tillämpas rökfrihet mer än rökfritt, vilket jag avskyr men så klart är glädjande för den enorma gruppen rökare. På restauranger finns det så klart (små) rökfria avdelningar men på ett ställe jag ibland besöker är några bord längst in i restaurangen mot väggen rökfria. Resterande 90% av rummet är rökning tillåtet och skiljeväggen består av ett 1 meter högt plank som är mer symboliskt än att försöka förhindra röken. Komiskt!
Å andra sidan är rökning gåendes på gatan i Japan ej tillåtet och om farbror Polisen ser dig så blir det 2000 yen (ca 150 kr) omedelbums. Nyligen har antalet anti-rökvakter ökat (de som patrullerar på bilden) och man ser dem ganska ofta. Främsta orsaken är väl att det är så trångt med alla människor att risken att bränna någon är stor.

2006-05-24 >> Busschaufförssimulator
se I Japan, och i synnerhet Tokyo, finns det hur många spelhallar som helst där man lätt kan fördriva både tid och pengar. Ibland händer det att man slinker in och då spelar jag helst taiko-spelet (läs mer om dessa trummor här). Men nyligen har jag också upptäckt spelet "Tokyo Bus Guide" då man sätter sig i förarhytten på en buss. Utöver att ratta den enorma, nästan horisontella ratten så ska man sköta dörröppning, trycka på knappen som meddelar resenärerna om nästa stopp och givetvis följa trafikreglerna och stanna på rätt hållplats. Det är inte så actionfyllt men ändå jäkligt coolt! (På bilden kör min kompis genom Tokyos gator.)

2006-05-24 >> Pensionärerna
se Efter ett långt yrkesverksamt liv är det långt ifrån alla som slutar jobba. Överallt möter man dessa, främst män, som har fått i uppgift att sköta en cykelparkering, varsko fotgängare vid en byggarbetsplats, slussa bilar in och ut på en parkering med mera. Företagen kan på detta sätt till en billig penning få ett jobb skött och mannen kan fortsätta vara stolt över att ha ett jobb att gå till och vara en viktig kugge i ett företags maskineri. Och skulle inte detta finnas kanske andelen skilsmässor efter pensionsålder öka ännu mer. Det händer alltså att männen som "inte varit hemma" under hela livet helt plötsligt inser att frugan man varit gift med i 40 år inte passar så bra ihop med en själv! Detta fenomen har till och med nåt namn, som jag dock inte minns.

2006-05-25 >> Tobak och salt ---- Tobacco and Salt
se Var på Tobak- och saltmuséet i Shibuya. Det var rätt intressant med historien bakom och tillverkningssätt för dessa produkter. Dessutom fanns det en enorm mängd cigarettförpackningar från senaste århundradet samt en tobaksautomat från 1930-talet. Skulle inte förvåna mig om det satt en liten japan i automaten som skötte hanteringen. Kan väl säga att utvecklingen gått framåt på det området. Bäst var väl souvenirbutiken, gissa vad som fanns? Jo, en massa salt!
en Visited the Tobacco and Salt Museum in Shibuya. It was interesting to see the history and manufacturing of these products. They had also a buying machine from the early 1930's, it has changed since that time... Best of all was the souvenir shop where you could buy, yes please guess, salt!!

2006-05-26 >> Tatami ---- Tatami
se Jag har nyss blivit ägare till en tatami-matta. Det är dock ingen riktig då dessa är ca 5 cm tjocka och skulle vara svår att medta på flyget utan det är istället en som kan vikas, ungefär som en bastmatta. Dessa mattor mäts i enheten djåå och en djåå motsvarar ungefär 90 cm x 180 cm, beroende på vilken del av landet man köper mattorna i. När man tittar på storleken av lägenheter et cetera så anges den i detta måttsystem tillsammans med kvadratmetern. Min matta är på två djåå och kommer fylla ett rum med dess härliga doft av rishalmstrån.
en I have just bought a tatami mat. Since a "real" one is about 5 cm in thickness and that would be quite troublesome and expensive to carry on the airoplane I bought a thin one that can be folded. But the area is real though. Tatami is measured in joo and one joo is about 90 cm x 180 cm. My mat measures 2 joo and will fill a room with its lovely aroma of straw.

2006-05-27 >> Middagskryssning
se Gjorde en liten kryssning i Tokyobukten med Naoko och hennes kompis. Det var ju mörkt ute så det gjorde inte så mycket att det regnade förutom att vi inte kunde se fyrverkerierna från Disneyland som de har varje kväll (dock ej vid regnoväder). Det var ingen räkfrossa men väl god italiensk mat. Emellanåt spelades det musik på flygeln; det var alltså som på Titanic förutom att det slutade lyckligare. Eller? Helt plötsligt skakade hela båten till och de flesta blev lite skärrade. Strax därefter följde ett meddelande om att vi kört på en val! Om jag ändå haft med mig harpunen...

2006-05-28 >> Sportfestival
se Det finns något som heter sportfestival i Japan och det är ett arrangemang som anordnas av skolor och förskolor. Då kan familjen samlas och de olika årskurserna kan antingen tävla i löpning och stafett eller dansa eller visa upp konster. Roligast var så klart sjätteklassarna som först gjorde individuella (styrke-, nja?)-uppvisningar och sedan byggde torn av sig själva. För mig är det ovant att se något liknande så tankarna gick lite åt "en propagandafilm om en nations starka och friska barn"... Nu var det väl bara jag som funderade så och med tanke på hur roligt barnen verkade ha kanske det är något att efterapa?

2006-05-30 >> Cyklar
se Man skulle först kunna tro att cyklar inte används i Japan då landet är så high-tech men det är nästan lika vanligt som i Peking (tror jag....). Men de skiljer sig lite från i Sverige. För det första så finns det bara damcyklar (nej, jag har faktiskt sett EN herrcykel under 11 månader!) och alla har sadeln så långt ner som det bara går. Om det jag hört stämmer eller ej är oklart, men förklaringen ska vara att då det är så mycket trafik i Japan och många korsningar ska cyklisterna alltid kunna sätta ner fötterna på marken sittandes. Det både ser märkligt ut och är ej heller optimalt ur kraftöverföringssynpunkt. Dessa saker bryr jag mig direkt inte om då jag inte cyklar så ofta. Men det finns två saker som är hemska med alla dessa cyklar. För det första har de en förmåga att framföras på trottoarer med massor med folk. Jag är hur rädd som helst när jag har en gnisslande cykel bakom mig. Väntar bara på att bli påkörd. Och ja, gnisslandet. Jag vet inte om det är den japanska värmen som torkar sönder gummit på bromsarna eller vad orsaken nu kan vara men det låter hemskt från i princip varenda cykel när det bromsas. Det verkligen skriker om bromsarna så att det skär i hjärtat...

2006-05-30 >> Majväder
se Här kommer en liten väderrapport så här i slutet av maj. Det har börjat bli rätt så varmt, lite över 25 grader. Hade vi varit i Sverige hade vi nog kallat det för högsommar men nu är det ju Japan så början av sommar passar nog bättre. Idag var det soligt och fint men helt plötsligt började det åska och regna och det är väl ett förtecken på vad som komma skall, regnperioden.

2006-05-31 >> Sugamo ---- Sugamo
se Det finns en stadsdel i Tokyo som heter Sugamo. Vad som gjort denna plats intressant är ett tempel som är tillägnat någon gud som tar bort både fysisk och psykisk värk. Detta medför att det är främst pensionärer som kommer hit för att be eller köa för att få komma fram till en Kannon-staty som man tvättar och sedan berör på den plats man själv har ont och vips överförs smärtan till statyn. Om inte det fungerar kan man ge en slant till en präst som då ber för dig. Och om inte det fungerar får man väl slutligen köpa någon traditionell eller västerländsk medicin som säljs i närheten. Förutom detta kan man även ägna sig åt shopping men då de flesta besökarna här är äldre damer så är modet därefter. Givetvis säljs även väskor, hattar, paraplyer/parasoll, tantskor, käppar, grönt te, riskakor och andra (ogoda) japanska godsaker, förkläden, städutrustning och sist men inte minst såna där shoppingvagn-och-väska-i-ett som pensionärer har monopol på! Bilder!
en Visited the Sugamo area in Tokyo. What makes this place unique is the temple Koogan-ji dedicated to the thorn-removing God. That makes it very popular for old people and especially old women. They also have the oppertunity to remove the pain by pouring water over a Kannon statue and then vipe the corresponding place to transfer the pain. Because so many old women come here the shopping is aimed for these people as well selling everything from medicin, aprons, shoes and hats to walking sticks and cleaning tools.Pictures!

2006-05-31 >> Fugu ---- Fugu
se Så här några timmar efteråt lever jag fortfarande. Hade jag varit förgiftad hade jag säkert redan märkt av det då giftet är 1200 gånger starkare än cyanid. Det jag pratar om är så klart blåsfisk, eller Fugu som det heter i Japan. För 4000 yen (ca 300 kr) per person blev vi serverade det billigaste de hade på menyn, Fugu är alltså inget man slänger i sig en lunch eller efter en krogkväll. Då fick vi först fugu-sashimi (rå filé), därefter en gryta där fisken och grönsakerna bara kokats i vatten. Att skölja ned det hela med blev det varm sake med stjärtfenan i. Som jag förstod efteråt så innehåller även skinnet en liten mängd gift, dock inte så att man dör utan effekten är väl som alkohol. Det är detta som är själv tjusningen med Fugu för smaken är det inget ultraparadisiskt över, smakade ungefär lite som torsk fast med mer ben i.
Några bilder
en For the first time, and maybe the last, I have eaten the super mega poisonous pufferfish, called Fugu in Japanese. When I say it contains poison I mean it; it is 1200 times more poisonous than cyanide but as long as the chef removes the bad parts it should be okey. It costed about 4000 yen for a menu consisting of sashimi (raw filet) and then boiled fugu in a pot with vegetables, so it is not the cheapiest thing you can eat... And the taste? Yes, it was good but nothing extra ordinary I think.
Some pictures