2005: Juni Juli Augusti September Oktober November December
2006: Januari Februari Mars April Maj Juni Juli
Hela dagboken (lång!)
Av Hans Kunkell <http://www.hasseman.com>
Mer från Japan: Fotografier och filmer.

Japandagbok
mars 2006


 2006-03-01 >> Roliga bilder ---- Funny pictures
se Tänkte bara rekommendera några intressanta bilder som jag sett på webbsajten istheshit.net. Rätt roliga en del!
en I just wanted to recommend som cool pictures available from the site istheshit.net. Please enjoy!

Tokyo japaner nippon sumo sushi kamikaze karaoke sony nissan tokyo subway


2006-03-02 >> Izakaya
se Härom dagen fyllde en klasskompis år så givetvis kunde vi inte hoppa över firandet utan "tvingades" gå till en izakaya. Det är japansk pub och är man en lite större grupp så begär man helst ett tatami-rum där man avskiljt från andra gäster sitter på golvet fast oftast är det hålrum för benen så man behöver inte oroa sig för sovande och stickande fötter. Vi var på Watami som är en restaurangkedja som finns överallt. På ett sådant ställe intar man mat och dryck i för stora mängder. Maten i förrgår bestod av nästan allt utom ris. Okej, ris kan man få fast oftast äter man kycklingspett, olika grytor, grillat kött och fisk, friterada kyclinglår, bönor samt en av mina favoriter - nattou-omelett (se bild). Nattou är oftast en maträtt som utlänning avskyr då det är soyabönor som fått börja jäsa. Men man kan lära sig men jag brukar avstå från den "träningen". Fast i en omelett är det förtrollande gott! Vanlig dryck på izakayan är väl oftast (fat)öl, vin, sake, plommonvin, drinkar, whiskey och vanlig sprit. Eftersom sällskapet till stor del bestod av koreaner blev det den koreanska spritsorten Green. Fast, jag är inte så förtjust i den; den smakar som Absolut Vodka men är bara på 20%, alltså bara hälften så bra. Man kan dock dricka desto fler. Innan tiden tog slut (tatami-rum har förbestämd tidsbegränsning) hann vi med tre gröna flaskor. Fast hade vi inte kunnat tömma den sista hade vi kunnat skriva vårt namn på flaskan, lämnat den till personalen och återuppta drickandet vid nästa besök!!

2006-03-04 >> Asakusa
se Vill man träffa utlänningar i Tokyo så rekommenderar jag Shinjuku eller Roppongi men ska de även vara turister så hamnar inte Asakusa illa till på topplistan. Det är en del av Tokyos "gamla stan" och där finns ett stort tempel och flera mindre, en pagod, en japansk trädgård och en gata med en massa stånd och försäljare som kränger det mesta, främst med inriktning mot mat och traditionella saker. Det var lördag och kanonväder så givetvis var det smockat med folk. Bilder från utflykten

2006-03-04 >> Ueno och Tokyos Nationalmuseum
se I stadsdelen Ueno finns en av Tokyos många enorma parker. Förutom att inhysa en djurpark (som jag besökte en gång för tre år sedan och såg en panda som hade det gott till skillnad från de flesta andra djur som i trånga Tokyo hade alldeles för lite utrymme så man tyckte synd om djuren och jag sedan det besöket avråder alla att inte gå dit) så finns även ett offentligt område som under den snart kommande körsbärsblommningen blir fylld med picknickande folk samt Tokyos Nationalmuseum. Tydligen verkar det finns flera nationalmuséer om man funderar på att detta heter "Tokyos". Som student kom man in till det makalösa priset av 130 yen, runt 10 spänn, medan övriga vuxna skulle blivit av med lite över 400 yen. Det mesta som tillhör den japanska historien som rustningar, målningar, kläder, vaser, dockor med mera finns här. Mest förvånad blev jag av flera klingor från svärd och pikar som trots sin ålder på 7-800 år såg i princip nya ut. Bland målningarna fanns även flera ur Hokusais kända serie "36 vyer av Fujisan". Några bilder från museet samt kring Ueno

2006-03-05 >> 日光 Nikko
se Nikko är ett område som varenda japan känner till och med sin närhet från Tokyo (ca 2-3 timmar) är ett populärt utflyktsmål. Inte nu dock när vi åkte eftersom vi for på en söndag samt för att det var totalt off season; på vintern är det vackert vitt, om några veckor är det romantiskt rosa, men nu var det bara trist grått! Först besökte vi Edo mura eller Edo Wonderland som det också heter. Det är en liten stad uppbyggd av byggnader som de såg ut under Edo-perioden. Denna temapark var kanske inte lika häftig som att besöka en nöjespark (inga åkattraktioner fanns) men jag lärde mig mer om ninjor och livet under den tiden så det var intressant. Natten tillbringade vi på ett ryokan, dvs ett värdshus. Tack vare lågsäsong var det riktigt billigt - 5000 yen/person för boende, bra middag och frukost samt gångavstånd till alla tempel i Nikko. Dag två ägnades åt att utforska dessa världsarvslistade tempel varav det mest kända är Toshogu som är Japans mest utsmyckade och inhyser den tidigare så mäktiga shogun Tokugawa Ieyasus grav. Efter en lång religions- och historielektion tog vi bilen och tittade på några vattenfall innan vi begav oss hemåt. Tyvärr tog det på grund av en bilolycka och en mil lång bilkö på motorvägen som följd 6 timmar att åka de ynka 15 milen hem igen. Tröttsamt!

2006-03-07 >> Kauntaa-sushi
se Äta sushi i Japan kan göras på tre sätt. Antingen köper man en låda i matbutiken och äter hemma eller så besöker man en kaiten-sushi (=roterande sushi, dvs kommer åkande på band mellan borden) eller det mer exklusiva kauntaa-sushi. Kauntaa är inte finska utan det japanska sättet att uttala det engelska ordet counter som ju betyder disk. Man sitter alltså vid disken och kan under måltiden prata lite med sushikocken. Denna dag besökte jag för första gången en kauntaa sushi och det var trevligt att prata lite med personalen. De var även ivriga att visa sina fiskar, krabbor och andra blötdjur i akvariet som lugnt väntade på att bli mat. Någon större smakskillnad mellan kauntaa- och kaiten-sushi kan jag inte säga att jag fann men det kändes fräschare att få maten direkt uppskuren och serverad utan att ha åkt förbi en massa andra bord och gäster som kanske hostat (de måste ju ta av munskyddet när det äter!). Dessutom var det lugnt och stilla och ingen jobbig snabbmatsstämning som på kaiten-sushi. Priset blir ju dock annorlunda - över 2000 yen per person betalade vi men då blev vi riktigt mätta och kunde njuta av god öl till maten. Vanlig "band"-sushi kan man få för halva priset.

2006-03-07 >> Kejsarpalatsets östra trädgård
se Skulle till Tokyos Moderna museum men då det var stängt för omplacering av tavlor eller nåt sånt besökte jag och min kompis Astrid som för närvarande är på besök istället det närliggande Kejsarpalatsets östra trädgård som är öppen för allmänheten. Bilden föreställer Astrid, fundamentet till det högsta slottet som någonsin byggts i Japan (år 1638) men som brann ner strax efter samt en stor grupp av japanska pensionärer på gruppresa. Det visade sig senare att de kom från Osaka och Nara eftersom de var väldigt pratsamma. Det är faktiskt allmänt känt faktum att folk från de trakterna gärna tar kontakt med okända till skillnad från Tokyoborna som liknar mer oss svenskar. Vidare noterade jag att plommonblomning är igång men körsbärsblomningen fortfarande väntar på sig.

2006-03-10 >> Speech Contest
se Idag hölls för elfte året Speech Contest på Shinjuku Bunka Center, en relativt ful röd byggnad i Shinjuku. Från varje klass på skolan har en person valts, oftast den med det bästa talet, förutom i min klass där ingen annan än jag ville. När det väl var dags ville väl inte jag heller men eftersom en härlig video-iPod var första pris hade jag erbjudit mig att representera min klass långt tidigare, och jag kunde ju inte backa ur så här sent. Den blev dock inte min skulle det visa sig. Fjorton tävlande fick inför en oberoende jury och skolans många elever hålla tal på temat "förbindelse, anknytning, relation". Mitt tal hade titeln 偶然のつながり [guuzen nå tsunagari] vilket betyder "slumpmässig relation". Det handlade om att hur mycket vi gör här i livet och var vi hamnar styrs av slumpen. Tyvärr räckte det inte längre fram än till ett tröstpris på ett presentkort på 1000 yen. En erfarenhet rikare blev jag kanske också!
en Today was the 11th annual Speech Contest held at Shinjuku Bunka Center in Shinjuku, Tokyo. From each class was one person elected, but in my class no one was interested so with the first prize - a brand new video iPod - in mind I said I could represent my class. In front of an independent jury and all other students from school were I and 13 other people, mostly men, holding speeches. The tema for this year was tsunagari which means "connection, link, relationship". My title was 偶然のつながり [guuzen no tsunagari], "connection by accident", and was about how many things in life we can not control, and the main reason for me to choose that tema was because that some years ago I had no idea that I today would be in Tokyo. Unfortunately I didn't win the 1st prize, nor the 2nd or 3rd, but a 1000 yen voucher just like all others...

2006-03-11 >> Nippori
se Jag tror lördagar är en stor dag för begravningar. Jag och mitt följe (Astrid) följde till viss del en vandringstur ur lonely planets Tokyo-guide i Nippori. Enligt boken så undkom området som ligger längst den mer eller mindre cirkelgående Yamanote-linjen andra världskrigets bombningar och därför fanns möjlighet att se otroligt många tempel. Först när vi kom upp från stationen så möttes vi av en riktigt saftigt stor gravplats. Både där och i flera av templena hölls begravningsceremonier. Vid det första templet fanns denna Buddhastaty från år 1690 som visas här intill. Då vädret var strålande, 15 grader, kunde vi njuta av att promenera på de smala gatorna och besöka flera tempel. Inte nog med det, avsaknaden av alla hemska turister (ok, vi var det trots allt) gjorde promenaden angenäm.
Slutligen kom vi till muséet som huserar Asakura Fumios skulpturer. För den som inte är så insatt så ska han ha varit grundaren av den moderna skulpturkonsten i Japan - om det är korrekt låter jag vara osagt. Enligt vad jag erfar så var han iallafall mest intresserad av att avbilda katter och människor i naturlig storlek. Dessutom kan jag säga att jag gärna skulle bo i hans hus då det var riktigt häftigt; en blandning av västerländskt och japanskt, precis som de flesta hus i Japan, men lite häftigare och en ganska rejäl inre japansk trädgård med feta karpar simmandes i dammen.

2006-03-11 >> Harajuku
se Harajuku är stället man ska vara på om man är ung och intresserad av mode, precis som i nästgårds Shibuya. Här kan man experimentera med sin klädsel och man kan i princip se ut hur som helst utan att någon knappt ska höja ögonbrynen. Första gången man vandrar på berömda Takeshita street (jag har nu varit där fleeera gånger, ah) får man nog nästan en chock och undrar vart man hamnat - rena smältdegeln av märkliga utstyrslar. Ett stenkast härifrån ligger Yoyogi-parken där man kan ta en titt i i-andra-världskriget-sönderbombade-men-nu-återuppbyggda Meiji-templet. Idag var mitt andra besök där och har båda gångerna precis kommit när bröllopen är avklarade. Men men, med ett helgbesök är chansen stor att man kan få se paren uppställda för foto iklädda finaste kimono!
en The first time you come to Harajuku - don't be afraid! It is like you have come to another world, and it actually is. Here you can experiment as much as you want with your clothes, just like the neighbour city Shibuya. After a walk on Takeshita Street the close and huge Yoyogi park can show its nice Meiji shrine. This time we just came when a wedding couple were taking the final photos before heading to the party, dressed in extremely beautiful kimonos.

2006-03-11 >> McDonald's: Ebi Firé O
se Jag är ingen fantast av McDonald's men jag känner det som mitt kall att berätta för dig om de maträtter som finns på den japanska menyn men som saknas där hemma. Nu senaste provade jag Ebi Firé O. Om jag säger att ebi betyder räka så borde det inte vara så svårt att säga vad burgaren innehåller (tänkte först skriva "främst består av" men det skulle ju kunna vara felaktigt och nåt som jag senare skulle behöva äta upp). Denna panerade filé (därav namnet firé på japanska) eller räkblandning bestod faktiskt av hela räkor och inget mos och gav tack vare en remouladliknande sås en makalös kombination som kittlade smaklökarna in i de vildaste fantasierna. Betyg: 4,5 av 5!
en I see it as my mission in my life (or at least during my stay in Japan) to inform you of the specialities of McDonald's that do not exist on the basic world wide menu. This time I gave the Ebi Firé O a try and since it was made of real shrimps (ebi = shrimp, or is it prawns? same but different, never mind!) and deep-fried in healthy oil (?), a crispy salad between two soft buns the taste was something more than special. Indescribeble!

2006-03-12 >> Haru ichiban
se Söndagen bjöd även den på fint väder, om än blåsigt. Det kan ha varit det som i Japan kallas "haru ichiban" som direkt översatt betyder "våren den första". Det är den dagen i början av våren då det blåser mycket hårt. Fast man vet inte förrän i efterhand om det var den dagen som var "haru ichiban" eller om det någon senare dag kommer ännu starkare vindar. Ja, som ni förstår förstår inte jag riktigt heller men så är det med mycket i Japan - bara att acceptera, ungefär som i lumpen. Vinden till trots blåste inte alla blommor bort från körsbärsträden i Shinjuku gyoen (Shinjuku-parken). Träden har bara precis börjat blomma men vittnade om hur vackert de kommer att bli i parkerna snart; så där härligt rosa. Nu flanerade mest kärlekspar eller vänninor iförda kimono (se bild) runt i den japanska trädgården. I parken finns även en fransk och en engelsk trädgård men de skippade vi denna gång.

2006-03-14 >> Howaito dee
se Då kom slutligen denna dag, White Day, trots allt. Ytterligare ett sätt för japanska försäljningsbranchen att sälja sina varor. Detta är alltså dagen då jag enligt en inte alltför gammal tradition ska betala tillbaka till dem som gav choklad till mig på Alla hjärtans Dag. Varför dagen heter White Day är oklart men det verkar som om chokladtillverkarna har bunkrat upp med stora mängder vit choklad. Snart ska jag ge mig iväg och köpa choklad till Naoko, hennes mamma och syster samt en tjej från klassen och en lärare. Att inte köpa och ge är okej (=tillåtet) men rätt taskigt men att köpa och ge till någon ytterligare tjej är absolut förbjudet!
en The White Day is (finally?) here - another chance for the japanese chocolate producers to raise their income a lot. It is time for all men to give something back to their wifes, co-workers, secret lovers or someone who already gave something on Valentine's Day. And for some reason the shops seems to have a huge pile of white chocolate, even though we can buy anything. I was happy one month ago when I received lots of chocolate from Naoko, her mum and sister, my teacher and a class mate. Today I feel I could have skipped it all...

2006-03-14 >> Howaito dee II
se Jaha, då fångades man trots allt i kommersialismens klor. Chokladkalaset slutade på 6000 yen, ca 400 spänn!! Jag som tidigare hade sett en massa vit choklad såg idag knappt ingenting alls så det blev "vanlig" choklad (fast dyrare). Naoko visade glädje för sin erhållna ask men nämnde senare att i Japan så ger männen inte choklad utan godis och marshmallows. Fan, alltid ska det vara något; gör man ingenting får man problem och gör man något så blir det ändå fel. Puuuuh!

2006-03-16 >> Ölrobot ---- Beer Robot
se Just nu har öltillverkaren Asahi (ja, de producerar en massa annat också, men kanske mest öl) inlett en kampanj där man kan vinna en ölrobot. Enligt reklamen som jag fotade på tåget så är denna ölrobot av sitt första slag i världen. Den kan kyla ner burköl på 350 ml, prata, öppna burkarna och hälla i glas och sen servera om man får tro reklamen. Det enda man behöver göra är att dricka 36 burkar Asahi, ta bort en liten klisterlapp från burkarna och sända in etiketterna för att deltaga i utlottningen. 5000 personer får "present", hur många av dessa som erhåller en robot framgår dock inte, 1 person om jag får gissa!
en Right now the beer producer Asahi has a campaign where you can win a Beer Robot - the first of its kind in the world! According to the commercial (see picture) it is able to cool cans of beer down, talk, pour it into glasses and finally serve it to you. So what do you need to do? Just buy (and drink if you like) 36 cans of Asahi beer, collect the seals and send them to someone, probably Asahi. It says that 5000 persons will get a present, but how many robots they give away is so far unknown.

2006-03-18 >> QR-kod
[Bild hämtas. Var god dröj...]se Det händer då och då att jag köper en burk kaffe på skolan trots att det är mer socker med kaffe och mjölk än kaffe med mjölk och socker. Denna burk som visas här intill är försedd med en så kallad QR-code [kyuu aaa kåådå]. Det är en två-dimensionell streckkod som man kan hitta lite var stans. Sen kan bland annat jag, då min mobiltelefon är utrustad med kamera och ett dekodningsprogram, ta en bild på koden och sen få upp ett meddelande. Istället för att en person skall behöva memorera eller skriva ner till exempel en lång adress till en restaurang så scannar man QR-koden och får upp adressen och kanske en länk till en hemsida i telefonen. Mycket smidigt! Koden på den här burken visar bara samma hemsideadress som texten ovan, alltså inte sååå upphetsande. Lite kuriosa är att man får en i passet när man reser in i Japan, dock är den krypterad så vad som står i koden i mitt pass är oklart.
Mer info hos Wikipedia samt vidare länkar.

2006-03-20 >> Tsukiji fiskmarknad ---- Tsukiji Fishmarket
se Enligt guideboken skulle det vara som mest fart och fläkt mellan 5 och 8 på morgonen på kanske världens största fiskmarknad som ligger i Tsukiji, Tokyo. Vi blev lite försenade så vi kom inte dit förrän något efter 8 men det var ändå rätt livligt och man var tvungen att akta sig för att inte bli påkörd av truckarna. När man såg alla dessa mängder fisk så undrade man egentligen hur många dagar det kommer dröja innan haven är utfiskade. Egentligen var vi nog dumma som inte åt sushi-frukost bredvid marknaden men det var planerat till kvällen så det skippades tyvärr - det sägs och det säger sig ju självt att sushin man äter där är den bästa och färskaste!
Sen hade vi glädjen att skymta Fuji-san från tåget. Det är inte varje dag man gör det så givetvis flög kamerorna upp på oss turister!
en According to the guide book it should be most crowded and lively at Tsukiji fishmarket in Tokyo between 5 and 8 in the morning. We came a bit late but it was still interesting and we got almost killed by the small cars transporting fishes from the sellers to the trucks that will transport them to the city. While walking there we wondered how long time it will take until all fishes are gone from the sea - it was sooo much fish there!
On the way to the market we had the pleasure to see Mt. Fuji from the train. Yippieh!

2006-03-22 >> Tokyo Tower
se Att Tokyo Tower har hämtat inspiration från, eller ska vi säga kopierat, Eiffeltornet är det väl ingen tvekan om. Det är bara att se på bilden här. Skillnaden är väl färgen och att Tokyos variant är några meter högre. Om vädret är klart, vilket det inte var denna dag, är utsikten iallafall fin. Visst ser man även under mulet väder en jäkla massa byggnader och lampor i Tokyo. Det bevisar väl den andra bilden som är tagen från observationsvåning 1 (halvhögt upp). Sen kan man åka upp till toppen om man har nerverna som krävs samt köpt en sådan biljett (kostar 1420 yen för båda). Skillnaderna är inte så stora; det är lite mindre utrymme där uppe samt att de flesta av alla byggnader i Tokyo är lägre belägna (tornet är nu för tiden inte högst). Väl nere kommer man ut på tredje våningen för att de ska dra in lite extra pengar på souvenirförsäljning, spelautomater, ett akvarium, ett Guiness rekordmuseum, vaxkabinett med mycket mera. Allt detta skippade vi dock..
Wikipedia: Tokyo Tower

2006-03-23 >> Nara
se Nara var för över 1200 år sedan Japans huvudstad. Därför finns en del tempel, och även om de inte är lika många som i Kyoto, så finns det ett "måste-se"-tempel. Det är Todaiji som, trots att den efter ombyggnad för några hundra år sen och nu bara är 2/3 så stor, ska vara världens största träbyggnad. Se bilden och kolla noga efter människorna som ser ut som små prickar. Inuti denna byggnad finns en enorm, vill minnas att den också är världens största, bronsstaty föreställande Buddha. I närheten finns några andra tempel, pagoder samt en väldig massa tama hjortar. För en liten penning kan man köpa kex hos försäljarna men då ska man vara beredd att bli "påhoppad" av hjortarna. Det har väl pågått under så lång tid att det inlärda beteendet nu finns i deras gener. Men annars är de ganska lugna och är man inte rädd så går de även att klappa.

2006-03-24 >> Kyoto
se Spenderade en heldag i Kyoto. Den började med ett besök på Kyotos slott, Nijo [nidjå]. Fast den känns inte som ett riktigt slott eftersom den saknar ett stort befästningsverk. Visst har den vallgrav och mur men man får mer känslan av att det är ett luxuöst hem (utan vidare möblemang), ett palats, än ett slott som måste motstå anfall. Trägolvet i huset är iallafall unikt då det avger ett pipande ljud då det beträds, därför namnet "näktergalsgolv". Anledningen är den att fiender inte skall kunna ta sig in utan att bli avslöjade.
Etapp två på dagens utflykt blev Gyllene paviljongen, eller Kinkakuji. Det är ett tempel som är inklätt i bladguld. Som mycket annat i Japan är denna version återuppbyggd. Fast denna gång var det inte jordbävning eller krig som var orsak utan det var någon som brände ner det på 1950-talet.
Tredje aktiviteten att bocka av blev zenträdgården vid Ryoanji-templet (jag skriver så även fast "ji" betyder just tempel, lite kaka på kaka alltså). Det som är känt här är just den grusade trädgården som innehåller 15 stenar placerade som små öar. Precis som vid Mona Lisa på Louvren i Paris samlas folk här, sätter sig och försöker klura ut vad som är så speciellt. Enligt experterna så ska trädgården iallafall vara det yttersta uttrycket för zenbuddhism. Efter att vi studerat trädgården noga och funnit meningen med livet gjorde vi oss klara för nästa aktivitet men stannade upp för en pratstund med en takläggare på templet. Vi tittade när han spikade fast små tunna bitar av cederträ placerade på liknande sätt som takpannor. Han berättade att fyra kvadratmeter tak tar cirka en och en halv dag och kostar 700 000 kronor med japanskt ceder. Då han byggde taket på en mindre viktig byggnad körde de med den billigare kanandensiska cedern, bara 150 000 kronor!
Även nästa anhalt handlar om pengar. Det är dessa torii som företag betalar och får uppsatta på tempelområdet i Fushimi, sydväst om Kyoto, för att deras affärer ska gå bra. Från 15 000 kronor för de minsta upp till 700 000 kronor för den största. Sen om man tänker att det finns över 1000 stycken uppsatta på området så förstår man att det genererar inkomster. Jag tror inte översteprästen åker runt i en liten Honda Civic från 90-talet direkt. Att vandra på alla dessa stigar under dessa torii var riktigt häftigt och har man mycket tid så kan man ju dra genom hela systemet ändå upp till toppen på ett berg.

2006-03-24 >> Maiko
[Laddar bild...] se Hade glädjen att träffa på (se) en maiko under kvällspromenaden i Gion i Kyoto. Det var väl tur för det var väl anledningen till att vi gick där. Maiko betyder typ geisha under upplärning och ska tydligen bara finnas i Kyoto. Men man får inte sova när man går på jakt för det går fort, trots att de går i höga träskor. Vips har de skyndat upp för trapporna till nåt tehus eller liknande för ett uppträdande.

2006-03-26 >> Himeji
se Med tåg från Kyoto tar det cirka en och en halv timme till en liten stad (bara några hundra tusen invånare) som heter Himeji. Där finns, som bilden visar, ett av Japans förnämsta slott. Det som skiljer detta från andra är att det helt enkelt undkommit andra världskrigets bomber, jordbävningar och andra farligheter. Fast jag måste säga att det är mycket häftigare att gå i slottsparken och se det mäktiga slottet på håll än att gå in i den. För det första finns det ingen hiss (!) som i Osakas och Nagoyas slott utan man måste ta trapporna hela vägen (okej, är väl rätt glad att de bevarat det intakt)! Sen fanns det en del saker att se i form av ett litet museum men det kändes rätt tomt. På översta våningen fanns det ej heller någon souvenirbutik som brukligt (också det positivt) utan bara en plats för bedjan samt utsiktsmöjligheter. På översta taket på var sin sida om gaveln finns delfinliknande skulpturer som kallas Shachihoko vars syfte är att motverka brand (symboliskt alltså). De syns bäst på det lilla tornets tak på bilden här intill.
I min guidebok stod det att princessan och andra kvinnor varje natt låstes in i Fåfängans torn och bevakades av vakter. Orsaken framgick inte men att bli inlåst har ju lite negativ klang. I broschyren man fick vid slottet stod däremot "Cosmetic Tower and Long Corridor remind us of her happy days". Kanske blev de inlåsta som skydd? Hur som helst måste ni medge att huvudtornet ser häftigt ut på håll!

2006-03-27 >> Kanazawa och dess berömda trädgård kenrokuen
se Lämnade Kyoto för att med Thunderbird-tåget ta oss till Kanazawa, en fridfull stad nära norra kustremsan på centrala Honshu. Det som är mest känt, som vi givetvis besökte, var 兼六園 (ken-roku-en) och anses vara på topp-3-listan över trädgårdar i Japan. Ken vet jag inte exakt vad det betyder men roku betyder iallafall 6 och en trädgård. Det syftar på trädgårdens sex egenskaper, enligt kinesernas synsätt på trädgårdar. Dessa är rymlighet, sinnrikhet, rinnande vatten, avskildhet, utsikt och känsla av uråldrighet. Allt utom askildhet upplevde eller såg jag (vi är ju trots allt i överbefolkade Japan). För övrigt en riktigt vacker park som tyvärr ännu inte ville visa upp sina körsbärsblommor. Dock kunde man njuta av vattnet och tallarna som var och ett handplockades på barr för att tunna ut det och få det där typiska luftiga utseendet.
Hann även med en japansk guidning av Myoryuji-templet, eller ninjatemplet som det även kallas. Men det var inte byggt för ninjor utan ägaren hade visst varit så rädd för dem att hela templet hade en massa lönndörrar, gångar och trappor. Och det sades, att från templets brunn kunde man ta sig till Kanazawa slott 1 km bort. Sanningshalten i det kan man dock fundera lite över... Vi tog dock den lite enklare vägen tillbaka, trottoaren.

2006-03-28 >> Shirakawago
se Husen som finns i Shirakawago finns med på UNESCOs världsarvslista så det kunde vi ju inte missa när vi var där i trakterna. Dessa gassho-zukuri-hus har branta halmtak för då de ligger uppe i bergen faller det mycket tung snö samt för att de inte ska ruttna. Det finurliga med dessa hus är att golven mellan våningsplanen har spjälor så att röken från bottenvåningens eldstad kan förhindra fukt och insekter i taket. Det finns några hus som är öppna för besökare, men har man sett ett har man nog (i princip) sett alla. För den som planerar att resa hit kan jag nämna att längre än en halvdag behöver man inte stanna!

2006-03-29 >> Takayama
se Första natten på vårt ryokan, eller värdshus, hade på grund av nattens temperatur och traditionella japanska hus isolering (eller avsaknad av densamma) gjort att jag tyckte jag kunde börja dagen med en sup. För nere på marknaden i Takayama sålde en gammal tant uppvärmd sake av märket "One Cup" på 200 ml för 350 yen, under 25 pickalobas. Helt klart behövligt när man vandrar utan mössa och vantar i snöfallet... Så efter lite "uppvärmning" kunde vi dra genom stadens äldre kvarter (se bild) som var riktigt charmiga, även om de nu var omgjorda och främst riktade till turister.
Då vi under en vecka sett (för) många tempel i framför allt Kyoto gick vi istället till ett lejonmaskmuseum. Var alla enligt guideboken utlovade 800 masker var vet jag inte riktigt, men jag nöjde mig med ett par stycken för jag fick se en rolig föreställning med karakuri-marionetter. Karakuri-kulturen är hela det fundament som Japans tradition av robotar vilar på. Men varför skall jag förklara mer när det finns en sajt om det här.
Utomlands är Kobe-biff känt men i Japan så är Matsudaka och Hida minst lika renommerat. Och då Hida-köttet kommer från området kring Takayama gick vi loss på en stackars ko och åt det som yakiniku (grillat) en kväll som avslutningsfest på vår resa till Kyoto, Kanazawa och Takayama. Mumsfilibabba!

Från shinkansen-tåget mellan Nagoya och Tokyo på tillbakavägen hade vi tack vare goda väderförhållanden möjligheten att på nära håll få se Fuji-san! Valde dessutom att visa "verkligheten" genom att ta med en del av bebyggelsen i förgrunden, bara för att kunna förmedla samma känsla som jag kände när vi i rasande fart for förbi!