2005: Juni Juli Augusti September Oktober November December
2006: Januari Februari Mars April Maj Juni Juli
Hela dagboken (lång!)
Av Hans Kunkell <http://www.hasseman.com>
Mer från Japan: Fotografier och filmer.

Japandagbok
december 2005


 2005-12-05 >> Blodgrupper
se Jag hade ett jättelångt inlägg om alla mina livsnödvändiga funktioner som Orakel, horoskop, mm i min telefon men det försvann tyvärr när mitt webbhotells server fick ovälkommet besök... Därför i förkortad version:
Iallafall, japaner tror att blodgrupper berättar mer om människor än stjärnorna. Här är snabbversionen av japaners syn på folk utifrån just blodgruppen:
  • A: Lugn, pålitlig, seriös, trogen, obekväm bland mycket folk.
  • B: Energisk, nyfiken, går sin egen väg.
  • AB: Känslig, svårplacerad (ibland blyg, ibland social).
  • O: Social, "tar dagen som den kommer", storhjärtad, pålitlig.
I helgen var jag på biografen och en kommande film heter "Min pojkvän är B" där B syftar på blodgruppen och inte nödvändigtvis på "dålig". Vad kan man dra för slutsats av det?

2005-12-07 >> Överarbete
se Igår träffade jag Naokos kusin för första gången sen jag kom till Japan. En av anledningarna kan ha varit att han inte haft tid innan. Han jobbade nämligen varje dag från 9 på morgonen till 2 på natten!! Fatta, 17 timmar!!! Förstår att han slutade. Först trodde jag dock att det var brister i min japanska men efter många ytterligare frågor så stämde det. Förstår att folk här verkligen dör av sitt jobb, så kallad karooshi.

2005-12-07 >> Tv från Sverige
se Idag var det del två (av kanske bara (!) två) i serien om svenskar som studerar japanska i Sverige. Ca 15 minuter, vid prime time, fick man höra intervjuer med några svenskar som bland annat studerade japanska i Göteborg och på Stockholms universitet. Det var roligt att se bilder från Sverige och Stockholm (Gamla stan, Ice bar, skärgården, Blå hallen under Nobelfesten med mera) och jag hade nästan glömt bort hur vackert det är. Till och med Naokos mamma verkade intresserad av att åka, under förutsättning att det är sommar. Givetvis satt det folk i en studio och kommenterade lite då och då som sig bör i japansk tv. Inget japanskt tv-program utan dessa oftast komiker som skämtar lite för att höja underhållningsvärdet!

2005-12-08 >> Akihabarashopping
Min transformator se A, vilken skönhet! Med en järnkärna på över 8 kg kan jag inte mer än le när jag ser henne, min alldeles nyinköpta transformator. Det hela började år 2003 när jag köpte en hotto pleito (hot plate) som jag tänkte använda för att laga sukiyaki, okonomiyaki, yakiniku med mera hemma i Sverige. Vad jag då inte tänkte på var att Japan har "fel" spänning. (Eller, fel och fel, det kan ju vara vi som har "fel" också. Men de kör ju på fel sida också så vi säger att japanerna har fel). Ändå sedan dess har jag letat efter en rejäl transformator som klarar av minst 1500 Watt. Lättare sagt än gjort! Såg förvisso för en tid sedan en liknande på Narita flygplats men då flygplatser inte brukar vara billigast väntade jag med rätta på inköpet.
Akihabara är ju även känt som "Eletric City" och det namnet är ju inte direkt tagit från luften. Saknar man minsta lilla pryl eller metallbit till en elektronikpryl och den inte finns i Akihabara så går den inte att få tag på alls. Här finns verkligen allt! Och här kan man också pruta en del, även om man alltid blir lurad ändå. Som jag blev. Jag gick in i en butik som jag tänkte kunde sälja en passande transformator. Han hade bara upp till 1kW men sprang snabbt iväg till sin kompis och kom tillbaka med en kraftfullare. Vi dividerade en stund och när priset blivit några tusen yen billigare än på flygplatsen slog jag till. Nöjd som jag var och med gott om tid innan skolan började strosade jag runt i området. Bland smala gångar och små stånd såg jag ånyo min försäljare göra upp affären med hans försäljare. När jag såg att han gått därifrån gick jag förbi och såg att jag kunde fått transformatorn ytterligare 1500 yen billigare, bara 11500 yen. Men men, det är inget jag grämer mig över. Både jag och säljaren var nöjda så då är det ju en god affär!! Nu återstår bara att plugga in den i jacket och känna matoset från japanska smaskigheter (och inte från en överhettad transformator, ha ha).
Wikipedia: Akihabara Läs mer om Akihabara på engelska hos Wikipedia.
Akihabara News är en sida som har nyheter om elektronikprylar. Finns en hel del märkligt!

2005-12-10 >> Tandläkare
se Idag gjorde jag ett besök hos tandläkaren. Det ställe jag besökte var ganska likt Sverige, men några skillnader fanns:
  • Tandläkarna (10 till 15 stycken) arbetade som i ett kontorslandskap. Jämfört med min svenska tandläkaren behöver en japansk bara halva utrymmet.
  • Röntgenapparaturen fungerar som så att man ställer sig (alt. "låses" fast, ungefär som i gamla tortyrapparater) i en maskin och sen under själva röntgningen roterar röntgenröret och filmen i en halvcirkel från ena örat till det andra. Det resulterar i en 180-gradig panoramabild över tänderna. Tufft!!
  • Det var billigt också. Min undersökning kostade bara 2400 yen (ca 170 kr).
  • Alla sköterskor var mycket unga och vackra. De äldre har väl redan gift sig med tandläkaren och därför blivit hemmafru.
Jag lärde mig ett nytt ord idag: tandsten 歯石 [shiseki]

2005-12-12 >> Surströmming vs KUSAYA
se För några månader sen gick på japansk tv ett program om surströmming. Där framstod surströmming som 100 gånger mer illaluktande än den värsta japanska fisken, "kusaya". Kusaya kommer av ordet kusai som betyder just "illaluktande"... Då intresse fanns att prova surströmming köpte jag en burk "Röda Ulven" och en massa mjukt tunnbröd under mitt Sverige-besök i oktober. Sen dess har brödet legat i frysen och surströmmingen har oöppnat fått stå och mogna i kylen. Igår blev det äntligen av att avnjuta denna delikatess. Absolut Vodka inhandlades för endast 1400 yen (ca 100 spänn). Givetvis även lök, tomat, ost, öl dukades upp ute i en park som tyvärr inte kunde erbjuda en temperatur över 10 grader, men regn undslapp vi iallafall. När jag köpte surströmmingen trodde jag att 4 eller 5 personer skulle dyka upp, men det var populärare än så. Vi blev hela 14 stycken och då var det ytterligare mellan fem och tio personer som ville komma (eller "sa sig ville komma", det är ju lite skillnad!). En lärare från min skola hade med sig en grill och den värsta japanska fisken. Medan surströmming får ligga i saltlag under lång tid så endast doppas kusayan i saltlag innan den lufttorkas. Innan den grillats luktar den ingenting, såvida man inte nuddar den med näsan. Men när den hettas upp frigörs "allt det onda" som finns lagrat inuti. Vi kom väl alla fram till att surströmming luktar fis och att kusaya luktade (stank!) avföring. Mitt luktminne tog mig direkt till en ladugårds gödselstack. Den luktade faktiskt rent utav kobajs och smaken var faktiskt inte mycket mildare. (Finns intresse att jag köper med den hem över jul?). Surströmmingen däremot var det faktiskt en hel del som åt av och tyckte om. Det blev alltså en väldigt lyckad fest. När alla var (mätta och) belåtna och den kyliga väderleken gjort sitt for vi hem där vi bjöd gästerna på spetsad glögg, pepparkakor och mammas biskvier (riktigt omtyckta!). Efter lite vila fortsatte vissa av oss vidare ut för att dricka öl och besöka karaoke. Jag är så nöjd för jag sjöng min första sång på japanska igår!!!
Några bilder

2005-12-16 >> Hostess bar
se Om man bara läser rubriken skulle man kunna tro att jag besökt en sån, men tyvärr bara stått utanför och tittat på bilder över senaste månadens bästa och populäraste tjejer. Efter skolans slut idag så gick vi från Okubo där skolan ligger till Shinjuku för att dricka öl. Det finns hur många såna där barer där man kan prata med tjejer och dricka drinkar tillsammans för dyra penningar som helst i detta område. Det roliga var att jag träffade en man som jag tidigare umgåtts med när jag varit i Mitaka. Jag vet dock inte vad han gjorde där, det kan ju vara så att han jobbar där i krokarna också. Vi blev båda minst sagt förvånade och det visar ju också att Tokyo inte är så stort som folk säger!! Men att gå på såna barer är ju rätt oskyldigt, så Naoko kanske tillåter mig ett besök, inte för att jag vill det särskilt utan bara för att uppleva hela den japanska kulturen.

2005-12-16 >> Purikara i Harajuku
se Harajuku ligger granne med Shibuya (läs om mitt förra besök) och är därför särdeles populärt för ungdomar. För att vi (jag och mitt ressällskap för kvällen, tillika kompisar) skulle kunna smälta in bland japanska ungdomar på välkända Takeshita Street gjorde vi så kallat purikara. Det är en förkortning av det japanska inlånade ordet Purinto kurabu eller Print Club. Det är som bilden här intill visar en maskin som man går in i (mina polare står dock utanför), tar några kort med förvalda bakgrunder och sen kan man redigera bilderna efteråt, till exempel "stämpla" dit hjärtan och nallebjörnar, skriva med mera innan de skrivs ut på enkelhäftande fotopapper. Sen är minityrbilderna bara att klippa isär och klistra dit på sin mobil!! Detta är framför allt vanligast bland tjejer upp till 18-20 år men även par gör detta ihop. Och så vi, tre killar, förstås!

2005-12-18 >> Temperatur----Temperature
se Idag är det ruggigt kallt i Tokyo, temperaturen ligger väl runt noll. Japanerna är fullt påpälsade. Att jag klarar mig bättre kan kanske vara för att jag är nordbo men också för att japaner (asiater i allmänhet?) har lägre kroppstemperatur än européer. I Sverige så är man ju fullt frisk om man har 37 grader medan japerna då är febriga. Normal kroppstemperatur för dem ska vara mellan 36 och 36,5 grader. Så det är mer än utseendet och längd som skiljer oss åt!!
en Tokyo has become quite cold. Since I am used to cold wheather I don't have such a harsh time as the japanese, but it might not be the only reason. The normal body temperature differ. While normal for me is around 37 degrees Celsius, a japanese should have somewhere between 36 and 36.5. Interesting, isn't it?

2005-12-20 >> Nyårshälsning
se Det nya året (hundens år) närmar sig med stormsteg. Förvisso firas jul i Japan mellan pojkvän och flickvän genom att man kanske tar sin älskling till en fin restaurang, köper ett smycke eller en märkesväska. Inte som i Europa där familjen ofta samlas. Nyåret är däremot viktigare. Innan nyår så ska det skickas nyårskort, precis som vi skickar julkort. Vi gjorde faktiskt det idag på skolan. På japanska nyårskort finns det i ena hörnet ett nummer som man deltar i en lottodragning med. Man kan vinna tv-apparatur och liknande. Min lärare har faktiskt vunnit en mikrovågsugn på detta sätt!! Och sen lagras också alla kort på Posten till och med den viktiga utdelningsdagen (1:a januari, tror jag), då brevbärarna måste få ett helvete...
En annan företeelse inför nyåret är att man skickar presenter till varandra. Dessa har givetvis ett speciellt namn som jag inte orkat lägga på minnet. Presenterna är nästan bara ätbara saker som, fiskrom (se bild), fisk, kött, alkoholhaltig dryck, frukt, nötter, godis med mera. Man väljer ut på bild, alternativt, vanligt förekommande i Japan, plastimitationer av vad man vill skicka. Sen är det bara att betala (från några tusen yen och långt uppåt) och vid nyår kommer paketet till mottagaren. Detta är inget som alla gör till varandra utan man skickar det om någon gjort en särskilt stor tjänst under året.
Bra fraser att använda är:
  • よいお年を [yoi otoshi o] Gott Nytt År! (Sägs om man inte kommer träffa denna person förrän nästa år)
  • 明けましておめでとうございます [akemashite omedetoo gozaimasu] Gott Nytt År! (Igen!? Används på Nyårsdagen)

Åker snart tillbaka till Sverige för att fira jul och nyår och vill passa på att önska alla en God Jul och ett Gott Nytt År! På återseende i januari!